”Spåmännen” samlades igen

Taggar: Teman: ekonomi

”Spåmännen” samlades ige — Se inte på våra siffror som definitiva och fastslagna. Läs våra utgångspunkter och döm själv.

Det här önskemålet hade ”spåmännen”, när de började kommentera sina egna och andras siffror i prognosen.

Vi plockar bland kommentarerna. Titta på siffrorna!

Om exportvolymen

På minussidan:

De internationella konjunkturerna kan nästa år prägla av ökad pessimism och ökade valutaoroligheter. En längre period av trög tillväxt, kanske fram till 1980 är trolig.

Om skogsindustrins tillväxt fanns olika åsikter, från noll . till 5—6 procent, medan metallindustrin hos några gick på plus och hos andra — med stor spridning branschvi — låg dystrare till.

På plussidan:

De finländska hushållens försvagade köpkraft kan köra . vår produktion utomlands. Företagen kan föredra att höja sin exportvolym också om lönsamheten blir lidande, eftersom denna kortsiktigt är ett mindre problem än | bristen på finansieringsmedel. Skogsindustrin vill bli av med stora lager. . Många faktorer drar åt olika håll. Spridningen kan ligga mellan ett litet minus upp till plus 5—6 procents exportökning.

Om industriproduktionen och industrins investeringar Investeringssiffran är ytterst känslig och åker lätt upp och ned. Det myckna pratandet om omsen på maskiner och anläggningar och det eviga väntandet på mervärdesskatten påverkar investeringsbenägenheten.

Om färdigställda bostäder

På bostadbyggandets sida har statens politik i allmänhet varit ovanligt lyckad. Fråga till Relander: Med vilk medel kommer målet (57 000 bostäder) nästa år att nås? Relander: Med pengar. Finanspolitiken kommer att bli mera expansiv nästa år. Ökad inhemsk och utländsk statlig . upplåning. Det fria bostadsbyggandet kommer ännu nästa år att vara synnerligen stort. | os Korpinen motiverade sina 50 000 bostäder så här: Om undret sker och inflationsförväntningarna sjunker, så är folk inte mera lika benägna att bostadsspara. Vid stoppad inflation stiger realräntan, eftersom den nominella räntan alltid sjunker långsamt och eftersläpande. Då stiger bostädernas pris.

Om bruttonationalprodukten (BNP)

Skillnaderna mellan prognoserna var stora. På plussidan: Den offentliga sektorns tillväxt fortsätter om också moderat. De senaste siffrorna för detta år visa enligt Ranta ett BNP-plus på 1,2 procent och för nästa cent.

På minussidan: De omgivande faktorerna har hela tide försvagats. Uppgång kanske först 1980. Mickwitz: Kansk strukturell förändring, så att redan ett par procent tillväxt nu är högkonjunktur? .

Korpinen: Om handeln minskar på sin personal så sjunke förädlingsgraden och därmed BNP.

nn Rn I II IT Inn

Forums prognospanel spår den ekonomiska utvecklingen 1978 nr rr jr R (Förändringar I förhållande till föregående år)

Pekka Gösta Tauno Timo

Korpinen Mickwitz Ranta Relander") e 1. Exportvolym (varor) +/— /o 5 - 2 2. Industriproduktion (volym) +/— /o 2 -—3 , > 3. Industrins investeringar (volym) +/— ?/a —5 -10 = 6507 4. Färdigställda bostäder (1 000) 50 55 48 os 5. Skogsavverkningar (volym) +/— ?/o +5 -3 6. Bruttonationalprodukt BNP (volym) -+/— ?/o +/—-0 —-1 +2 a : 7. Arbetslöshet ?/o 9 8 6, 75 8. Inflation (konsumentens prisindex december-december) 8 7—9 : : 9. Löntagarnas realförtjänst (årsmedeltal) -+/— ‘/o -3 -2 - + 10. Bankernas inlåning (nominellt) -+/— “/o +10 +7 + - 5 5 11. Importvolym (varor) +/— ‘/o FA 3 or i 12. Bytesbalansens underskott (mrd mk arr I II Ta +) Uppskattningarna glorda 7. 12. 1977, då regeringens nya stabiliserings- och stimulansåtgärder ännu inte var offentliggjorda.

FORUM 20/77

Forums prognospanel. Vänstra raden uppifrån ned: EM Boris Westerlund (prognoskonsument), PL Pekka Korpinen (Työväen Taloudellinen Tutklmuslaitos TTT) och professor Gösta Mickwitz (Forum). Högersidan: VD Tauno Ranta (Närlngslivets forskningsinstitut ETLA) och generaldirektör Timo Relander (Finansministeriets folkhushållningsavdelning).

Om arbetslösheten

Nio procents arbetslöshet är cirka 200 000. Över det går det knappast när det är som värst denna vinter. (Mickwitz: En förskräcklig siffra). Stora konkurser kan dramatiskt försämra atmosfären. Relander: Några stora förbättringar i sysselsättningen finns det inte möjligheter till. Korpinen: Tidigare talade vi om en treprocentig arbetslöshet med samma brösttoner som nu om en nioprocentig . . .

Om löntagarnas realförtjänst

Relander: Förtjänstnivån är ett teoretiskt begrepp utan större intresse. Hushållens disponibla inkomster är intressantare. Här spelar inkomstöverföringar och skattelättnader mm in.

Om inflationen

Relander korrigerade sin siffra 7,5 ?/o så att sjuan och kommatecknet föll bort. Återstod: 5 procent! Korpinen: Här har vi igen den officiella optimismen! Relander: Det finns möjligheter att komma ned till fem procent med vissa förbehåll (importpriserna hålls låga, stramt prisbeteende från företagens sida.)

Mickwitz: I mina nio procent ingår det politiska antagandet att arbetslösheten blir så svår, att regeringen blir tvungen att devalvera.

FORUM 20/77

Ranta: Jag har korrigerat ETLAs officiella 5,7 upp til 6 procent.

Korpinen: I mina åtta procent finns förväntningar om kommande motgångar: kanske höjda oljepriser, importpriser mm, Och kanske en känsla av att man inte plötsligt kan stoppa upp en inflation som pågått så länge. Relander: Vi har beräknat att valutakursernas ändringar spelar en rätt stor roll, likaså höjda importpriser. Statliga priser, avgifter och indirekta skatter bidrar med cirk 2 procent. En viss löneglidning finns med, plus höjda lantbrukspriser från september (med några promilles effekt på prisnivån). O a

Prognoskonsumenten har ordet:

Vi borde veta mera om premisserna bakom prognoserna. Vilken typ av ekonomisk politik väntar man sig? Är förändringarna strukturella eller cykliska? Räknar man med devalvering? Prisförhöjningar? Hur är det med löner, skatter, sociala reformer?

Mycket i de här prognoserna bygger på ”hönan-ellerägget-först” principen. Industrin väntas fungera på ett visst sätt och därpå byggs prognoserna.

En annan synpunkt: alla budgeter för nästa år är gjorda och alla operativa beslut är fattade. En progno i december kommer för sent. Det borde också göras prognoser för tre år framåt, som kunde ligga till bas för strategiska beslut. Ettårsprognoser är ultrakorta. Dessa prognoser kan styrka företagens högsta ledning i deras uppfattning om hur utvecklingen ska gå. Men knappast bygger man operativa planeringsbeslut på dessa siffror.

Branschprognoser vore synnerligen viktiga att få. Hur mycket cellulosa kommer nästa år från de subtropiska länderna — till exempel…

Prognosmakarna försvarar sig:

Mycket specificerade prognoser är omöjliga. Spridningen blir så stor att de blir meningslösa. Samma sak gäller fleråriga prognoser. Och om vi givit en prognos i augusti hade siffrorna betydligt avvikit från dagens. Nog har väl företagen en rullande justering av sina budgeter?

Den långsiktiga trenden för tillväxten kan vara intressant. Men det blir mera ett ”miljöantagande” än en prognos.

Våra prognoser bygger på att inga större politiska ändringar sker. Om vi räknar med sådana är vi redan utanför de ekonomiska prognosernas råmärken. Branschprognoser kan inte göras av makroinstitut. Det är företagens sak att göra dem. De har bästa tillgången till fakta. Vi kan bara samla in och analysera dem.

Men inte omvänt spjälka upp prognoserna branschvis igen.

Om man tar prognosinformationen allvarligt kan den också bli styrande. Om man tror på en dämpad prisoch kostnadsutveckling och handlar i enlighet med detta, blir de reella möjligheterna till en ny prispolitik också inom företagen större.

Dessa prognoser bör få påverka företagens budgetgranskning. Vi tror att siffrorna i varje fall läses med intresse.

Viktigare vore egentligen att prognoserna skulle komma då väsentliga förändringar har skett. Och dessa förändringar följer inte kalender- eller budgetår.

S 9