Sorsa: Indexbindning kommer först i sista hand

Taggar: Personer: Kalevi Sorsa

”Finlands SEV-avtal torde vara speciellt intressant för Efta-länder som har frihandelsavtal med EEC.” Th statsministerns politiska sekreterar häradshövding Tom Grönberg.

Sorsa: Indexbindning kommer först i sista hand

Statsminister Kalevi S o r s a är fortfarande en ung statsministe i en ganska gammal regering. Och man kan konstatera, så där på andra sidan av ett spegelblankt konferensbord i ett mycket representativt statsministerrum, att TV-rutan inte gör honom rättvisa. Men den mycket mycket lugna rösten är densamma, också om den får ett påfallande irriterat tonfall när samtalet kommer in på regeringens skattesänkningslöften. Och gemytet känner man igen, också om det omärkligt övergår i behärskad vaksamhet när det gäller att koncentrera sig kring

Forums frågor.

F. — I New York Times ledare framställdes nyligen Finlands handelspolitiska totallösning som ännu ett exempel på ”finlandisering”. Hur kan man bemöta ett dylikt pästäende, och vad ligger till grund för det?

S. — Vår handelspolitiska lösning återspeglar vår neutralitetspolitik. Den garanterar oss handelspolitiska fördelar på våra viktigaste marknader i hela Europa. Samtidigt öppnar den för oss möjligheter för initiativ när det gäller det totaleuropeiska handelssamarbetet. Ur v å r synvinkel var vår handelspolitiska lösning en prestation. Men, som så ofta i västpressen tolkas denna framgång som ”finlandisering”. Det förefaller ganska svårt att ändra denna uppfattning. De flesta pressmän tycks tänka ytterst blockbundet, och inte kunna förstå andra synpunkter än sina egna. De har m a o mycket svårt att fatt en ny situation. I fallet New York Times torde det var fråga om just detta.

— En annan sak är sedan: har inte Sovjetunionen rät att handla enligt sina egna handelspolitiska intressen både när det gäller Finland och andra europeiska länder? Så gör alla stater. Det är helt naturligt att Sovjetunionen har uttryckt sin oro för hur deras handel med Finland kommer att utvecklas

Forum 20/197 efter denna lösning. Men vad jag vet har man i Sovjetunionen kunnat konstatera — i synnerhet efter vårt senaste handelsavtal, efter Kostamus-avtalet och med tanke på de andra planer som just mu är under arbete — att vår handel med Sovjetunionen verkligen kommer att utvecklas inom ramen för denna lösning.

— Det som jag — vi — förundrar oss över i dylika sammanhang, är att det som när det gäller ett västligt land uppfattas som normal diplomatisk verksamhet för att trygga det egna landets ekonomiska intressen, så snart det gäller Sovjetunionen får något ”hotande” och ”aggressivt” över sig.

F. — Det har sagts att vår lösning är så bra att den tom kunde tjäna som förebild för andra länder. Vilka europeiska länder kunde i så fall komma i fråga?

S. — Finlands avtal är det första som ett land med marknadsekonomi slutit med SEV. Det har skett efter ett grundligt förarbete på bägge sidor. Den teknik som härvid skapats är troligen intressant för vilket land som helst som, Vänd oberoende av block, önskar utvidga sina handelsförbindelser med SEV. Speciellt intressant både ur teknisk och handelspolitisk synvinkel är avtalet kanske för de, Efta-länder som inte är fulla medlemmar av EEC. Det är naturligtvis int vår sak att pracka vår modell på någon annan. Men min uppfattning är att detta vårt avtal för tillfället studeras med rätt så stor omsorg på olika håll.

F. — Ministrarna Karjalainen och Louekoski angrep “vissa högerkretsar” med beskyllningar om en för vår östhandel skadlig verksamhet. Vad tror ni de avsåg härmed, och delar ni deras uppfattning?

S. — Tyvärr känner jag inte till bakgrunden till ministrarnas uttalanden. Närmast riktade sig väl kritiken mot vissa tidningsskriverier, som jag faktiskt själv har reagerat mot. Obehärskade tidningsskriverier k a n åstadkomma oproportionerligt stora skador.

F. — Ett slags självcensur vore alltså önskvärd?

S. — Kalla det omdöme! I vissa fall luktar det faktiskt direkt sensationssökeri, och negativa skriverier av den här typen verkar att ha blivit ett slags marknadsföringsmedel.

F. — Energikrisen träder dag för dag fram som allt mera akut. Regeringens planer?

S. — Oljekrisen och EEC-ländernas reaktion på de har visat att frihandelsavtalet lämnar ganska stor frihet i situationer då verkligt tvång föreligger.

— Våra lager är betydligt större än i de flesta västeuropeiska länder. Men den internationella situationens tryck har också vi känning av. Handels- och industriministeriet utarbeta i samarbete med finansministeriet och kommunikationsministeriet en plan för begränsad användning av energi.

F. — Hur går utvecklingsarbetet med den inhemska torven?

E. — I regeringsprogrammets tillägsprotokoll finns en passus om att utveckla torvindustrin. I februari 1973 fattades beslut om att bygga en torvfabrik i Österbotten och för nästa år finns anslag i budgeten för produktion av inhemsk koks i Vapos (Valtion Polttoainetoimisto) regi. Vissa förändringar i Vapos organisation kan förutses. U-områdeskommissionen håller på att undersöka möjligheterna för ökad användning av torv bl a i kraftverk (närmast i de planerade kraftverke i Uleåborg, Tammerfors och Jyväskylä). Enligt lag får en produktionsinrättning investeringsstöd för tilläggskostnader vid torvanvändning. Man undersöker också möjligheterna att framställa briketter och gengas, som under kriget — De senaste prisförhöjningarna på olja har plötsligt gjort torven mycket konkurrenskraftig i .mycket stora delar av Finland. I mellersta och östra Finland har torvens pris per kalorienhet blivit fördelaktigare än för olja. Att övergå till torv är därför inte bara fråga om att råda bot på en brist, uta har nu rent ekonomiska motiveringar.

F. — Skatterna, som fortlöpande skruvats upp genom inflationen, har gett staten automatiskt ökande inkomster. Hittills har regeringens löfte om skattelättnader inte väckt så stor uppskattning. Har de skattevägrarpartier som uppstått i Danmark och Norge varit ett memento för regeringen och vet regeringen att skattebördan också hos oss uppfattas som reellt betungande?

S. — Att skälla på höga skatter har alltid sysselsatt folk. Frågan är: hur mycket medel kan vi anslå för reformpoliti 10

F. — Vilken har varit denna regerings svåraste fråga och viktigaste prestation?

S. — Båda frågorna får samma svar: den handelspolitiska helhetslösningen.

F. — Och den svåraste fråga som regeringen nu har framför sig utan att oproportionerligt mycket belasta den enskilda människan.

— Regeringen har beviljat skattelättnader för 400 miljoner mark för år 1974. Just den summan var intresseorganisationernas krav i år inför totallösningen. Basofferten borde alltså redan ha sin stora betydelse. Dessutom har vi ställt i utsikt ytterligare 400 miljoner för år 1975, enligt 74 års nivå tillsammans alltså en inkomstminsknin för staten om mera än 800 miljoner mark.

— Men varje reform tycks råka ut för samma öde: när anbudet gjorts anses det värdelöst, man talar bara om vad som ytterligare borde fås. Det är klart att regeringen under sådana förhållanden inte kan lägga alla sina kort på bordet. Vi väntade att vårt utspel skulle bidra till att åstadkomma något positivt, m a o en totallösning på arbetsmarknaden. Denna väg kunde inflationen motarbetas och ett ökat skattetryck i framtiden förhindras.

— De åtgärder som regeringen allt som allt planerat i skattepolitiskt hänseende hoppas jag kommer att ta luften u rörelser av typen skattevägrarpartier. För övrigt har vi j redan vårt eget protestparti som idag befinner sig i upplösningstillstånd.

— Dessutom har väl missnöjet innerst inne en annan orsak, alienation, främlingsskap, inför samhällsmaskineriet.

F. — Så länge inflationen pågår är dock framför allt smäspararnas situation mycket oskyddad, Finlands Banks chef Mauno Koivisto”har låtit framskymta att man eventuellt ändå borde överväga någon form av indexbindning, och saken har också annars spökat i debatten.

S, — Javisst har indexbindningen spökat. Men i och med att inflationen kan tyglas minskar automatiskt intresset för

Forum 20/197 ”Regeringen behöver minst ett halvt år till”

S. — Den inkomstpolitiska lösningen på arbetsmarknaden,

F. — Hur lång livstid ger ni den nuvarande regeringen?

S. — Regeringen skulle b e h ö v a åtminstone ett halvtår för att få de viktigaste frågorna för tillfället i ordning. Jag tror också att den lever ett halvår till om bara de inkomstpolitiska förhandlingarna går som de ska.

F. — På vilken fråga kan regeringen eventuellt falla 5. — Om man inte tar lärdom av det förgångna — och det finns god anledning att tro att man inte gör det — så kan denna regering mycket väl falla på lantbrukspolitiken.

F. — Kommer regeringen att begära avsked, ätminstone formellt, då ny presidentperiod inleds den 1 mars 1974, såsom också förut har sket (t ex Paasios regering 1968)?

S. — Nej, det har jag kommit överens om med presidenten.

F. — Tror ni på urtima upplösning av riksdagen? Vad händer om skyddslagarna inte godkänns?

S. — En riksdagsupplösning på grund av skyddslagsfrågan skulle innebära, att vi låter en minoritet bestämma om riksdagsupplösning. Principen att upplösa riksdagen för denhär sakens skull anser jag därför mindre lyckad. Någon gång i augusti förutspådde jag att detta skulle bli en mycket het höst — enligt min åsikt har det också blivi så. Men för tillfället hörs det inte av några värre sammandrabbningar, regeringen har i stort sett kunnat enas i genomförandet av sina planer trots tillfälliga svårigheter. Så något omedelbart behov av upplösning finns inte.

F. — Till sist en opolitisk fråga: vilka egenskaper bör en god statsminister ha?

S. — Han måste ha en bra mage indexbindningar. Därför ska i första hand åtgärderna riktas mot att stoppa eller åtminstone dämpa inflationen. Indexbindningen kommer i sista hand.

F, — I ett tal som ni höll i Uleåborg i november finns följande lite motstridiga påstående: ” I stället för att locka och penningmässigt stöda företagen borde större uppmärksamhet fästas vid att garantera människorn en bestående utkomst och trygghet”. Hur kan man garantera människorna bestående utkomst utan att vid behov rikta in stödet mot företagen?

S. — U-områdespolitiken har hittills rätt ensidigt dirigerats för att underlätta företagens ställning. Vad som sedan händer med u-områdenas befolkning har kommit i skymundan.

Vår utgångspunkt bör i stället vara människan, att skapa trygghet för henne. De medel som vi väljer bör ske utgående från detta, och därvid är det naturligtvis nödvändigt att bl a skapa arbetsplatser.

— Det arbetskraftspolitiska understödet såsom det nu har varit utformat har emellertid inneburit att också obskyra företag har blivit lockade att etablera sig och expoatera billig arbetskraft. Detta igen har medfört besvikelse på grund av uteblivna förhoppningar. Avsikten är att i framtiden nu när u-områdeslagstiftningen förnyas — rikta in stödet på själva investeringshändelsen, varigenom man bättre hoppas kunna styra utvecklingen mot rätt typ av företag.

— Å andra sidan är det naturligtvis också viktigt att vi är medvetna om den fara som ligger i att i allt för hög grad subventionera olika serviceformer. Vi skapar i annat fall nämligen lätt ett samhälle som lever på subventioner, utan att mera utgöra en livskraftig miljö.

Forum 20/1973

F, — Blir också småföretag delaktiga av stödet?

S. — Ja, just i början är det de små och medelstora arbetskraftsdominerade företagen som behöver mest hjälp.

Men speciell uppmärksamhet kommer också att ägnas den mindre och medelstora industrins behov av rådgivning och företagarutbildning.

F. — Och hur blir det med lönestödet till u-områdenas arbetskraft?

S. — Ja, det är hopkopplat med investeringsstödet (utfaller per varje sextusende arbetsplats) från och med början av nästa år. Men frågan är som sagt komplex, man kan inte skapa arbetsplatser till vilket pris som helst.

F, — I regeringsprogrammet förutsätts att jordpolitiska reformer ska genomföras. Hur har de avancerat?

S. — Jordpaketet är en av regeringens viktigaste frågor. Ministerutskottet har kommit igenom första läsningen och ska nu presentera sina ändringsförslag och tilläggskrav. Vi hoppas att utskottsarbetet ska vara färdigt före jul. Men bromsningen kan börja redan tidigare och det betyder ytterligare svårigheter. Jag tror emellertid fortfarande att en betydande del av förslaget ska kunna ges åt riksdagen före årsskiftet. Vissa tillägg rörande ägandet av odlad jord, begränsning av skogsköp osv kan gå till våren. "