Stålkrisen skakar Västeuropa - även Finland i farozonen

av Rolf Ekman Forum 1977-15, sida 13-15, 12.10.1977

Taggar: Personer: Henrik Öhqvist Teman: stålkris

Stålkrisen skakar Västeuropa även Finland i farozone “Världens, i synnerhet Västeuropas stålindustri upplever sitt tredje skrala år i rak följd. Finlands stålindustri har hittills klarat sig hyggligare än de flesta andras, men våra stålbaroner Henrik Ohqvist (OVAKO) och Helge Haavisto (Rautaruukki) ser med rynkade pannor mot framtiden. Hittills har kapacitetsunyttjandet varit nära 100 procent, men man frågar sig hur stor glädjen är med den nuvarande sjunkande prisnivån. Man vet inte hur länge fabrikerna ka gå för full rulle.

y»” Den japanska stålindustrin, som utpekas som boven nummer ett, har mest haft en indirekt inverkan på den finländska industrin. Konkurrensen känns inte av i Finland, men väl på exportmarknaderna. I synnerhet i Västeuropa.

Det stora problemet för Finlands del är att stålindustrin tvingas att sälja en del av produktionen till priser som inte ens täcker de rörliga kostnaderna,

Om inte läget förbättras, måste den finländska stålindustrin snart överväga drastiska åtgärder.

Ser man på hela världens stålindustri har det gått till så, att efterfrågan har sjunkit, men kapaciteten har stadigt ökat. Dessutom har en

Järnproduktionen i ett antal länder miljoner ton

För 1974 — 1976 — ändring Indien 74 9.4 — +329/0 Brasilen 7.5 93 +24”/0 Mexiko 51 53 + 40 Sovjet 136.2 1450 + 6/0 Tjeckoslovakien 13.6 14.7 + 8/0 Rumänlen 88 10.5 +19/0 USA 135.0 1163 1470 Kanada 13.8 132 — 3/0 Japan 1174 107.4 — Bh Västtyskland 532 42.4 —209/0 Frankrike 270 232 14/0 Belglen 16.2 121 —25 Yo Sverige 6.0 51 5 Finland 1.66 1.64 — 1/0

Utvecklingen i år är ungefär likadan — Brasilien ökade under första halvåret produktionen med 23 procent, Indien med 13 procent medan produktionen i EG-länder sjönk med 3.5 procent och i Sverige med 24 procent,

FORUM 15/7 tydlig omfördelning av marknaderna skett. Det är Västeuropa som har förlorat mest. Japan och många uländer står högst på vinnarlistan. British Steel Corporation har meddelat att dess förluster i år troligen kommer att öka till 1.7 miljarder mark. Statsägda Italsider i Italien räknar med en förlust på 2.2 miljarder mark. Förlusterna i Frankrike blir så stora, att regeringen ämnar ge 10 miljarder mark till att rationalisera stålbranschen. Även i Sverige, som är synnerligen illa ute, kommer kronan att räcka en hjälpande hand — hur stor, återstår ännu att se.

Det kan förefalla besynnerligt at “tex Rautaruukki just i dessa dålig tider går och fördubblar sin kapacitet — man förverkligar sitt sk Program 1 500 000 ton. Det här torde bero på att man körde igång fördubblingsprogrammet då när framtiden ännu tedde sig ljus för stålindustrin. En annan sak är sedan, att det i allmänhet är världens stora fabriker som har klarat sig bäst, medan de små och äldre håller på att slå igen överallt, i synnerhet i Västeuropa.

Rekordet för världens stålindustri uppnåddes år 1974. Då producerade man 708 miljoner ton. Följande år fick man ut 646 miljoner ton och i fjol 676 miljoner ton.

Krisen i Västeuropa

Materialchefen för OVAKO, DI Lauri Pietiläinen beräknar i en översikt, att 85 2/o av hela världens stålproduktionskapacitet utnyttjas för närvarande. Kapacitetsutnyttjandet i Västeuropa är bara 60—70 /o och i Finland som sagt, praktiskt taget 100 ?/o.

Han kommer med en förklaring till krisen i Västeuropa: ”Tidigare höll Västeuropa 709/0 av exportmarknaderna och Japan 30 9/0. USA och Kanada har synnerligen starka hemmamarknader, likaså socialistländerna, om man betraktar dem som ett block. I Västeuropa finns det en stor mängd föråldrade och små fabriksenheter. Löne- och kostnadsnivån har stigit snabbt. Efterfrågan sjönk i mitten av 1970-talet. Ungefär samtidigt byggde många u-länder färdigt sina stålverk, och började exportera stål. Dessutom ersatte japanerna sin sjunkande efterfrågan på hemmamarknaden med effektiverad export, prisnivån sjönk våldsamt, och Västeuropa blev den som förlorade. Just nu håller Japan 70 9/0 av exportmarknaderna och Västeuropa 30 9/0.”

Man hade alltså vänt på steken. En annan rapport som det amerikanska underrättelseväsendet CIA har gjort antyder att det finns en möjlighet att Japan kommer att erövra hela exportmarknaden för stål inom tre år. Enligt de uppgifter som har läckt ut av den ”hemliga” rapporten skulle japanerna ha ökat sin andel av exportmarknaderna från 63/0 som .de hade år 1974 till 83 9/0 i år, och om de fortsätter att bygga ut sin kapacitet anses i rapporten också de stora USA-företagen hotade på sina egna hemmamarknader,

Det må nu förhålla sig hur som helst med uppgifterna i CIA-rapporten, men tendensen är den samma som världens ledande stålexperter har påtalat redan i många år. Utvecklingen anses förebåda en våg av protektionism inom stålindustrin, därför att inget land har egentligen råd att låta sin nationella stålindustri helt utmanövreras.

Sverige

För att ta ett exempel på närmare håll, Sverige, befinner sig dess stolta stålmarknad i en mycket djup kris sedan flera år tillbaka. Också där är det små, delvis föråldrade pro’duktionsanläggningar samt ett högt löneläge som anses bära skulden till

Vänd 1 eländet. Det finns 25 stålfabriker i Sverige. Det var meningen att statsägda NJA skulle köra igång med ett jätteprojekt ”Stålverk 80”, men när man insåg djupet av stålkrisen, lades hela projektet på is, eventuellt för all framtid. Man skall i stället gå in för en sanering av hela stålproduktionen i Sverige, genom att fusionera de tre största producenterna av handelsstål, NJA, Oxelösund och Domnarvet samt lägga ned en del av de minsta och äldsta. Dessutom skall hela produktionen av rostfri plåt samordnas, likaså produktionen av specialstål. Samordnandet skall ske genom fusioner eller genom långt driven branschrationalisering. Ingreppen blir emellertid mycket svåra att genomdriva, eftersom de innebär ändringar i ägandeförhållandet, och de allra senaste svårigheterna som berör omstruktureringen av specialstålindustrin är belysande. Uddeholmverket har krävt att staten skall gå in som delägare i industrin, men den nuvarande borgerliga regeringen torde inte vara villig.

I stället har industriminister Nils G. Åsling krävt att industrin själv löser sina svårigheter. Men det har alltså tillsvidare misslyckats. I varje fall torde det ta åtskilligt tid att genomföra den stora omstruktureringen — och under den tiden hinner den svenska stålindustrin tappa ytterligare marknadsandelar såväl hemma som i exportländerna.

Finland

Det finns fem företag i Finland som sysslar med stålproduktion. De är statsägda Rautaruukki Oy, OVAKO Oy, Oy Koverhar Ab, som till hälften ägs av OVAKO och till hälften av svenska Stora Kopparbergs Ab, Oy Wärtsilä Ab (Dalsbruk) samt Outokumpu Oy (Torneå).

De två stora är Rautaruukki och OVAKO. Hur ser man på nuläget inom dessa?

OVAK — Branschrationaliseringen mellan den privata och statsägda stålindustrin har märkbart förbättrat den finländska stålindustrins konkurrensförmåga såväl på exportmarknaderna som på hemmamarknaderna, säger VD för OVAKO, Henrik Öhqvist. Enligt arbetsfördelningen svarar den statsägda stålindustrin för produktionen av stålplåt och dess vidareförädling medan privatsektorn har koncentrerat sig på stångstål och tråd.

14

VD Henrik OÖhqvist.

— I hela världen befinner sig båtbyggnadsbranschen och husbyggnadsbranschen i en djup vågdal, vilket återspeglas direkt till stålindustrin, säger Öhqvist.

Utgör den japanska konkurrensen ett likadant hot för Finland som för den övriga västvärlden — Den japanska stålexporten till Finland har varit relativt liten och främst innefattat rostfri plåt, säger VD Henrik Öhqvist.

— Däremot inverkar den japanska exporten till Europa kraftigt på hela den europeiska stålmarknaden och därigenom indirekt även på oss. Dels känner vi av den japanska konkurrensen i vår export, dels märker vi i Finland ett ökat importtryck från europeiska tillverkare, säger Öhqvist. Kommer u-länderna att erövra en

Pga låg byggnadsverksamhet är efterfrågan på betongstål dålig. Äminnefors Stålverk upprätthåller sysselsättningen genom export — som med nuvarande priser är olönsam.

bestående marknadsandel som tidigare har räknats tillhöra de västeuropeiska exportörerna — Ja, säger Henrik Öhqvist. I första hand genom att de har byggt en egen stålindustri, importerar u-länderna inte längre handelsstål från Europa. I viss utsträckning har även u-länderna börjat exportera stål, till och med till Europa.

Hur länge kan den finländska stålindustrin köras med fullt kapacitetsutnyttjande — Delvis kör vi redan i dag med reducerad produktion. Trots det tvingas vi sälja en hel del av produktionen till priser som inte ens täcker de rörliga kostnaderna. Ett problem inom vår bransch är att en del processer inte går att regleras ned, T ex en masugn måste köras för fullt eller stoppas helt. Om inte läget förbättras måste vi snart överväga drastiska åtgärder, säger Öhqvist. Enligt OVAKO-chefen erbjuder den inhemska marknaden ingen stor tillläggspotential. ”Visserligen importeras fortfarande stora mängder stål, men det gäller ett mycket brokigt sortiment, och skulle ge alltför korta serier om vi satte igång tillverkning enbart för den finländska marknaden. Däremot kan vi väl tänka oss att satsa på en ökad export. Härvid kommer närmast specialprodukter i fråga, exportusikterna för handelsstål är icke ljusa”, säger Öhqvist.

VD Öhqvist gör en översikt fabriksvis:

Stålfabriken i Imatra, med 1700 arbetare, har en relativt kort orderlista. Förutom gjuteriet används hela kapaciteten, ty på litet längre sikt tycks sysselsättningen vara tryggad. Det beror förutom på pengar, på bilindustrin såväl i Europa som USA. Frågan är om Imatra-fabriken kan hänga med i konkurrensen som bilindustrins underleverantör. Valsningskapaciteten har ökats från 250 000 ton per år till 300 000 ton per år.

Åminnefors Stålverk med 500 arbetare är helt och hållet beroende av den inhemska husbyggnadsverksamheten. Sysselsättningen har upprätthållits genom att exportera betongstål. Med nuvarande priser är exporten inte lönsam. Trådsidan har svårigheter med importkonkurrensen. Importen sker ofta till priser som till och med understiger råvarukostnaderna.

Åbo Järnverk, 250 arbetare, ligger sämst till. Marknadsläget för tack | järn är dystert, vilket beror på de

FORUM 15/7 dåliga konjunkturerna för gjuteriernas del. En annan faktor är lågprisländernas export till Europa, Fabrikens sommarstopp har förlängts till mitten av oktober, och personalen har under tiden genomgått vidareutbildning. Det skulle löna sig at tillverka tackor för lager — men vem står för kostnaderna. För OVAKO är det omöjligt.

Sysselsättningsläget för dotterbolaget Oy Koverhar Ab är något bättre. Kapacitetsutnyttjandet — är - nära 100 9/0, men då såväl OVAKO som den andra ägaren Stora Kopparbergs har kunnat använda mindre billets än förr, har man varit tvungen att sälja överproduktioner i små partier till dåligt prisläge.

Rautaruukki

Ekonomiskt sett är det pågående året svårt för såväl Rautaruukki som för andra stålproducenter, säger för sin del bergsrådet Helge Haavisto, VD för Rautaruukki Oy i sin halvårsöversikt. Detta beror främst p de synnerligen dåliga priserna samt på de små finansieringsmöjligheterna.

— Världsmarknadspriset på stålprodukter har redan länge varit mycket lågt. I Västeuropa har priset varit så pass mycket lägre än lönsamhetsgränsen, att många stålfabriker ser sina möjligheter allvarligt hotade.

— Rautaruukki har trots de stora svårigheterna lyckats fullfölja sina försäljningsmål, säger Helge Haavisto. Men inkomsterna har blivit något mindre än man hade räknat med. Man har sett sig tvungen att ersätta den minskade inhemska efterfrågan med export till olönsamma priser. När vi i fjol exporterade 20 9/0 av stålplåtstillverkningen, blir exportens andel i år hela 60 /o.

— Företagets stora uppgift har under de senaste åren varit att förverkliga en fördubbling av stålproduktionen — Program 1500 000. Början har varit synnerligen bra, och inkörningen är i full gång. Vid fabriken i Brahestad uppnåddes målsättningen för produktionens del under

Produktionen vid Rautaruukki första halvåret 1977

Jämfört med 1976 stål 670 000 ton = +70/0 Varmvalsade plåtprodukter 250 000 ,, +53 /o Kallvalsade plåtprodukter 135000 +53 Yo Varmförzinkad tunnplåt 70000 + 9/0 Tunnvägglga rör 32000 ,, —24 Y/0 Vanadinpentoxid 1600 .. +67 Yo Järnslik 350 000, +21 / det första halvåret. Svårigheter har man däremot haft främst vid gruvan i Mustavaara, där vanadinfabrikens ugn inte fungerat på ett väntat sätt. Hela årets produktion beräknas till 1450 000 ton stål. Det innebär en tillväxt på 70 9/0 jämfört med fjolåret. Produktionen av varmvalsade plåter ökar likaså med 70 9/9. Oo

Rolf Ekman

Ba (4 Då

BANG&C g & Co.

Ett halvt sekel som leverantör till den finska industrin.

I takt med vårt lands näringsliv har vi utvecklats till en mångsidig import- och partiaffär och levererar idag kemikalier, råvaror, plaster, maskiner och processanläggningar. Vi kommer också i framtiden att följa med utvecklingen för att alltid kunna erbjuda våra kunder de bästa produkterna. På vår bemärkelsedag, den 15 oktober, vill vi framföra ett uppriktigt tack til ff BANG 2C0

Mannerheimvägen 14, tel. 90-647 131

FORUM 15/7 alla våra affärsvänner.

15