Stark tillväxt i Norge och Finland, litet sämre i Sverige och Danmark
av Mikael Ingberg Forum 1997-07-08, sida 14-15, 28.08.1997
Stark tillväxt i Norge och Finland litet sämre i Sverige och Danmark
DE NORDISKA LÄNDERNAS EKONOMIER ÄR INNE PÅ ETT TILLVÄXTSPÅR, TROTS ATT STAGNATIONEN I KONTINENTALA EUROPA SATT DJUPA SPÅR.
en internationella ekono miska utvecklingen har varit positiv under den senaste tiden. Redan under flera års tid har tillväxten i USA varit mycket kraftig, så kraftig att centralbanken i ett par omgångar har varit tvungen att dämpa efterfrågetillväxten medelst räntehöjningar. Ytterligare åtstramningar har redan en längre tid väntats av ekonomiska bedömare, men trots snabb tillväxt och rekordlåg arbetslöshet verkar inflationen inte ta fart i USA. Det verkar således som om central banken har lyckats i sin strävan att åstadkomma en “soft landing;’. Relativt snabb tillväxt utan accelererande inflation är varje centralbankschef dröm, och denna dröm verkar att förverkligas i USA.
I Europa har den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren bjärt skiljt sig från den i USA. Osäkerheten gällande EMU-projektet ledde till en smärre valuta- och räntekris - senare också till en politisk kris - i Frankrike under våren 1995. Denna kris fortplantade sig till Tyskland och under senare hälften av 1995 gick kontinentala Europa in i en minirecession, som också kändes av i de nordiska länderna. Denna recession har lett till att penningpolitiken i Europa har varit ytterst expansiv: räntorna har varit mycket låga. Detta har också lett till att de europeiska valutorna har deprecierats i relation till dollarn, vilket nu under den senaste tiden har lett till en exportledd återhämtning i många central europeiska länder, bl.a. Tyskland. Under den närmaste tiden kommer därför säker också en omprövning av den penningpolitiska linjen att göras. Bland annat den tyska centralbanken har redan börjat varna för möjligheten att räntorna kommer att börja höjas.
Stagnationen på de europeiska mark HB konjunktur e puls
Mikael Ingber naderna satte djupa spår också i de nordiska ländernas ekonomier, speciellt i Darmark, Finland och Sverige. Den snabba tillväxten i dessa länder under 1994 och början av 1995 var exportledd och när bottnen föll ur exportmarknaderna stannade tillväxten upp. Danmarks tillväxt avstannade först på grund av det direkta beroendet av den tyska marknoden. Finland och Sverige råkade i svårigheter litet senare när efterfrågan på pappers och metallprodukter avmattades. Norge uppvisade en klart avvikande profili detta avseende. En mycket stark inhemsk efterfrågan upprätthöll en kraftig tillväxt trots den vikande internationella konjunkturen.
I dag verkar emellertid de internationella bekymren vara ur världen. Exportefterfrågan har ökat i alla de nordiska länderna: exporten och industriproduktionen har återhämtat sig. i Finland och Norge har hemmamarknadsefterfrågan därtill ökat kraftig, vilket inte är fallet i Sverige och Danmark. Detta innebär också, att tillväxttakten i Norge och Finland ligger klart högre än i de två övriga nordiska länderna.
Danmark reser sig med
Tyskland
NH Den danska ekonomin ä mycket beroende av den H | Minirecessionen i
Tyskland ledde till att exporttillväxten avstannade nästan helt under 1995. Exporttillväxten har också varit anspråkslös under 1996 och i år. Under de senaste åren har därför den inhemska efterfrågan fått dra tillväxtlasset. Speciellt den privata konsumtionsefterfrågan har också ökat relativt markant. Totalproduktionen har vuxit med ca 2,5 procent såväl 95,96 som 97.
Tillväxt i reell BN i de nordiska länderna 1996 1997” 1998"
Danmark-— +2,590 +2,590 +2,990 Finland 43,36 — +4,690 +3,690 Norge HAR = 43,80 + Sverige +1,106 — +2,00 +2,39 + prognos
Källa: OECD (7/1997)
Nästa år väntas tillväxten accelerera upp mot 3 procent närmast på grund av den ökade exportefterfrågan i Tyskland.
Trots den relativt svaga tillväxten under de senaste åren har arbetslösheten i Danmark fortsatt att minska ned mot 8 procent nu i början av 1997 mot ca 10,5 procent 1994. Detta beror delvis på en målmedveten policy inriktad på att minska arbetskraftsutbudet, bl.a. i form av generösa möjligheter till förtidspensionering. Den sjunkande arbetslösheten har därför inte heller automatiskt ökat inflationstrycket i ekonomin.
Danmark har sin offentliga sektor i god balans; man räknar t.o.m. med ett litet överskott i den konsoliderade offentliga sektorns finanser för 1998. Den offentliga bruttoskulden minskar därför klart och väntas understiga 70 procent av BNP i slutet av nästa år.
Den danska penningpolitiken har under de senaste åren styrts av strävandena att håll kronan stabil inom ramen för det europeiska växelkurssystemet ERM. Just nu stimulerar penningpolitiken sålunda totalefterfrågan. Räntorna är låga och den stabila kursen i relation till D-marken har lett till en depreciering av kronan i relation till t.ex. dollarn.
FORUM NR 7-8/97
Finland: förtroende blan konsumenter och industri Även om exporttillväxten också i Finland avstannade nästan helt på grund av den mellaneuropeiska minirecessionen 1995-96, hölls tillväxten i totalproduktionen på en hög nivå. BNP ökade med 4,5 procent 995, med 3,3 procent 1996 och väntas öka med 4,5 procent igen i år. Orsaken till detta har varit ett fortsatt förtroende för den ekonomiska politiken bland konsumenterna: den privata konsumtionsefterfrågan har vuxit mycket snabbt och hushållens sparbenägenehet har sjunkit. Dessutom har den offentliga konsumtionen vuxit snabbt trots upprepade försök att minska på de offentliga utgifterna: det är närmast bland transfereringar som inbesparingar gjorts. Nästa år verkar den ekonomiska tillväxten fortsätta snabb. Den industriella investeringsvågen är kanske nu historia, men bostadsbyggnadsverksamheten verkar nu ha kommit i gång på allvar, vilket torde upprätthålla en stabil tillväxt på hemmamarknaden. Förväntningarna inorn industrin - speciellt exportindustrin - är också mycket optimistiska.
Den fortsatta stabila tillväxten i ekonomin har också lett till att arbetslösheten i Finland har fallit. Nivån på arbetslösheten är emellertid ännu mycket hög t.o.m. i ett europeiskt perspektiv (ca 15 procent i år). Den mycket höga arbetslösheten innebär att kostnadstrycket i Finland kan hållas mycket lågt. När dessutom bytesbalansen är mycket stark och marken snarare tenderar att förstärkas i relation till andra europeiska valutor än att försvagas, finns ingen omedelbar fara för tilltagande inflation. Finland uppvisar också för tillfället den lägsta inflationstakten i Europa.
Trots att den offentliga konsumtionen har vuxit kraftigt under de senaste åren, har den konsoliderade offentliga sektorns finanser förbättrats avsevärt. inbesparingar har gjorts bland transfereringarna och den offentliga sektorns skatteintäkter har skjutit i höjden. Detta innebär också att Finland utan darr på ribban klarar av att minska sitt budgetunderskott till under 3 procent av BNP under detta år, d.v.s. klarar detta viktiga kriterium för inträde i EMU från starten.
Den penningpolitiska linjen dikteras långt av att marken har knutits till ERM. Pg.a. ett stort överskott i bytesbalansen och därpå följande förstärkningstryck
FORUM NR 7-8/97
Då resten av Norden jobbar med att få statliga sina budgetunderskott 1 styr har Norge tack vare sin oljeindustri ett budgetöverskott på 7 procent på marken, har marginalen mellan finländska och tyska räntor sjunkit kraftigt.
Norge blir rikare dag för dag
Den norska ekonomin | LD håller på att bli den vik tigaste överskottsekonoLu Lod min i Europa. Trots en mycket snabb tillväxt i den privata konsumtionen - nästan 5 procent 1996 och ca 3,5 procent under innevarande år förstärks bytesbalansen och beräknas utgöra 7,5 procent av BNP i år. Detta innebär alltså att Norge investerar 7,5 procent av sin totalproduktion utomlands i år.
Denna snabba konsumtionstillväxt i kombination med olje- och gasrelaterad export har också lett till att den norska konjunkturbilden har skilt sig markant från de övriga nordiska ländernas. BNPtillväxten var 5 procent 1996, beräknas uppgå till 4 procent i år och stanna vid 3,5 procent 1998.
Den snabba tillväxten har lett till att arbetslösheten i Norge har fallit till en rekordlåg nivå, d.v.s. under 5 procent. Detta innebär samtidigt att risken för en överhettning av ekonomin är uppenbar. Vissa tecken tyder också på att löneinflationen accelererar. Inflationstrycket motverkas emellertid av förstärkningstrycket på kronan, som förorsakas av det stora överskottet i bytesbalansen.
Den norska finanspolitiken har redan under ett antal år varit åtstramande, åtminstone i det avseendet att budgeten har uppvisat klara överskott. Den konsoliderade offentliga sektorns överskott torde under innevarande år uppnå hela 7 procent av BNP Den viktigaste bidragande orsaken är givetvis de stora inkomsterna från oljesektorn, som den offentliga sektorn åtnjuter.
Trots den snabba ekonomiska tillväxten är den ekonomiska politiken i Norge knappast helt problemfri. Det är klart att en stramare penningpolitik kan behövas för att dämpa överhettningstendenser och inflationstryck. Men högre räntor skulle samtidigt tendera att förstärka kronan ytterligare och därmed vara ödesdiger för den norska fastiands ekonomin, d.v.s. den normala, icke-oljerelaterade industrin. En dylik åtstramning av penningpolitiken skulle därmed accentuera den tudelning av nationalekonomin, som den expanderande oljesektorn redan delvis har gett upphov till.
Sveriges EMU-politik inger inte förtroende
Sverige led, liksom Danmark och Finland, av den mellaneuropeiska minirecessionen 199596. Sålunda avstannade tillväxten i exporten och industriproduktionen nästan helt 1996 och totalproduktionen ökade med enbart dryga 1 procent. Den offentliga sektorns sanering, vilken på allvar inleddes år 1994, bidrog dessutom till efterfrågebortfallet: den offentliga konsumtionen har bidragit negativt till totalefterfrågan sedan 1994 och beräknas göra det både innevarande och nästa år. Trots en tilltagande privat konsumtionsefterfrågan, stannar BNP-tillväxten sålunda ännu i år på ca 2 procent och ökar enligt prognoserna enbart marginellt 1998. Den svaga tillväxten har lett till att den historiskt sett mycket höga arbetslösheten - idag på ca 8 procent - inte visar några som helst teckan på att avta. Den höga arbetslösheten har också tillsvidare hjälp i att hålla inflationen låg Till detta har också bidragit det relativt moderata löneavtal, som går ut 1998, Det svenska nejet till EMU - åtminstone i detta skede - kan kanske ge en illusion av mera frihetsgrader inför lönerörelsen 1998, vilket idag av allt att döma avspeglas i en viss oro för tilltagande inflation. Det är nämligen svårt att tolka den relativt breda marginalen mellan svenska och tyska räntor på annat sätt än att den skulle avspegla olikheter i inflationsförväntningarna i de båda länderna. Då det gäller finanspolitiken har den svenska linjen emellertid varit helt i samklang med EMU-kriterierna. Den tuffa saneringslinje som startades år 1994, har burit frukt och budgetunderskottet beräknas redan detta år ligga klart under 3 procent av BNP. 0