Spara energi — stryp flödet
av Bjarne Nyman Forum 1989-06, sida 24, 13.04.1989
Nytt sött spara energi:
STRYP FLÖDET enom att noggrant inreglera vattenflödet i vattenburna uppvärmningssystem går det att spara stora mängder energi — upp till 15 procent. Samtidigt blir värmefördelningen mellan lägenheter på olika plan jämnare och rättvisare än tidigare Metoden, som utvecklats i Sverige, representeras sedan ett halvt år av Bratts Ab i Esbo.
— I Sverige har kraven på lägre tilloppstemperatur redan skärpts och det är troligt att Finland väljer samma linje, säger DI Matts Bruun. — Då gäller det att ha ett reglersystem som kan fördela värmen jämnt till atta lägenheter.
EB-strypdonen har installerats i ett antal hus I huvudstadsregionen. Sitfror på hur stor energibesparing man uppnått finns inte ännu att tillgå, men disponenterna är nöjda: klagomålen över ojämn temperaturfördelning har minskat.
24
Med konventinella reglermetoder för vattenburna värmesystem är det svårt att uppnå en god hydraulisk balans i systemen. Det betyder i praktiken temperaturdifferenser och energiförluster, därför att flödet varierar i olika delar av systemet, och att onödigt hög temperatur på det utgående vattnet från värmecentralen måste hållas för att inte ge låg temperatur i någon lägenhet.
Obalansen medför tex i höghus att lägenheter på översta våningen har svårt att komma upp till en innetemperatur på 20 grader, medan lägenheterna på den nedersta våningen kan ha temperaturer på 25—26 grader.
Den så kallade £B8-metoden går ut på att specifika strypdon installeras före varje radiator i huset. Strypdonet är beräknat och dimensionerat för att ge exakt det flöde som behövs för att radiatorn i alla skede skall avge den behövliga uppvärmningseffekten
Decentraliserat tryckfall
Rent tekniskt är det fråga om att huvuddelen av det totala tryckfallet i värmesystemet decentraliseras ut till de enskilda radiatorerna, där sedan behövlig strypning sker. För att detta skall lyckas — utan att störande strömningsoljud i systemet uppstår — behövs de patenterade EB-strypdonen. Dessa finns att få i olika dimensioner för att önskat tryckfall och flöde i radiatorn skall uppnås.
Strypdonets konstruktion och gummiupphängning medger stora sluttryckfall och innebär samtidigt att inga stamregleringsventiler längre behövs.
Strypdonet består av en yttre gummihylsa och en inre mässinghylsa. I mässinghylsan finns hålet, som reglerar flödet genom radiatorn. Hela metoden bygger på att detta hål är rätt dimensionerat för varje radiator. Strypdonet monteras in i kopplingsdelen mellan radiatorventilen och radiatorn. Där förblir det lilla donet osynligt och oåtkomligt för utomstående efter monteringen,
Datorn beräknar
Men hur skall man veta vilken dimension varje individuellt strypdon skall ha — Svenska EB Värmeinreglering, som utarbetat metoden, har utvecklat ett dataprogram som på basen av relevanta VVSritningar beräknar vilken dimension strypdonet skall ha, uppger DI Matts Bruun, som drar det nya företaget Bratts Ab. Sedan är det bara att med datautskriften i handen gå omkring i huset och placera ut och montera in strypdonen.
— Vår metod innebär, att inregleringen kan göras en gång för alla. Strypdonen sit Text: Bjarne Nyma er på plats och fungerar utan service lika länge som hela värmesystemet. Det behövs inga justeringar.
Strängare krav
Sverige där metoden har tillämpats sedan början av 1980-talet, räknar man normalt med energibesparingar på minst 15 procent efter en noggrant utförd inreglering. Besparingen uppstår, när tilloppstemperaturen ör vattnet | systemet tack vare den jämna ördelningen kan sänkas.
— I Sverige har kraven på lägre tillopps’emperatur redan skärpts och det är sannoikt att man i Finland går in för samma linje. Då gäller det att ha ett reglersystem, som är kapabelt att fördela värmen jämnt till alla lägenheter. Annars blir någon lidande, konstaterar Matts Bruun.
EB-metoden är, liksom många andra genialiska uppfinningar, mycket enkel. Det enda som behövs är ju de små strypdonen — och givetvis kunskapen att veta hur de skall vara dimensionerade, för att den önskade effekten skall uppnås.
Driftsekonomi
För — fjärrvärmeverken — innebär = EBregleringen att fler abonnenter kan kopplas in | samma distributionssystem, därför att avkylningen i abonnentcentralerna ökar och primärvattenflödet | systemet minskar I längden kan systemet även ge upphov till att fjärrvärmeverken kan sänka vattnets tillloppstemperatur och få ökad mottrycksänka för elproduktion.
Den stora fördelen för fastighetsägarna är, förutom nöjdare lägenhetsinnehavare, avsevärt förbättrad driftsekonomi. Den beräknade energibesparingen på 15 procent gör att EB-inregleringen har en återbetalningstid på 1—2 år. Värmeanläggningen kan drivas med lägsta möjliga tilloppstemperatur och låg returtemperatur, vilket kan premieras med extra rabatter av fjärrvärmeleverantören.
Den goda balansen i ett EB-inreglerat system skapar även bättre driftsförutsättningar för värmeanläggningens styr- och reglersystem.
I Finland har EB-strypdonen installerats i ett antal hus i huvudstadsregionen. Erfarenheter av hur stora energibesparingar som uppnåtts finns inte att tillgå ännu, men däremot är disponenterna nöjda över att klagomålen från lägenhetsinnehavarna över ojämn temperaturfördelning har minskat.
Bratts premiärvisade systemet för finländska förhållanden på byggnadsmässan I Jyväskylä i vintras. Där väckte systemet enligt uppgift intresse som mässans enda egentliga nyhet.
Att marknadsföra ett så pass enkelt system som EB-metoden är enligt Matts Bruun dock inte lika enkelt. Det enda man kan visa är de små strypdonen — stora som en fingerborg. Resten är tekniskt kunnade och en argumentering som ”Ilåter för bra för att vara sann". L 6/1989 FORUN,