Statsföretagen under samma hatt - ”Och de ska vara lönsamma!”

av Christian Sundgren Forum 1977-09, sida 11-12, 18.05.1977

Taggar: Personer: Kalevi Sorsa Teman: statsföretag

Sorsa: Statsföretagen under samma hatt ”Och de ska vara lönsamma!”

Statsföretagens andel i Finlands ekonomi är inte obetydlig. Industriföretagen där staten hade aktiemajoritet omsatte 1975 över 12 Mrd mk. De sysselsatte nära 70 000 personer. De svarar för 1/3 av de årlig industriinvesteringarna.

Men hur sköts affärerna? Skall den statliga företagssektorn växa ytterligare? Det är frågor där uppfattningarna är minst sagt delade. Redan nu brister det i allmänhetens insyn. Statsföretagen är state i staten. Arbetstagarsidan är också kritisk mot stats företagen som arbetsgivare.

Nu har partiordförande Kalevi Sorsa föreslagit en modell som skall råda bot på bristerna och bädda för en utvidgning av den statliga företagssektorn. Nyckeln. ligger i bildandet av ett holdingbolag för statsföretagen.

Skall det lyckas wy»” Helt traditionellt har arbetarrörelsen ställt sig positivt till den statsägda företagssektorn. Det är väl förhoppningarna om att den vägen kunna påverka samhällsutvecklingen som har stått i bakgrunden. Statsföretagens sysselsättnings- och regionalpolitiska betydelse har också betonats. Men nu ser det ut att blåsa andra vindar. Dels klagar man över att statsföretagen används av arbetsgivarföreningarna som försökskaniner i avtalsförhandlingarna, dels att statsföretagen genom att missa lönsamhetsfrågor tappar terräng i förhållande till den privata sektorn. Partiordförande Kalevi Sorsa, fungerar inte den statsägda sektorn såsom arbetarrörelsen hade tänkt sig? —- I många avseenden fungerar den bra. Men på vissa punkter skulle man ur arbetarrörelsens synpunkt vilja ändra statsföretagens roll i samhället. För det första borde statsföretagen kunna användas som medel i närings- och industripolitiken. Det är inte möjligt idag.

Sedan har vi frågorna om företagsdemokrati och anställningstrygghet. Här finns mycket att göra inom statsföretagen.

Man kan kräva att statsföretagen sköter sin personalpolitik på ett bättre sätt än de privata företagen. Men enligt min mening skall statsföretagen inte ta på sig några socialpolitiska uppgifter som inte den privata sektorn har.

Det sägs bland ett flertal arbetstaga FORUM 9/7 re att statsföretagen är värre arbetsgivare än de privata. Håller Ni med om det — Statsföretagen bekylls för att vara värre kapitalister än privatföretagen. Men det finns ingen allmän information som skulle stöda detta påstående. Det är några enskilda statsföretag som misskött sin arbetsgivarroll och som har satt fart på detta talesätt.

Statsföretagen och lönepolitiken

Samma röster som kritiserar statsföretagen som arbetsgivare vill också att statsföretagen skall lämna arbetsgivarorganisationerna. Detta för att kunna föra en egen lönepolitik.

— Det är nog inte någon lösning, säger Kalevi Sorsa. Statsföretagen arbetar på samma marknader som de privata företagen. Högre lönekostnader skulle försämra deras konkurrensläge. Detta skulle hota lönsamheten då privatföretagen med sina lägre lönekostnader fortfarande skulle bestämma slutprodukternas priser.

— Idag gäller det att lägga mer tonvikt på statsföretagens lönsamhet. Det är endast lönsamma och effektiva företag som kan förbättra arbetsförhållanden och utgöra en växande och viktig del av nationalekonomin.

Aktivitet kontra sysselsättningspolitik

Men statsföretagen får ofta stå för en hel del andra målsättningar. D skall hålla sysselsättningen igång och vara en länk i den regionalpolitik som förs. Kan dessa mål kombineras med det effektivitetstänkande som Ni förespråkar? — Naturligtvis, Men för att det skall lyckas måste vi få ett konkret utvecklingsprogram för den statsägda företagssektorn. Programmet bör staka ut de områden den privata sektorn inte kan sköta. Detta för att klarlägga statsföretagens roll i hela nationalekonomin, Det gäller sysselsättningsfrågor och regionalpolitik, men statsföretagen måste också tillfredsställa sådana nationella behov som de privata företagen inte klarar av. Det är tex statens uppgift att se till att vi under alla omständigheter har energi. Därav kan man dra den slutsatsen att energiproduktionen borde vara i samhällets händer. Statsföretagen har ofta kritiserats för sin dåliga ekonomi. Men är det inte från början olönsamma sektorer som statsföretagen har fått ta hand om? — Det stämmer och det gäller speciellt Finland. Staten har tex varit tvungen att ta över sådana företag som har varit så stora att man inte har kunnat låta dem dö ut. Men man måste också säga att staten inte har varit en helt dålig företagare. Många av dessa företag har senare genom omorganisering och finansieringsinsatser blivit lönsamma. Vänd 1

Holdingbolag för en bättre koordinering

Byrån för statsföretagen på handelsoch industriministeriet sköter idag koordineringen av statsföretagens verksamhet. Med tanke på den vidd som den statsägda sektorn redan har är det klart att kapaciteten här inte kan räcka till för en fungerande styrning och planering av statsföretagen. Att se till att ägarens, alltså statens, intressen varje gång tillgodoses eller att ansvaret för gjorda beslut verkligen följs upp är i detta nu en övermäktig uppgift. Det har lett till att statsföretagen blir stater i staten och att statens kontroll över sina egna företag klickar.

För att råda bot på dessa brister har partiordförande Kalevi Sorså föreslagit bildandet av ett holdingbolag för statsföretagen (TTT-Katsaus 1/ 77). Modellen att föra alla statsföretag under en och samma administrativa enhet är inte ny. Samma sak har man redan gjort i Sverige och Italien. Norge och England, där statssektorn också är betydande, har beslutat gå in för samma modell, Grundandet av ett holdingbolag understryker statens roll som aktieägare. Det ställer ökade krav på en bättre och långsiktigare planering av statsföretagen. Likaså kommer finansieringssidan att kräva en bättre planering och hela uppföljningen av planerna kommer att få en större betydelse.

Bildandet av holdingbolaget är en rätt enkel process. Statens aktier i statsföretagen skrivs om till aktier i det nybildade holdingbolaget, De nuvarande statsföretagen blir dotterbolag till det nya holdingbolaget, Oy Valtionyhtiöt-Statsföretag Ab.

Vår nuvarande aktiebolagslag kräver en precisering av aktieägaren. Holdingbolaget skulle därför högst antagligen förbättra administrationen av statsföretagen, Men samtidigt finns det fara för att byråkratin ökar ytterligare, att insynen och kontrollen av statsföretagen minskar. Erfarenheterna i Sverige går i den riktningen, förefaller det. Med ett holdingbolag är det endast dess bokslut med eventuella förslag till höjning av aktiekapital och ny upplåning som ingår i statsbudgeten och som riksdagen får ta ställning till, Med andra ord kan olönsamma statsföretag och deras förluster döljas i holdingbokslutet.

—- Det viktigaste med ett holdingbolag är, säger ordförande Sorsa, att statsföretagens förvaltning kan kopplas ihop med en total industripolitisk syn. Ett holdingbolag gör finansie 1 ringssidan inom statsföretagen mer effektiv. Finansieringen blir mer flexibel. Statsföretagen blir tvungna att visa upp sina investeringsplaner och sinsemellan konkurrera om det kapital holdingbolaget sitter på.

— Bara de bästa investeringsplanerna får medel. Det ökar statsföretagens konkurrenskraft och är tillgodo för hela nationalekonomin, Finansieringsplanerna blir mer långsiktiga och större projekt kan finansieras också under lågkonjunkturer. Det ökar den ekonomiska stabiliteten.

Ab Statsföretag och byråkratin

Holdingbolaget ökar finansieringsoch planeringsmöjligheterna inom den statsägda företagssektorn. Men samtidigt finns det väl fara för en ökad byråkrati. Vem skall sitta i holdingbolagets ledning? Hur skall valet gå till?

Ordförande Sorsas modell utgår ifrån att dagens statsföretag med styrelser och förvaltningsråd finns kvar men underställs holdingbolaget. I holdingbolagets ledning skulle förvaltningsrådens ordförande och representanter för finansministeriet, handels- och industriministeriet, arbetsmarknadsorganisationerna, Finlands Bank och Postbanken sitta.

Holdingbolagets ledning skulle bli en topptoppledning för statsföretagen. Kommer inte den parlamentariska kontrollen över företagen att minska på det sättet, medan managementledningen tar över allt mer av företagens styrning — Holdingbolaget ökar inte byråkratin. Det är fråga om ett litet bolag. Någonting av en generalstab för statens industripolitik.

Däremot behövs det lite mer byråkrati till handels- och industriministeriet, faktiskt. Den kapacitet som finns där för att planera den viktiga sektor som statsföretagen utgör är inte tillräcklig. Holdingbolaget hjälper upp den bristen.

Men när det gäller praktiska frågor såsom administrationen av holdingbolaget är modellen inte helt klar. Arbetsfördelningen mellan förvaltningsrådena inom de olika statsföretagen och holdingsbolagets ledning måste utredas. Viktigt är det i alla fall att byråkratin inte ökar här och att riksdagens kontroll över statsföretagen inte minskar.

Visar inte erfarenheterna från Sverige att insynen minskar med ett holdingbolag — att de dåliga affärerna döljs i holdingbokslutet — Det finns en sådan risk. Men te i Sverige har förvaltningsråden inte samma funktion som i Finland. Hos oss sitter ju riksdagsmän i förvaltningsråden. Det ger en direkt parlamentarisk kontroll över bolagen. Detta system skall bibehållas också med ett holdingbolag.

Holdingbolaget - ett sätt öka statssektor ”Statsföretagen skall vara lönsamma, effektiva och välståndsfrämjande produktionsenheter. Arbetarrörelsen har intresse av statsföretagen genom att man kan påverka deras beslut och via demokratiskt valda instanser följa med företagens verksamhet, samt att deras vinster inte gynnar kapitaltillväxten inom den privata sektorn.”

Detta har ni nyligen skrivit (TTTKatsaus 1/77) ordförande Sorsa. Innebär det att Ni ser bildandet av holdingbolaget för statsföretagen som ett sätt att öka statssektorns andel på bekostnad av den privata — Holdingbolaget skulle öka statens aktivitet i hela industripolitiken. Det är tänkbart att holdingbolaget också skulle kunna operera på aktiemarknaden. På det sättet skulle förslaget lättare accepteras av den borgerliga sidan i riksdagen.

I allmänhet vill jag säga att statens industriaktivitet borde riktas till områden som kräver så stort investeringskapital att det är svårt att få ihop på den privata sidan, Staten borde också vara initiativtagare till nya produktionsområden tex elektronikindustrin, där staten nu har utvidgat sin produktionsandel. Finland kommer i framtiden att behöva en stark elektronikindustri. Därför är det viktigt att staten går in på detta område.

Holdingbolaget blir således ett sätt att utvidga statssektorn investeringsvägen och inte nationaliseringsvägen? — Är man realist så kan en utvidgning av statssektorn endast ske investeringsvägen. <Nationaliseringar som sådana leder inte till nyproduktion eller högre levnadstandard,. Däremot måste nationellt viktiga områden som <energiproduktionen vara i statens händer. Här behövs det åtgärder som leder till detta. Politiskt är = nationaliseringslagar som skulle gå igenom riksdagen otänkbara. Därför måste andra åtgärder som leder till samma resultat vidtas. Bildandet av ett holdingbolag för statsföretagen är ett alternativ. Christian Sundgren OO

FORUM 9/77