Stadsplanering på 1980-talet

av Per-Håkan Slotte Forum 1980-06, sida 10-11, 02.04.1980

Stadsplanering pa TIöU-talet

På 1980-talet liksom tidigare kommer teknologi, vetande och politisk vilja, men framförallt tillgängliga resurser att reglera vad som kan och inte kan styras i samhällsbyggandet. Större uppmärksamhet måste fästas vid sådana långsiktiga lösningar som stegvis kan realiseras med beaktande av premisser som förändras. Likväl kommer akuta behov alltför ofta att diktera de beslut som fattas till skada för lösningar som på lång sikt vore mer ändamålsenliga.

9 I många städer och kommuner har under 1970-talet tidigare decenniers befolkningsprognoser och överoptimistiska beräkningar beträffande arbetsplatsutvecklingen gradvis trappats ner. Å andra sidan ökar ännu kraven på mera utrymmen både för boende och arbetsplatser. Behovet av lokaliteter och tomtmark är därför trots minskande tillväxt fortfarande rätt stort. Den osäkra ekonomiska utvecklingen och de ständigt stigande energipriserna sätter dock småningom en gräns för ökningen av utrymmesstandarden.

Speciellt i de nordiska länderna med relativt marginella förändringar i befolkningstalen kommer därför på 1980talet en omstrukturering av samhället inom redan nu existerande ramar att bli en av stadsplanerarnas största uppgifter. Planeringstekniken som hittills främst varit inriktad på expansion och nybyggande måste nu läggas om så att den också kan tillämpas vid stagnation tom vid tillbakagång, och då förändrade ytrymmesbehov mer än hittills måste tillgodoses inom ramen för den befintliga bebyggelsen.

Detta kan t ex innebära alt uppgifter om bebyggelsen, om invånare och arbetsplatser samt olika verksamheter på ett detaljerat sätt borde kunna inregistreras och hållas up to date för att nya eller förändrade behov på ett effektivt sätt skall kunna tillgodoses utgående från nuläget. Det är å andra sidan et krav som många invånare och företag ser som ett intrång på sin integritet, och som därför kan skapa stora problem. Teknikens landvinningar på olika områden bör bättre än hittills testas innan de tillämpas i samhällsbyggandet. På samma sätt som det t ex inom hälsooch sjukvården finns brist på allmänpraktiserande läkare eller familjeläkare, saknas planerare, tjänstemän och beslutsfattare som har tillräckligt ingående kunskaper om hur samhället i sin helhet fungerar för att på ett ändamålsenligt sätt kunna tillgodogöra sig och utnyttja specialisternas kunskaper.

Centrummiljöer utarmas

Invånarnas preferenser då det gäller att välja bostad och arbetsplats visar att samhällsplanerarna under kommande år kan vara tvungna att ompröva ”ar betsfördelningen” melian urbana och rurala områden och mellan större och mindre städer. Det förs t ex en hård kamp mellan olika verksamheter om rätten att etablera sig i storstädernas centrala delar. Samtidigt är levnadskostnaderna i storstäderna högre än på mindre orter, och storstadsregionerna förlorar invånare medan små och medelstora tätorter fortsätter att växa.

Centrummiljöerna speciellt i yngre städer och nybyggda områden utarmas i och med att många för miljön berikande verksamheter saknar tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna etablera si i centrala lägen. Det gäller t ex ideella organisationer, kulturella aktiviteter, småföretagare och bostäder. Byggnadstekniken och strävan till förmånliga byggnadskostnader leder å sin sida till att de miljöer som byggs ofta blir monotona och själlösa.Det är svårt att bevara kontinuiteten i byggnadstradition.

Stadsförnyelse är därför ett begrepp som allt oftare återkommer i diskussioner om stadsplaneringen. Planeringen av nya områden är en procedur som rent tekniskt behärskas rätt väl även om den ofta är lång och byråkratisk och inte alltid leder till önskade resultat.

Stadsförnyelse är däremot en komplicerad operation som stadsplanerarna har få eller inga erfarenheter av, och som de måste lära sig genom försök och misstag under kommande årtionden. Begreppet stadsförnyelse omfattar såväl sanering som nybyggande. Det betyder också en omfördelning och omlokalisering av industriella, kommersiella och kulturella aktiviteter och vid behov också av allmän förvaltning och bostäder. Stadsförnyelsen kommer att påverka markpriser, planbestämmelser och egendomsförhållanden samt sociala mönster. Det resurssnåla samhället

På 1980-talet kommer trenden i den nuvarande befolkningsutvecklingen ytterligare att accentueras tom om radikala familje- och befolkningspolitiska åtgärder nu skulle vidtas. De äldre åldersgruppernas andel av befolkningen ökar. De rörelsehämmades likaså. Studier och omskolning kommer att ta allt mer tid i anspråk, och andelen sysselsatta minskar. De svaga i samhätlet, fysiskt, psykiskt eller åldersmässigt handikappade borde vara mer utslagsgivande än nu då det gäller att utforma stadsmiljön.

Stadsplanerarna måste också i betydligt större omfattning än hittills studera hur ett resurssnålt samhälle bord gestaltas. Det gäller både att förbättra byggnadsbeståndets - värmeekonomi och att utforma bebyggelsen på ett sätt som sparar energi och gör det möjligt att betydligt effektivare än i dag återanvända såväl byggnader som samhällstekniska system.

På tröskeln till 1980-talet möter stadsplanerarna t ex i Helsingfors en rad motstridiga krav på hur stadsplanerena för obebyggda områden borde utformas och hur den existerande bebyggelsen på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt i framtiden skulle kunna betjäna olika aktiviteter. Näringslivet, stadens och statens administrativa funktioner, trafik, service, boende och to m rekreation tävlar om utrymmen i centrum. I förorterna dominerar intressen som direkt gäller boende och fritid, men krav ställs också på flere arbetsplatser.

Inom den existerande bebyggelsen i innerstaden håller boendefunktionerna genom nya stadsplaner på att tryggas och därmed också utrymmen för olika funktioner i anslutning till boendet. De hittills obebyggda områdena i Helsingfors centrum kommer däremot att våll mer huvudbry. Det gäller att finna lösningar som beaktar lokala krav, men som samtidigt gör det möjligt för Helsingfors att bevara och utveckla sin regionala, nationella och internationella roll.

Dominerar banker och storföretag?

Markpriser och lokalkostnader håller på att alltför starkt begränsa utrymmet för aktiviteter som av gammal hävd hör till centrummiljön. Det finns en risk för att bankfunktioner och storföretag på ett alltför massivt sätt kommer att dominera stadsbilden i de nya kvarteren. Stadsplanerna borde utformas så att miljön i alla skeden av utbyggnaden kan fungera på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt måste också en större balans än vad som nu är fallet mellan bostäder och arbetsplatser tryggas.

I förstadsområdena dominerar kravet på mark för nya bostäder. Det står ofta i strid med den nuvarande befolkningens intressen. Förstadsinvånarna vill slå vakt om sin boendemiljö och ser med oblida ögon på ny bebyggelse. Ändå är de nya bostäderna nödvändig för de stadsbor som vill bo kvar i sin hemstad och som nu saknar tillfredsställande boendeförhållanden.

I en stad som t ex i likhet med Helsingfors har begränsade markresurser är det också en central uppgift för stadsplanerarna att utveckla nya bostadsmiljöer där småhus och mindre våningshus samt bostäder med markkontakt är centrala element och vars arkitektoniska utformning fyller högt ställda krav. Bostadsområdena bör också funktionellt sett bli mer mångsidigare, d vs innehålla också andra verksamheter än enbart boendefunktioner.

Stadsplanerarna på 1980-talet måste vara mer lyhörda för olika behov i stadsbyggandet. De måste lära sig planera med stadsborna. I annat fall kommer s k ensaksrörelser å ena sidan, och tekniska specialister utan tillräcklig helhetsbild av samhället å andra sidan att dominera planeringsprocessen och beslutsfattandet till skada för en balanserad utveckling i våra städer.

Per-Håkan Slotte

Besök nordens stora ta StÄlrIng.

Stockholm den 6-11 maj.

Vad händer inom byggnadsbranschen på 80-talet? Snart öppnar den största branschutställningen i Sverige någonsin. Utbudet är stort. Här visas produkter från mer än 1.000 svenska oc utländska företag i över 300 montrar. En generalmönstring av vad som kommer på 80-talet. Nya material oc produkter, tekniker, byggsystem och maskiner. NordBygg 80 blir mötesplats för de ledande leverantörerna och tillver 7—9 maj. Boka hotellrum i god tid.

. karna av byggvaror och dina kollegor i och utanför norden. I anslutning till NordBygg 80 hålls Konferensen Nordisk Byggdag 14 den

NordBygg 80. 6-11 maj 1980. Mässan- Älvsjö, Stockholm.

Öppettider: vardager 9—-21. OBS! 9—15 reserverat för fackfolk. Lörd-sönd.

10-18.

Entré 15 kr eller inbjudningskort från utställare. Grupp om minst 10 pers.

10 kr/pers.

Arrangörer är Stockholmsmässan i samarbete med Nordisk Byggdag 14.

FORUM 6/80

BYG 11

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."