Sovjetdator till västmarknaden
av Håkan Nylund Forum 1984-18, sida 14-15, 31.10.1984
F RUN 18/84 18/84 F RUN
IH För de företag i väst som arbetar med projektexport till Sovjetunionen kom det amerikanska embargot som en chock, Begränsningarna rör ju inte enbart försäljningen av datorer som sådana utan också komponenter och datorutrustning som ingår som delar av större projekt t ex i utrustning för fabriksautomation. Projektexporten riskerade att bli lidande och blev det också i många fall.
Oy Elorg-Data Ab har däremot kunnat dra nytta av situationen. Sovjetiska datorer och komponenter importeras till Finland och byggs om för att passa ihop med västerländsk teknik. Ibland är det enbart de ryska processorerna som blir kvar efter ombyggnaden.
Grundat för att sköta importen
Elorg-Data grundades för drygt 10 år sedan som ett finländsk-sovjetiskt samarbetsprojekt för att svara för att raden ”import av elektronikindustrins maskiner, datorer och elektronikkomponenter medräknade” i handelsprotokollen mellan länderna. Delägare i bolaget är den sovjetiska exportorganisationen V/O Electronorgtechnica med 75 procent av aktierna, samt Kansallis-Osake-Pankki och Oy Nokia Ab. Den sovjetiska oljedistributören Teboil Oy har dessutom som största kund hos Elorgs datacentral en marginell andel.
Elorg startade nämligen först som ADBservicecentral och gjorde vid sidan av detta under de fyra första åren marknadsundersökningar för datorförsäljningen. Idag svarar datacentralen och försäljningen av utrustning var för ca hälften av bolagets omsättning på omkring 40 Mik, Om två år räknar man med att proportionen skall vara 30/70 till utrustningens favör.
— 60 procent av vår försäljning av utrustning sker till större samarbets- och exportprojekt till Sovjetunionen, säger ElorgDatas finländske viceVD Pentti Törrönen. Kunderna är de finländska företag som är stora i handeln med Sovjet, och de köper både maskiner och tillämpningar. Som bäst är t ex beställningar för byggprojektet i Tallinns hamn aktuellt. Andra större order som Elorg-Data upptar i sin referensförteckning är de forskningsfartyg som finländska varv levererat till Sovjetunionen, YIT:s lagerprojekt för bilfabriken i Togliatti, DAVAs leverans av datasystemet för hippodromen i Moskva och valutaväxlingssystemet för OS i Moskva rum.
Finländska företags användning av sovjetiska datorer i projektexporten har inte enbart motiverats av teknologiembargot.
Sovjetdatorerna kommer
Finländsk-sovjetiska Elorg-Dat satsar på väst
USA:s linje att förbjuda export av högteknologiska produkter till öststaterna var kanske inte så noggrant genomtänkt. Nu har det nämligen visat sig att det amerikanska embargot för dataprodukter också innebär fördelar för rysk datateknik. Finländsk-sovjetiska Elorg-Data. som marknadsför sovjetiska datorer i väst (främst Finland), har dragit direkt nytta av amerikanernas förbud mot export av högteknologi till öststaterna.
Av BJARNE NYMAN och HÅKAN NYLUND
Användarhänsyn och tillgången på service talar också för det, men klart är att embargot varit en stark drivfjäder för satsningar på sovjetisk datateknik — både hos projektexportörerna och i Sovjetunionen.
Väldiga sovetiska satsninga — Det amerikanska embargot har tvingat Sovjetunionen att aktivare än tidigare gå in för självförsörjning på högteknologins område. Man her satsat våldsamt, och resultaten syns, konstaterar vicevD Pentti Törrönen. Utnyttjandet av sovjetisk teknik i leveranserna uppmuntras också a den ”skaffa sovjetiskt” mats på högsta nivå,
Men det är inte enbart finländska företag som efter teknologiembargot börjat välja sovjetdatorer. Också andra företag i väst har vaknat upp. — För tillfället förhandlar vi med japanska, västtyska, italienska, franska, svenska och t o m amerikanska företag. De är alla sådana som sysslar med projektexport till Sovjetunionen och som lider av embargot, uppger Törrönen. Många av beställningarna är villkorliga, men om de förverkligas så betyder de en fördubbling av omsättningen under de närmaste åren.
-politik som anam — Om de beställningar till väst vi förhandlar om förverkligas kommer Elorg-Datas omsättning att fördubblas, säger viceVD Pentti Törrönen. De senaste två åren har verksamheten gått på plus.
Utsikterna medför också nya utmaningar för Elorg-Data. Hur skall man klara av en stark tillväxt och dimensionera resurserna, då man inte vet om uppsvinget är temporärt eller bestående? Elorg-Data har försökt klara problemen genom att använda underleverantörer för bl a ombyggnaden av datorer enligt finländska specifikationer. Törrönen tror dessutom inte att situationen skulle förändras radikalt om USA av någon anledning skulle häva embargot.
— Efter den satsning som Sovjetunionen gjort är det knappast sannolikt att landet på nytt skulle driva in i en situation där det vore så beroende av västlig högteknolog, anser Pentti Törrönen.
Dags för internationalisering?
Ett problem som måste tacklas är emellertid internationalisering.Det finns visserligen ett Elorg-bolag i Belgien, men ElorgData har ensamrätt på export av ryska datorer till västländerna. Med ökad efterfrågan i väst börjar behovet av behovet av en stödjepunkt i Centraleuropa bli allt mer uppenbart, uppger Törrönen. Då exporten till den övriga västvärlden ökar kommer också valutafrågorna fram. Nu tjänar Elorg-Data in konvertibel valuta till Finland, eftersom köpen av utrustning sker inom ramen för clearinghandeln, medan försäljningen ut sker i dollars. Om exporten till tredjeland växer är det knappast troligt att moderbolaget i Sovjetunionen nöjer sig med sakernas tillstånd.
Dessa problem berör givetvis inte de del av försäljningen som sker till finländska slutanvändare, Enligt viceVD Törrönen svarar dessa idag för ca 40 procent av utrustningsförsäljningen. Den främsta marknaden är här högskolor och undervisningsinrättningar, som underlyder undervisningsministeriet. De sovjetiska datorerna erbjuds nämligen förmånliga finansieringsvillkor. Pentti Törrönen försäkrar dock att kunderna också i övrigt är nöjda med datorerna, och pekar inte utan stolthet på att ADB-institutet är en långvarig kund. Elorg-Data har också i övrigt den offentliga sektorn i siktet, och där bl a hälsocentralerna, för vilka man har utvecklat ett systempaket kallat Finnstar.
Ombyggnad till väststandard
Inom den privata sektorn återfinns Elorgs maskiner hos en del större företag, och bolaget försöker i samarbete med programvaruhusen erbjuda dem åt småoch medelstora företag. — Man måste dock komma ihåg att det inte finns någon speciell orsak att köpa sovjetiska datorer inom den privata sektorn, påpekar Törrönen. Avgörandena fälls helt enligt vad vi kan erbjuda. Någon avsikt att tillskansa oss en väldigt stor marknadsandel har vi aldrig haft.
De datorer som importeras är till en del halvfabrikat. Men också ”helt färdig” utrustning måste byggas om av den enkla anledningen att man i Sovjetunionen använder sig av millimetermått, medan västliga datorer bygger på tummått. Kretskorten är av olika storlek, liksom alla anslutningar för kringutrustning. — Storleken på maskinerna minskar också vid ombyggnaden, eftersom vi i Finland använder oss av kompaktare teknik för bl a minnesenheterna, säger Törrönen.
Elorg-Datas huvudartiklar är idag minidatorerna SM4 och SMS. Båda finns i två modeller, en modell anpassad för finländska (västerländska) specifikationer och en avsedd att ingå i projektleveranser till Sovjetunionen. — Skillnaderna står att finna i utseendet och ergonomin, kommenterar Törrönen. Den aktuellaste modellen är SMSF, som monteras hos underleverantörer. Den första serien är 10 exemplar. Modellen, vars enda sovjetiska komponent är själva processorn, lanserades i höst på KT mässan,
Ingen PC från öst
Före minidatorerna erbjöd Elorg-Data främst stordatorer i ES-serien, av vilka 5-6 finns installerade och i bruk, bl a hos Tampella. Datorerna som är IBM-kompatibla har emellertid idag svårt att stå sig i konkurrensen, är tyngdpunkten har därför överflyttats på minina.
På mikrosidan säljer Elorg-Data ingen egen PC, men säljer själva hjärnan i mikro na, processorpaketet E60, för tillämpningar i tekniska system som bl a Nokia gjort. Det finns emellertid sovjetiska PC:r såsom Agat, men Elorg räknar inte med att det lönar sig att ta in dem på den hårt konkurrerade marknaden. Mikron torde dessutom bara än så länge ha tillverkats i några hundra exemplar.
En av de utmaningar som Elorg-Data står inför är att kunna erbjuda hela system, Enligt viceVD Pentti Törrönen har man hittat ett bildbehandlingssystem som verkar lovande. — Kan vi få fram det för kommersiellt utnyttjande har vi uppenbart en trumf på hand. Systemet kan använda input från video, mikroskop, satellitbilder mm och kan utnyttjas inom vetenskap och miljövård, säger han. Vi arbetar också med robotik i samarbete med Nokia och EKE-bolagen,
Direkt programvaruimport från Sovjetunionen kommer däremot enligt Elorg-Data aldrig att bli aktuell.
Dokumentation och alfabetet hindrar programimpor —L1 Sovjetunionen tillverkas en massa programvara i stora programvaruhus med tusentals programmerare, uppger Törrönen. Men dokumentationen är mycket bristfällig, egentligen bara översättningslistor. Man kan inte tänka sig att börja översätta programmen för västerländskt bruk. Dessutom bygger de ju på det kyrilliska alfabetet…
— Men matematiska och tekniska algoritmer som utarbetats i Sovjetunionen kan förstås utnyttjas i form av underprogram.
Om den ryska datortekniken som sådan finns det inte så mycket att säga. Enligt Törrönen är den mycket konventionell. Den innehåller ingenting nytt och revolutionerande, men är å andra sidan inte heller gammalmodig. Arkitekturen är normal.
Arbetsfördelningen och specialiseringen mellan länderna inom SEV råder också inom datatekniken. Elorg-Data importerar enbart sin utrustning från Sovjetunionen, men varorna kan härstamma från andra SEV-länder. Ungern har t ex specialiserat sig på terminaler, medan Bulgarien tillverkar skivminnen. Men för kringutrustningen utnyttjar Elorg-Data dock vanligen västerländsk utrustning, och bolaget är återförsäljare för Nokias MikroMikko. Den används som intelligent terminal för minidatorerna i SM-serien.
Elorg-Datas personal kommer både från Sovjetunionen och Finland. Den tekniska sidan är bemannad med sovjetisk personal, medan finländarna svarar för försäljning och ekonomin. Det officiella språket är engelska. Bolaget kom i fjol upp till en omsättning på ca 40 Mmk, och gick första gången på vinst 1982. I fjol var vinsten enligt viceVD Pentti Törrönen redan ”större”.
— — — NL u uunu$rnango ww gta nnoeo ns nn — — n 1 15