Space race i repris
av Leif Bergström Forum 2016-05, sida 24-25, 26.05.2016
Space race i repfis
Den privatstyrda rymdgaloppen upplever en renässans via bland annat Amazons och Teslas ambitiösa miljardärer, hela 40 år efter att det kalla krigets supermakter avblåste kapplöpningen och började samarbeta.
LEIF BERGSTRÖM NEW YORK
Xx Rymdkapplöpningen är fortfarande intensiv. Under det kalla kriget (främst 1957-1975) gällde den USA mot Sovjetunionen, med militära implikationer och en symbolisk kamp mellan två socioekonomiska ideologier. Idag är racet åtminstone till en del en bitter tävlan mellan ambitiösa miljardärer som står bakom nya, privata företag.
Observatörer hävdar att det viktigaste i denna utveckling inte är kommersialiseringen av rymden, men det faktum att den fört med sig nya tekniska lösningar som drivs av aggressiva företagsledare. Innovationerna bygger ofta på tidigare skisserade förslag från rymdflygstyrelsen Nasa.
Medan de nu skrotade rymdfärjorna byggde på idén att om raketer likt flygplan kunde återanvändas gång på gång så skulle kostnaderna minska dramatiskt så var färjorna allt för komplexa och de tidiga budgetarna överskreds redan från början. Ett problem var en värmesköld av mer än 20 000 termiska plattor, individuellt utformade och i behov av noggrann kontroll efter landning.
Amazon mot Tesla, De nya rymdföretagen vill också återanvända raketerna, men de som kommit längst har övergivit försöken att landa horisontellt likt ett flygplan.
Såväl internethandlaren Amazons grundare Jeff Bezos som Paypals och Teslas skapare Elon Musk sänder upp relativt traditionella raketer, men båda låter de första raketstegen falla tillbaka mot jorden för en mjuklandning, till skillnad från Nasas tidiga val att låta dem falla som skrot i havet.
Både Bezos och Musk har noterat framgångar med dessa landningar. Bezos Blue Origin landade under våren samma raket för tredje gången.
Musks SpaceX lyckades bara dagar senare för första gången landa en raket på en
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 201 pråm i havet - tidigare försök hade resulterat i kraschlandningar och explosioner.
Mindre än en månad efter den framgången upprepade SpaceX bedriften. Då var landningen än svårare, eftersom raketen fört en kommunikationssatellit i hög bana och Falcon-raketen kom in både snabbare och hetare genom atmosfären. Musk själv tvivlade på möjligheten av en framgångsrik landning, men företaget överträffade sin egen riskbedömning.
Musk säger att SpaceX kan spara tiotals miljoner dollar per uppskjutning om raketstegen kan återanvändas. Medan han välkomnar vårens framsteg betonar han att målet är att göra landningarna tråkigt alldagliga ”Det är först när man säger ”OK, en annan landning, inget nytt i det” som tekniken blivit en framgång”
Bezos uttrycker sitt mål så här ”Om vi ska bli bra på rymdfärder behöver vi träna. Vi måste nå ett stadium där vi gör mer än 100 färder per år. Vi behöver en farkost vi kan flyga gång på gång med minimal restauration.”
Toys for boys. Med fler framgångsrika landningar på nacken kan det tyckas som om Blue Origin ligger i täten. Men rymdexperter påpekar att SpaceX teknik är mer avancerad. Dels flyger dess raketer högre och snabbare, vilket lett till avtal för leveranser till den internationella rymdstationen.
Blue Origins New Shepard-rakets färder når bara 100 kilometer upp till rymdens gräns, och syftar till att så småningom föra sex betalande rymdturister på en fyra minuters färd innan tyngdkraften drar kapseln tillbaka mot jorden. Raketsteget återvänder tidigare och landar med hjälp av fallskärm. SpaceX har redan levererat 15 000 kilo utrustning till rymdstationen, och dess kraftigare Falcon 9-raket styrs och bromsas för landning av dess motorer.
Beslutet att låta Falcon landa på en pråm i havet gör landningen svårare, den längre raketen måste övervinna vågor och vind. Men det sparar bränsle som behövs för landningen, och kan därför användas för högre hastighet vid uppskjutningen. SpaceX uppdaterade nyligen sin webbsajt med högre siffror för den last somraketerna kan föra till banor runt jorden — och till Mars. De nya maxsiffrorna gäller för traditionell raketteknik där raketste FALLOSSYMBOL? SpaceX raket Falcon 9.
gen bara dumpas som skrot. Musk skrev att om raketen ska återanvändas blir lyftkraften 30-40 procent lägre på grund av det bränsle som måste sparas för landningen.
Finns det liv på Mars? Vårens Falcon-raket förde tillsammans med annan utrustning till rymdstationen ett uppblåsbart rum. På väg upp var den två och en halv meter i diameter,
YDRE
EAGLE HAS LANDED. SpaceX rymdraket landar framgångsrikt på drönarskeppet, som heter “Of Course
I Still Love You”.
sammankopplad med rymdstationen ska den efter långvarig testning erbjuda astronauter ytterligare 16 kubikmeter av utrymme. Den har byggts av hotellmiljardären Robert Bigelows nya företag, Bigelow Aerospace. Han är övertygad om existensen av andra intelligenta civilisationer och ser tekniken som ett sätt att bygga permanenta baser på Mars och andra himlakroppar.
Som så mycket annat privata rymdföretag gör bygger hans lösning på tidiga Nasa-planer, med skisser som han köpt från rymdflygstyrelsen.
Planer på längre rymdfärder möter en rad hittills svåröverkomliga problem: de stora avstånden innebär oerhört långa restider med konventionell raketteknik. Kostnaderna blir enorma, och vad gör man om en multimiljardfarkost kraschar eller på annat sätt blir obrukbar i rymdens okända faror?
Alpha Centauri. Den brittiske astrofysikern Stephen Hawking har tillsammans med Facebook-grundaren Mark Zuckerberg och den ryske internetmiljardären Yuri Milner föreslagit en radikal lösning. De vill sända något tusental obemannade sonder mot vårt närmaste stjärnsystem, Alpha Centauri. Det ligger 4,37 ljusår bort. Hawking och hans kollegor menar att sonderna kan göras små som en Iphone, och om en eller hundra av dem förolyckas på vägen kan de övriga ändå nå målet och ge oss ny information.
De skulle sändas upp av en konventionell raket, men väl i rymden släppas fria att låta sina solsegel utvecklas. Kraftfulla lasrar på jorden skulle riktas mot målet och ge son derna ”vind i seglen” till en början. I teorin kande nå en femtedel av ljusets hastighet och komma fram till Alpha Centauri på 20 år. Som jämförelse: de skulle nå Pluto på tre dagar, en resa som tog Nasas New Horizons hela nio år.
Dyr hobby. Jämfört med Bezos och Musks projekt är The Starshot Project ännu rätt mycket science fiction. Milner ställer upp med 100 miljoner dollar i startkapital, men medger att en rad tekniska problem ännu väntar på sina lösningar. De gäller allt från konstruktionen av tillräckligt starka lasrar till kommunikationen tillbaka till jorden från så stora avstånd. Och slutkostnaden har uppskattats till kanske 10 miljarder dollar. Milner startade förra året Breakthrough Listen, ett initiativ som syftar till att lyssna efter tecken på liv bland jordens en miljon närmaste stjärnor. Mer jordnära (eller åtminstone atmosfärnära) planer har brittiske entreprenören Richard Branson och rymddesignern Burt Rutan med Virgin Galactic. Företaget visade helt nyligen senaste versionen av sitt rymdplan, SpaceShipTwo. Det iknar en mindre rymdfärja och kommer at lyftas upp av specialkonstruerat flygplan, innan det på hög höjd frigörs och tänder raetmotorn. Planet landar sedan horisontalt på landningsbana. Liksom Blue Origin syftar Virgin Galactic till att låta rika turister känna av tyngdfrihet. Biljetterna tros gå lös på kring 250 000 dollar.
Stephen Hawking, Angela Jolie och Brad Pitt uppges redan ha förhandsbeställt sin resor.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 52016