Staten understöder strejkarna
av I J Forum 1977-07, sida 05, 21.04.1977
Taggar: Teman: strejkande
ledaren
Staten understöder strejkarna
OM MAN SKA KLASSIFICERA Forums ledare efter ämne, så är det troligt att beskattningen kommer som ganska överlägsen etta. Den har stötts och blötts i denna spalt ur många olika synvinklar. Det är naturligtvis mycket publikknipande att falla in i den allmänna klagokören över höga skatter — men det är inte bondfångeri, fakta talar för motsatsen.
Vid sidan av kravet på lägre skatter så finns också krav på en rättvisare fördelning av skatterna. Det som vanligtvis glöms bort i den diskussionen är att detta alltid innebär en förändring av beskattningens struktur; så att några visserligen betalar mindre i skatt, men andra i stället betalar mera.
Inte bara skattpålagorna ska vara rättvisa, också befrielsen från skatt bör vara det. Skattefriheten ska följa principer som ska gälla lika för alla.
I STREJKTIDER kan man inte undgå att fästa uppmärksamhet vid en flagrant brist i den ”rättvisa” som råder i fråga om skattefrihet.
De medel som betalas in av lönerna till fackförbundens strejkkassor är avdragbara i beskattningen. Det är måhända helt i sin ordning, för det är inbetalningarna till pensionskassorn också.
Men när strejkpengarna betalas ut till d strejkande, så är de också i detta fall skattefria. Medan de pensioner som betalas ut till pensionärerna belastas med skatt på vanligt sätt!
Av detta kan man bara dra en enda slutsats: staten understöder strejkarna. Med hundra procent, kunde man tillägga, eftersom marginalskätten vanligen rör sig kring 50 procent och strejkpengarna kan utbetalas med dubbelt belopp jämfört med normalt beskattade medel.
Det finns med andra ord samma möjligheter att fiffla med strejkpengar — vi säger inte att det görs, men att det finns möjligheter därtill som i fråga om dagtraktamenten, där alla vet att det förekommer en hel del som inte tå dagsljus.
HUR KAN MAN HA så olika principer för tillämpning av skattefrihet? Både strejkbidrag och pensioner är pengar som vederbörande ska ”leva på”. Varför försätts de strejkande i e så uppenbart gynnsam situation i jämförelse med andra? Finns det en enda vettig motivering till att de strejkande får statligt understöd när d strejkar?
I ur min synvinkel
Forums gäst:
Juhani Nurmela, chefredaktör för Lapin Kansa (obunden) utkommer i Rovaniemi, nettoupplag 31 281.
FORUM 7/7 wy»” Det har gått mode i att engagera sig i den samhälleliga debatten. Det är också nödvändigt. Den offentliga debatten ger nyttiga tips och viktig inspiration åt beslutsfattarna och minskar de felaktiga beslutens antal.
Ett sådant engagemang är en speciell rättighet i en demokrati, där i princip var och en har förrnågan att sköta gemensamma angelägenheter. Detta får dock inte tolkas så, att vem som helst kan delta i och blanda sig i också sådana frågor, som de inte vet nånting
Missriktat engagemang.
om. Det här inträffar dock mycket ofta i praktiken — ofta via partipolitiken. Ett gott exempel på detta är den i Lappland aktuella frågan om gränsdragningen mellan vattendistrikten i landets tre nordligaste kommuner, Enontekiö, Enare och Utsjoki. En till att börja med tämligen rätlinjig fråga har man lyckats trassla till helt och hållet genom att blanda in partipolitiska synpunkter. I den vevan har man börjat utfärda resolutioner och ställa krav runt om i landet. Typiskt för en sto del av dessa uttalanden är den fullständiga bristen på sakkunskap. Man märker att de som är bakom resolutionerna har sagt något för att de fått order att göra det. Det är på något sätt lite komiskt då ett partis lilla lokalavdelning i Helsingfors kräver att gränsdragningen mellan vattendistrikten i landets nordligaste kommuner hel bör avskaffas, De som krä- - ver detta vet knappast själva vad de riktigt avser med sina krav.
Också samhällsengagemanget har sina gränser. Oo 5