Sprit&skatter: Roslin tror på allnordisk linje

av Ragnhild Artimo Forum 1992-11, sida 06-07, 17.09.1992

Taggar: Bolag: Alko Personer: Bertil Roslin

Text: Ragnhild Artim omarbetning. Det är å ena sidan EES-avtalet och vårt (eventuella) EG-medlemskap, å andra sidan ”inhemska behov” (för att citera Alkos halvårsöversikt) som initierar ändringar i denna lagstiftning. Två kommittéer. tillsatta på initiativ av Alko, har arbetat med dessa knepiga ekvationer i månader. Den av finansministerict tillsatta kommittén ledd av budgetrådet Pekka Saarinen fick sin promemoria om beskattningen av alkoholdrycker klar i mars detta år. Den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta kommittén under ledning av kanslichef Heikki S.von Hertzen kämpar med ändringsbehovet i vår lagstiftning med avseende just på EES-avtalets och EG:s inverkan på det nuvarande alkoholsystemet, och skall sammanställa sin utredning under hösten. I Sverige trädde en ny alkoholskattelag i kraft i juli. Den svenska modellen går ut på progressiv volymbeskattning, alltså högre skatt ju högre spritprocent. Modellen går betydligt längre än man skisserat upp för Finlands del — förslagen från finansministeriet i våras går ut på ett framtida system där skatten påverkas både av värdet=priset och av alkoholhalten — och innebär därmed en psykologisk press för Finland.

FF alkohollagstiftning är under

Sveriges sak är vår?

Direktör Bertil Roslin vid Alko ser vissa potentiella fördelar med den svenska volymskattemodellen — men också klara osäkerhetsmoment, främst av fiskal karaktär.

— Med en volymskatt relativ till alkoholprocenten enligt progressiva skalor har man i Sverige vclat förverkliga vissa sociala och hälsovårdsmålsättningar genom att prisvägen sträva till att styra konsumtionsvanorna i en sundare riktning och förebygga de sociala problem som klart har samband med konsumtion av starksprit, säger Roslin. — I praktiken betyder det att t.ex. valitetsviner har blivit relativt sett billigare, och starksprit — från brännvin till konjak — dyrare än tidigare. På vinsidan är det av intresse att notera, att skattepolitien jämnar vägen för konsumtion av högklassiga viner som genom mindre tillsatsämnen och bättre råvara kan vara hälsosammare än billiga viner. Det bör rimligtvis vara en målsättning också för oss då vi förnyar beskattningen.

Roslin konstaterar att det inte finns beägg för att starksprit är ”ohälsosammare” än svagsprit, men nya forskningsrön indikerar att starksprit — om den verkligen dricks outspädd — påverkar kroppen på ett annat sätt än öl och vin. Nedbrytningsprocessen är annorlunda. Alkoholen börjar behandlas redan i magsäcken. Magsäcken klarar inte av spriten i outspädda starkspritprodukter, utan en stor del går vidare till levern och via blodomloppet till resten av kroppen.

Medan den svenska modellen ställer i sikte medicinska och sociala fördelar, tror Roslin att den ingalunda till alla delar kommer att visa sig problemfri:

SPRIT & SKATTER: Roslin tror på allnordisk linje

Sveriges nya alkoholskatt — volymbeskattning — straffar starkspritdrickarna som man vill styra mot sundare spritvanor. Det rimmar väl med nordisk hälsovårdsstrategi, menar direktör Bertil Roslin på Alko. En gemensam nordisk linje ger också bättre eurotrovärdighet. För Finlands del blir hösten avgörande för den nya alkohollagstiftningen.

<> Direktö :< Bertil Roslin Ser en eurotrovärdighetsfördel i en harmoniserad nordisk alkoholpolitik.

11/1992 FFRU ”Integrerade säljpunkter” ger flexigare kundservice. Alkos butik i Stockmanns varuhus i Helsingfors är ett exempel.

— Såhär genomgripande krafttag ger stora strukturförskjutningar i konsumtionen och gör det ytterst svårt att tillförlitligt prognosticera efterfrågan. För Systembolaget får den nya skatte- och prisprofilen stora effekter på produktsortimentet — vilka, kan man knappast ännu utläsa. Speciellt i ett läge då det — också i Sverige — råder den tomma plånbokens diktatur…

300 000 suplullor

Ordet är naturligtvis inte professor Roslins — på Alko talar man om ”storkonsumenter” — men en siffra som inte får tappas bort i den finska alkoholmatematiken är hundratusentals (300 000) storkonsumenter, som inte blir färre. Det är önskvärt att hejda eller rentav minska den absoluta alkoholkonsumtionen per capita och per storkonsument.

Den nya svenska spritskattemodellen pressar på, rent geografiskt: den har redan skrivit om spritpriserna på Sverigebåtarna och intensifierat gränshandeln i dessa varor där den sker landvägen, i ett lyckligt passlöst Norden.

FÖRUN, 11/199 — Jag ser också en eurotrovärdighetsfördel i en harmoniserad nordisk alkoholpolitik, säger Roslin.

Men — så har vi alltså de 300 000. Här råkar eurotrovärdigheten och liberal alkoholpolitik ohjälpligt i konflikt med lokalkultur. Med vin och öl som etablerad vardagsvara — jämfört med bara tio år tidigare — kan Roslin inte riktigt visualisera fri sprit eller snarare de finländska konsekvenserna därav.

Högprisvapnet rosta — Den traditionellt nordiska högprislinjen har alltid varit ett nyckelvapen i alkoholpolitiken. Det är ganska klart att den får minskad användbarhet de närmaste åren. De andra medlen att styra konsumtionen har varit utbudsbestämmelserna, åldersreglerna och information om alkoholens verkningar. Av dessa tre har utbudsbestämmelserna varit det till effekten viktigaste redskapet. Jag kan inte tänka mig att vi skulle tumma på åldersbestämmelserna. Information är ett långsiktsarbete — men idag finns det klart en marknad för information om alkoholens fysiologiska verkningar, och Alko kommer att salsa alltmer på just denna verksamhet.

— Kvar står frågan om vem som får sälja sprit och var — och på vilket sätt de övriga aktörerna skall dela kostnaderna för skadeverkningarna. Jag tror inte finländarna — och inte heller svenskarna och

MM 2 | norrmännen — är mogna för helt fri alko holförsäljning. Det sociala priset skulle bli för högt.

Alko vill ge bättre service

Men det finns, understryker Bertil Roslin, andra sätt att förbättra konsumentservicen. Och på nordisk nivå ligger Alko inte alls i lä här.

— För att ta en så elememär sak som självbetjäning har Alko som känt självbetjäning i över hälften av alla våra butiker. Sverige har startat en handfull ”experimentpunkter” med självbetjäning och Norge har överhuvudtaget inte den formen av service.

— Vär nyaste trend är vad jag skulle vilja kalla integrerade säljpunkter: Alkobutiker i anslutning till större servicekomplex för att kunden bekvämt skall kunna sköta alla inköp på ctt ställe. Vår vinbutik i Stockmanns varuhus i Helsingfors har ju fått gott mottagande. Tammiston Tukku — på vägen till Helsingfors-Vanda flygfält — är ett irepartssystem med en supermarket för dagligvaror, ett snabbpartiköp för restauratörer och en Alko-butik. Och i Åbo verkar Valintatalos matbutik och en Alko-butik i samma lokalitet till kundernas belåtenhet. Det är med sådana nya modeller samt med flexiblare öppettider och nya betalsystem som Alko satsar på förbättrad kundservice detta decennium.

7