Standardiserade kärnenergitermer
av Kai Finell Forum 1975-10, sida 26, 28.05.1975
Taggar: Teman: kärnenergi
26
FORUM 10 : 75
Teknisk språkvård 9 Teknisk språkvård 0 Teknisk språkvård 9 Teknisk språkvård 9
Standardiserade kärnenergiterme ye” År 1962 utkom TNC 36, Kärnteknisk ordlista, som också blev svensk standård. Publikationen omfattade ett tuserital kärntekniska och -vetenskapliga termer med definitioner på svenska samt motsvarande godtagna benämningar på engelska och franska. Cirka 350 av dessa termer baserade sig på förslag från internationella standardiseringsorganisationen ISO. Sveriges Mekarförbunds Standardcentral SMS samarbetade intimt med TNC vid utarbetandet av TNC 36.
Ifråga om 1ISOs fortsatta bearbetning av kärnteknologins termer och definitioner noteras ‘med tillfredsställelse de aktiva svenska insatserna. Denna verksamhet ledde automatiskt till en revidering av TNC 36, som självfallet också krävde komplettering med en hel del under tiden nyskapade termer.
DEN NYLIGEN UTKOMNA svenskengelsk-fransk-tyska kärntekniska ordlistän TNC 55 är sålunda resultatet av en revidering påbörjad redan 1969, då inom ISO förelåg omkring 600 godtagna termförslag med definitioner. Ytterligare inemot 400 termer har senare behandlats av arbetsgruppen ”ISO/TC 85/SC 1/WG 1 ”Definitions” som också legat till grund för nyssnämnda nya TNC-ordlista nr 55.
Ett hundratal termer bar därutöver hämtats från ordlistor utarbetade av International Electrotechnical Commission IEC samt huvudsakligen International Commission of Radiological Units and Measurements, ICRU, så att TNC 55 totalt omfattar cirka 1400 termer med definitioner. Detta dagsaktuella terminologiverk, på drygt 400 sidor, kan till ett pris av cirka 60 Skr som vanligt rekvireras via bokhandlarna eller direkt från Tekniska nomenklaturcentralen, Box 43 041, 100 72 Stockholm.
ökar
TERMDOK är ett 1974 inregistrerat varumärke, härlett ur TERMinologisk DOKumentation, innebärande ett rationaliseringssystem vars synliga resultat främst har inneburit att den förargligt dyrbara tiden mellan färdigställande av manus och publicering märkbart kunnat nedbringas.
För det samlade arbetet på TNC kommer
TERMDOK snart att visa sig ha betydande fördelar. Närmare detaljer om det pågående rationaliseringsarbetet presenteras fortlöpande, men med oregelbundna intervaller, i ett särskilt informationsblad kallat T e r mdokbulletinen.
KAR
RAFFINADERIFRÅGAN har, avancerat in i ett nytt skede. Dock inte så långt som man på visst finländskt håll skulle önska. Nämligen att raffinaderi, jämte sammansättningar, skulle ersättas med den av dagspressen lanserade kortformen raffineri. ”Olika argument har förts fram för att raffineri skulle tas upp som sidoform till raffinaderi”, meddelar TNC-aktuellt 1:75 helt kort. Längre än så har spörsmålet inte framskridit.
LETS
FIKONSPRÅK är någonting som tekniker och forskare för en tid sedan klandrades för i debattartade artiklar också i vår dagspress. Kritiken gällde främst fackmännens bristande förmåga och lindriga intresse för att populärt referera forskning och framsteg inom teknologi och naturvetenskap i allmänhet.
Under rubriken ”Fackspråk och fikonspråk” framhåller TNC-aktvellt 1:75 emellertid att ”somliga saker är svåra och kan i och för sig inte göras enklare med enkla ord. Att kalla ett språk med facktermer för fikonspråk, vilket nu förekommer i dagspress och annorstädes, kan te sig missvisande”.
I de fall man av fackmännen i naturvetenskap — dit för övrigt också fysik oc “teknologi räknas — kräver en lättbegripli stilistik bör också dagspressen och tidskriftsfloran vara popularisatorerna behjälpliga försöken att sprida kunskap om och sinne för oundgängliga standardiserade termer benämningar, symboler och begrepp ägnade.
att höja intresset för naturvetenskaplig allmänbildning. Ett faktiskt oavvisligt villkor för den nutida civilisationens och kulturen fortbestånd och vidare utveckling. Riktiga — och standardiserade — termer och måttenheter jämte deras beteckningar, och inte godtyckliga förkortningar, är någonting som alla skribenter absolut måste lära sig. Inte nödvändigtvis utantill men att kunna och bekväma sig att slå upp osäkra faktorer i auktoriserade handböcker är sannerligen inte för mycket begärt av skribenter i dagspressen och upplysningens övriga media — detta med särskild adress till den självmedvetna institution som här i Finland går under namnet YLE.
kalk
NYA ENHETER OCH PREFIX har nyli gen förslagits och antagits av CIPM (Comi té International des Poids et Mesures) näm ligen — enheten för absorberad strålningsdos definierad som 1 J/kg med benämningen 1 gray (Gy).
— enheten för radioaktivt sönderfall defineras som 1/s med benämningen becquerel (Bg).
— för faktorn 10!5 införes prefixet peta med beteckningen P meda — faktorn 10 18 benämnes e x a och betecknas E.
CCU (Comité Consultatif des Unités), ett av CIPMs rådgivande organ väntas också godkänna ett förslag att slopa det icke entydiga begreppet ppm (parts per million) som skulle ersättas med mikropart (up) och ha no part (np) för miljarddel. BLAND TERMER I URVAL, i TNCaktuellt 2:1975, noterar vi att TNC uttalat sig för benämningarna transor och mätomvandlare för den engelska termen transducer (F=transducteur m, D=Signalumformer m).
krk
Slutligen förtjänar påminnas om att TNC också ger råd per telefon med sedvanligt direktval till Stockholmsnumret 990-46-884 04 90. (Kai Finell)