Sovjets nya utrikesekonomi

av P-E Paul Forum 1987-02, sida 18-19, 05.02.1987

Taggar: Orter: Sovjetunionen Teman: ekonomi

SOVJE nen i kraft om ”organisationsmekanis men för de utländska ekonomiska förbingelserna”. De nya bestämmelserna innebär en klar uppluckring av det utrikeshandelsmonopol som har varit i kraft sedan 1918. Genom den nya lagen införs | Sovjetunionens utrikesekonomi två helt nya principer: direkta affärskontakter mellan sovjetiska och utländska företag och bildande av även västliga joint ventures (samföretag) på Sovjetunionens territorium

Samtidigt bildas en statlig kommission för utländska ekonomiska förbindelser, som direkt underlyder ministerrådet. Kommissionens tre huvuduppgifter är 9 att leda ministeriers och andra centrala statsorgans utrikesekonomiska verksamhet.

9 att utarbeta närmare juridiska och administrativa regler och villkor för de nya bestämmelsernas tillämpning.

Ö att utveckla stategin för Sovjetunionens utländska ekonomiska förbindelser på längre sikt.

Punkt tre måste tydligen uppfattas så, att kommissionen utarbetar förslag för de beslutande parti- och statsorganen.

Enligt den nya lagen har 20 ministerier och andra centrala statliga organ inom utrikeshandeln samt 68 företag och industrikombinat erhållit rätt att göra affärer direkt med utländska företag förbi de statliga utrikeshancelsorganisationerna.

| januari i år trädde en ny lag i Sovjetunio 18

Sovjetiska företag hor redan länge varit engagerade i olika joint ventures i väst. EN ny lag gör det nu möjligt för västliga företag att vora med I samföretag på sovjetiskt territorium. Sovjetunionen kommer på allt sött att underlätta sådana etableringar, inte minst i hopp om att de kan bli en motor fö exporlen.

Nya djärv drag

I utrikesekonomin

De som har tilldelats denna rätt har — enligt Aussenhandelsdienst, Köln — redan tidigare ”viss erfarenhet av utrikesrelationer” och verkar framför allt inom maskinbyggnad. Aussenhandelsdienst tillägger att “deras uppgift är att förbättra den sovjetiska exportstrukturen och ati framför allt öka exporten av maskiner”. Senare skall antalet företag med direkta utrikeshandelskontakter ökas.

Dotterbolag

Eniigt den nya lagen skall inom de ministerier, centrala statsorgan och företag som tilldelats de nya rättigheterna bildas särskilda Organisatoriska enheter som handhar de utländska affärerna. Vid ministerierna och de centrala statsorganen blir det s k utrikeshandelssammanslutningar, men inom företagen regelrätta dotterbolag. Dessa särskilda organ skall föra skild bokföring över sin verksamhet. De skall själva sköta sin finansiering och åtminstone uppnå full kosinadstäckning.

Företagens dotterbolag har rätt att uppta kredit i utländsk valuta för att utveckla sin exportverksamhet. Krediterna skall tas i Sovjetunionens utrikeshandcelsbank, Vnjeshtorgbank.

Dotterbolagen för utrikesaffärerna bär själva hela affärsrisken, och svarar sålunda själva med egna medel och detta dessutom i utländsk valuta för eventuella skador i leveranser eller i de sålda varorna.

Samföretag

Ifråga om samföretagen (joint ventures) kan först konstateras, att sovjetiska företag sedan länge ingår som partners I olika joint ventures i västländerna och även i utvecklingsländerna. Deras antal uppgår faktiskt till flera hundra.

Det nya är att företag, där den utländska parten är ett västligt företag eller ett företag i ett utvecklingstland, numera också kan bildas inom Sovjetunionens gränser. Tidigare var detta endast möjligt för ett företag i ett SEV-land.

Sovjetunionen fäster största avseende vid att samföretag med västliga intressen nu bildas i Sovjetunionen. Det framgår med all tydlighet av Pravdas redogörelse över Politbyråns beslut i frågan och de stora rubrikerna därom. NZZ omtalar åter i detta sammanhang den 7 januari att “enligt sovjetiska uppgifter föreligger redan flera dussin förslag till joint ventures från utländska företag”. Mot den bakgrunden är det särskilt värdefullt att vårt land var först på plats, och att detta blev klart i samband med regeringschef Nikolaj Ryshkovs besök hos oss för en tid sedan. Det råder intet tvivel om att Sovjetunionen på allt sätt kommer att underlätta etableringarna av joint ventures inom landets gränser. Både ur ekonomisk synpunkt och prestigesynpunkt är frågan så viktig, att ett misslyckande helt enkelt inte kan komma ifråga.

Bestämmelser

Bestämmelserna om dessa samföretag är omfattande — såsom också naturligt är. De viktigaste är följande.

Företagen skall arbeta helt självständigt och uteslutande enligt ekonomiska kriterier. De skall självständigt fastställa sin . produktions- och försäljningsprogram oc självständigt göra avslut på de utländska marknaderna. Deras försäljning inom Sovjetunionens gränser skall ske på basen av avtal och överenskomna priser. Försäljningen inom Sovjetunionen går över de sovjetiska utrikeshandelsorganisationerna, alltså inte direkt till kunden. Samföretagen underlyder inte Gosplan.

Samföretagen följer sovjetiska rättsföreskrifter, sovjetisk arbetslagstiftning oc 211987 BORUN sociallagstiftning, samt erlägger vinstskatt till staten.

De samägda företagen bildas på basen av ett avtal mellan Sovjetunionen och det utländska företaget. Samföretaget utgör en särskild juridisk person. Det arbetar enligt en fastställd bolagsordning i vilken anges de fonder som utgör företagets eget kapital, och som inbetalas av båda intressenterna. Den sovjetiska andelen bör vara minst 51 procent.

Företaget leds av ett förvaltningsråd och en direktion, i vilka organ också ingår den utländska partens representanter. Arbetskraften bör utgöras av sovjetiska medborgare. ”Dock kan också utländska fackmän anställas”. Man är alltså smidig i denna viktiga fråga på sovjetiskt håll. Företaget bör ingå kollektivavtal med vederbörande sovjetiska fackförening.

För att ytterligare skydda den utländska partnerns intressen är stadgat att vinsten efter skatt får transfereras till den utländska samarbetspartnern, och att den utländska partnerns egendom och rättigheter garanteras. Den sistnämnda bestämmelsen är betydelsefull vid eventuella tvister och avräkningstfrågor mellan parterna, och när det gäller företagets krediter och kreditvillkor i de sovjetiska bankerna. I alla dessa frågor åtnjuter alltså den utländska samarbetspartnern fullt rättsskydd och får på intet sätt diskrimineras.

Slutligen förtjänar nämnas, att särskilda skattelättnader beviljas samföretagen för den del av vinsten som reinvesteras i Sovjetunionen, och att staten garanterar att de utländska investeringarna i dessa samföretag inte kan bli föremål för förstatligande.

Export ett må Ändamålet med dessa joint ventures är inte endast att ersätta import till Sovjetunionen, utan också att öka exporten. Det förutsätts att företagets import och export åtminstone balanserar. Men exportöverskott är givetvis det yttersta målet, åtminstone på längre sikt.

Sovjetunionen är i stort behov av utländskt kapital, främst på grund av oljeprisets fall och den låga dollarkursen, som tillsammans har verkat starkt minskande på landets valutaintäkter. Den utländska partnerns kapitalinsats i samföretagen innebär extra investeringskapital i utländsk valuta för Sovjetunionen.

Dessutom får Sovjetunionen ökad tillgång till utländsk know-how på detta sätt. För den utländska samarbetspartnern betyder dessa nya samföretag åter en ny och viktig öppning av den väldiga sovjetiska marknaden.

Slutligen framhåller Aussenhandelsdienst att hela ”den nya utrikeshandelsmekanismen är ägnad att underlätta kontakterna till GATT och EG”. Sovjetunionen har som känt under den senaste tiden visat påtagligt intresse för båda dessa organisationer.

P-E Paul

FÖRUN 2/1987

Samarbetsavtalet mellan högskolorna undertecknades av rektorerna (från vänster) Arvi Leponiemi, Helsingin Kauppakorkeakoulu, Olli Lehto, Helsingfors universitet, och Alf-Erik Lerviks, SHH.

Studier på bredare bas genom nytt avtal

Studerande vid Svenska handelshögskolon, Helsingin kouppokorkeakoulu och vissa fakulteter vid Helsingfors universitet kan från och med I år bedriva studier öve högskolegränserna.

enom ett avtal som ingåtts mellan GG? tre högskolorna ges studerande vid respektive högskola rätt att genomföra studieperioder och studiehelheter i de andra högskolorna. De ämnen som tenterats godkänns således i den högskola där studenten är inskriven. Själva examen avläggs alltid i den egna högskolan. Hela Helsingfors universitet är inte med i samarbetet. Avtalet gäller för universitetets del bara den juridiska, statsvetenskapliga och den agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten samt cen filosofiska fakultetens olika sektioner. Den teologiska och den medicinska fakulteten står således utanför. Avtalet innebär sålunda att studerande vid SHH kan studera vid någon av nämnda universitetsfakulteter och likaså kan studerande vid någon av dessa fakulteter studera vid Hanken, under förutsättning att de kan påvisa tillräckliga kunskaper i svenska eller erhållit sin skolbildning på svenska (samma kra som ställs på Hankens egna studenter).

Avtalet, som ingicks i december 1986, ger studenterna möjlighet att avlägga examina med mångsidigare innehåll. Helt nya ämneskomuinationer är möjliga, vilket bland annat underlättar placeringen på arbetsmarknaden. Dessutom innebär avtalet att de olika högskolornas resurser kan utnyttjas optimalt och bättre än tidigare. På sikt kan högskolorna utveckla sitt samarbete så att studier I olika ämnen direkt kan bedrivas vid den högskola som har de bästa förutsättningarna att undervisa i det aktuella ämnet.

Det nu aktuella avtalet förutsätter ännu ett ansökningsförfarande motsvarande det förfarande som tillämpas internt vid universitetet då en studerande vill studera ämnen vid någon annan fakultet än sin egen.

De höga krav på mångsidig yrkeskunskap som dagens näringsliv ställer, kan på det här sättet tillgodoses betydligt effektivare än tidigare CE 19