Stabiliteten har inte återvänt

av Janne Salonen Forum 2010-06, sida 10, 22.06.2010

Taggar: Orter: euroländer Teman: euron

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2018

SPEKTRU “När Lionel Messi och Didier Drogba förhoppningsvis skapar fotbollshisto ria och miljarder människor håller andan, då blir alla kronor och rand futtiga jämförelse” Linda Vikström uppmanar alla att njuta av fotbollen i stället för att spekulera i hur börsen påverkas av ett VM-guld, Affärsvärlden 9.6.2010.

Stabiliteten har inte återvänt

JANNE SALONEN

Under de senaste veckorna mm förefaller det som om turbulensen kring euron något lagt sig. Euron har inte längre fortsatt att dala, och euroländerna lyckades komma överens om en stabiliseringsfond på 440 miljarder euro, avsedd att biträda euroländer som inte längre kan belåna sig på den öppna marknaden.

Men det är alldeles för tidigt att blåsa ‘faran över’ för euron. Förtroendet för euron är inte återställt, och de senaste veckornas relativa lugn kan visa sig rätt fragilt.

Närsomhelst kan någon ny krisunge dyka upp som åter destabiliserar marknaderna. Ungerska politiker höll redan på att åstadkomma en sådan då nyvalda representanter för högerpartiet, som vann parlamentsvalet oförsiktigt bör Annons Amos Anderso jade jämföra Ungerns läge med Greklands. Men Ungern har redan ett IMF-paket som ska hjälpa tillatt stabilisera ekonomin, och har inte heller euron som valuta.

Den allra senaste tiden har räntemarginalen för lån till Belgien börjat stiga. Belgien har en statsskuld på närmare 100 procent, och parlamentsvalet nyligen vanns av ett flamländskt nationalistparti som vill ha större självstyrelse för den flamländska delen av landet. Frågor väcks kring vem som vill ta ansvar för den belgiska statsskulden.

Maastricht-fördragets fiasko illustreras av att den belgiska statsskulden under hela eurons existens legat nära 100 procent av BNP, utan att euroområdet belagt Belgien med krav på att minska denna statsskuld. Belgien kan lätt bli an ”Både förslagen om nya skatter och skärpta kapitalregler inom Basel 3 kan leda till att bankerna under de närmaste åren tydligt minskar på sin utlåning. ledningen till nästa kris inom euron, vilket samtidigt skulle markera att krisen börjar sprida sig från Medelhavsländerna norrut.

Nya skatter och skärpta regler. Under de närmaste åren kommer även andra faktorer att ha enytterligare depressiv effekt på de europeiska ekonomierna. Och det gäller i synnerhet bankerna: de är en tacksam syndabock för fjolårets finanskris. Samtidigt är det fortsatt oklart ihur dåligt skick en del banker i Tyskland och Frankrike egentligen är, eftersom dessa länder vägrar att publicera de stresstester de gjort på sina banker.

Nu pressar många EU-länder med Tyskland och Frankrike i spetsen på en specialbeskattning för bankerna, Samtidigt utarbetas nya regler för bankernas kapitalhållning och fondering inom den process som kallas Basel 3. Siffrorna är ännu osäkra, men skärpta Basel 3-regler kan innebära att bankerna tvingas skaffa nytt kapital för hundratals miljarder euro enbart inom EU. Bankerna har dock även ett annat sätt att förbättra solideteten: genom att minska på utlåningen.

Både förslagen om nya skatter och skärpta kapitalregler inom Basel 3 kan leda till att bankerna under de närmaste åren tydligt minskar på sin utlåning, Detta kan i sin tur bli en faktor som rätt kraftigt kan hämma tillväxten i Europa under de närmaste åren. En följd av de nya bankskatterna och -reglerna kan bli att Europeiska Centralbanken ECB kommer att tvingas att fortsätta hålla sin styrränta på låga nivåer en lång tid framåt, för att förhindra en förnyad recession och en deflationsutveckling inom euroområdet.