Stanna borta från jobbet - maskning eller inte?

Taggar: Teman: arbetsmentalitet

Stanna borta från jobbet — maskning eller inte ”Vi står inför en vändpunkt i historien. Om vi antar en detger-jag-fan-i attityd, riskerar vi att bli en andra rangens ekonomisk maktfaktor.” Dethär säger I W Abel, ordförande för metallarbetarna i USA, med anledning av den kraftigt stigande frånvaroprocenten bland anställda.

I Europa talar Die Welt om en sjuk arbetsmentalitet.

FORUM gjorde en snabbundersökning bland tre olika stora finländska företag för att få en bild av hur situationen ser ut här. Kan vi tala om frånvaron som en produktionsnedsättand faktor?

Forum frågade:

Vid intervjun ställdes huvudsakligen följande frågor + har ni problem med frånvaron e vad tolererar man som orsak? e när krävs frånvarolntyg + finns det kategorier som är borta mer än andra + hur utnyttjas pauser? + är förseningar allmänna e måste man någon gång komma med svepskäl då man varit borta « kan personliga ärenden uträttas på tjänstetid » vad händer då barnen är sjuka « kan man få ledigt för kurser och studier « förekommer det orättvisor pga olika stränga regler?

Forum 9/74

På det första företaget FORUM besökte — en agenturfirma — var personalen enligt kontorschefen, Peter Hongell sällan frånvarande. Förutom två som varit sjuka under en längre period hade ingen av de 25 anställda varit borta mer än tre dagar under senaste år. Hälften av de anställda hade inte varit borta en enda dag. De allmännaste orsakerna uppgavs vara förkylning, huvudvärk, feber och sjukliga barn.

BO JÖRAN URBANS, VD: — Problem med frånvaron har vi inte. Vissa personer är mera borta än andra, och det är väl en ganska allmän tendens. Somliga är sjukligare, eller stannar lättare hemma vid smärre sjukdomsfall medan andra i samma situation infinner sig på sitt jobb. Familjeförhållandena påverkar i viss mån frånvarofrekvensen.

— Efter mer än tre dagars frånvaro brukar vi be om intyg. Men är någon borta fyra dagar utan intyg behöver vi fördenskull inte misstänka maskning.

— Kaffepausen, officiellt 15 minuter, brukar dra ut och skär bort en del av eftermiddagsarbetet. Något övervakningssystem anser vi oss inte vara i behov av, alla har en relativt stor frihet och ansvarar för sitt eget arbete — Förseningar inträffar, de beror väl närmast på svåra kommunikationer.

RITTA JUSELIUS, bokförerska: — Inte tror jag att man behöver ljuga för att få ledigt. Man kan alltid diskutera om saken med ledningen.

AKTU

ELLT

RUNE ÖHMAN, försäljare: — Är man någon gång borta tänker man nog inte på vad ledningen skall säga, utan mari oroar sig för hur kamraterna skall klara sig under tiden.

JUSELIUS: — Frukosttimmen utnyttjas oftast till att uträtta sina egna ärenden. Går man tex till läkare el dyl som tar längre tid, arbetar man in det senare.

Läkarbesök borde få göras på arbetstid

LILIAN LAGERSTRÖM, fakturereska: — Läkarbesök borde man väl få göra på arbetstid — Tyvärr falter det för det mesta på mammas lott att stanna hemma då barnen ‘är sjuka, och det blir i allmänhet åtminstone en dags frånvaro innan man hunnit ordna med barnvakt.

ÖHMAN: — Att fortbilda sig och gå på kurser under arbetstid ser ledningen enligt min uppfattning rätt positivt på. Ifall kursen inte direkt är till nytt för arbetet kan det vara svårare att få ledigt. JUSELIUS: — Ibland inbillar man sig att någon privilegieras. Främst kanske beroende på att ämnen som detta aldrig diskuteras gemensamt.

ÖHMAN: — Det är ganska svårt att dra en skarp gräns mellan vad som borde och inte borde tolereras som orsak till frånvaro, här är självkritiken allra vik tigast. Vänd 19

Frånvaro förekommer med eller utan kontrollsystem

Det andra företaget som sattes under luppen var en medelstor exportfirma med omkring femhundra anställda. Kontoret hade tidigare stämpelur som avskaffades delvis för att systemet inte kom att beröra alla. Man har senare börjat föra frånvarostatistik, men den har tills vidate förts en så kort tid att den inte kan utgöra jämförelsematerial i detta sammanhang.

NILS KLING, produktionschef: — Vi har alltid haft problem med frånvaron, men vi har inte blåst upp det, utan mer eller mindre resignerat inför det faktum att sådant förekommer, med kontrollsystem eller utan. Vi har erfarenhet av båda. Vi anser oss inte behöva någon ”polis” för att övervaka oss.

NANCY HALL, sekreterare: — Stannar man hemma p g a ”andlig trötthet” kan man inte hänvisa till det, då måste man nog ange en annan orsak.

NILS HOLMBERG, transportchef: — ”Andlig trötthet” är väl ett ganska relativt begrepp, men anmäler man om saken på förhand tycker jag att det kan godkännas. Privata bekymmer får däremot inte inverka på jobbet.

RALF BJÖRKBOM, assist försäljningschef: — Våra idéer är ganska gammalmodiga i dethär fallet, men jag kan se att de håller på att förändras. Våra springbud tex, som ofta inte känner något ansvar bryr sig inte om gammal kutym, de ser saken på ett helt annat sätt.

Arbete på högre nivå inte lika bundet vid fasta arbetstider

HALL: — Arbete på en högre nivå är inte lika bundet vid arbetstider som på en lägre. Den som gör ett helt rutinmässigt jobb är mycket mer beroende a “den egentliga kontorstiden.

GUNNEL KERVINEN, kontorsserviceärenden: — Ganska mycket förekommer maskning bland kategorin yngre husrnödrar som ofta har en rätt stor press både hemma och på jobbet.

KLING: — En form av frånvaro som ibland har förekommit är den sk förlängda semestern. På den punkten har vårt företag konsekvent avslagit alla ansökningar, om det inte gällt studier eller fortbildningskurser.

20

KERVINEN: — Cheferna visar ett gott föredöme. Det är kanske den grupp som mest sällan försenar sig.

HOLMBERG: — Vid förseningar är orsaken förvånansvärt ofta trafiken, aldrig personen själv.

KERVINEN: — Ibland tror jag man kommer med svepskäl, familjemedlemmars sjukdom tex, vilket vad jag förstår inte godkänns som orsak på vårt företag.

ICCA LINDEMAN, sekreterare: — Vi har rätt stor frihet att uträtta personliga ärenden, besöka läkare, hämta paket o dyl, Vi behöver inte säga att vi är sjuka för den sakens skull.

HOLGER ROSTEDT, försäljningschef: — Men den här friheten missbrukas, folk är så väldigt olika. På ett stort kontor som vårt är det relativt enkelt att göra det.

KERVINEN: — Personliga ärenden måste man ju få uträtta som inte kan uträttas på egen tid. I mån av möjlighet försöker man ordna dem på en acceptabel tid. Knappast missbrukas det i alltför hög grad.

HOLMBERG: — Papporna blir inte borta från arbetet när barnen är sjuka, det blir nog alltid mammans uppgift. Dethär kanske inbjuder till maskning.

KERVINEN: — Som orättvist upplevs det när folk på ett eller annat sätt försöker förlänga veckosluten.

HOLMBERG: — I allmänhet är det samma personer som försenar sig, och det är väldigt belastande för arbetskamraterna. Det upplever jag personligen som en orättvisa.

Flexibel arbetstid minskar frånvarofallen

Hur ser situationen ut på ett kontor med flexibel arbetstid? FORUM hörde sig för på ett stort försäkringsbolag med ca 1000 anställda enbart på huvudkontoret. Här hade man år 1972 övergått till datakontrollerad flexibel arbetstid, och erfarenheterna har enligt de intervjuade varit mycket goda.

År 1971 hade 175 personer varit frånvarande 1—2 dagar minst tre gånger. År 1972 var motsvarande antal 153, trots att personalen ökat. Jämfört med året före hade också sjukdomsfallen år 1972 minskat med 23/0 och antalet frånvarodagar p g a sjukdom med 21 ?/o.

MATTI SIHVOLA, personalchef: — Vi har inga problem av den storleken at man hade måst vidta årgärder. Tvärtom har korta frånvarofall minskat betydligt sedan vi införde flexibel arbegstid.. Det förbättrade sociala skyddet har kanske i viss mån inverkat menligt på arbetsmoralen så att man kan se en viss allmän tendens mot stigande frånvaro, jämfört med tidigare år.

— De orsaker som främst godkänns är olika ledigheter, sjukdom och tjänsteresor. Orsaken kan egentligen vara vilken som helst bara den är befogad och framför allt anmäld och överenskommen på förhand.

— Frånvarointyg fordrar vi i allmänhet efter tre till fem dagar, men någon skarp gräns finns inte. Har vi orsak att misstänka oärlighet kan vi ju be den anställda uppsöka vår egen sjukvårdsstation.

KYÖSTI LYYRÄNEN, avdelningschef: Åldern har en relativt liten inverkan på frånvarofrekvensen, det är nog helt individuellt. Å andra sidan har kanske riktigt unga anställda, 15—16 åringar, som ännu genomgår ett utvecklingsskede, svårare att anpassa sig till arbetstiden.

Hög arbetsmotivation inverkar positivt

SIHVOLA: — Är arbetsmotivationen hög förekommer det också mindre antal frånvarofall.

— Förseningarna har egentligen helt eliminerats av flextiden.

RAILA HYYTIÄA, skolningsavdelningen: — För vissa kan det kanske vara frestande att komma med en lögn för att få litet ledigt. Men jag tror att det händer mycket sällan, Om vi behöver ledig tid har vi ganska många möjligheter att få det på ”laglig” väg.

RUTTA HEINONEN, tjänsteman: — Om man på grund av sociala orsaker känner sig arbetsoförmögen skulle en socialsköterska vara bra att ha på företaget. Som det nu är kommer folk kanske i dylika fall att förlita sig på ”vita lögner”.

HYYTIÄ: — Om man har barn och de råkar vara mycket sjuka frestas folk kanske också att uppge sig själva som sjuka, i synnerhet om man då har använt sig av alla överenskomna ledigheter.

HEINONEN: — Flextiden är en ganska skön lösning. Många stressfaktorer elimineras, just i samband med tex svåra kommunikationer. Stämpeluret var ju väldigt stressande. Visserligen betyder det, att tiden man t ex försenar sig måste kompenseras i andra ändan av dagen, men jag tror att det har en underordnad betydelse bara man slipper stressa. Cl

Forum 9/74