Stigande spannmålspriser ökar inflationsrisken
av Janne Salonen Forum 2007-09, sida 14-15, 27.09.2007
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2087
SPEKTRU “Makroekonomi har aldrig varit så intressant som det är nu.
Applicerar du Sydkoreas utvecklingsstatistik på Ryssland, Kina, Brasilien och Indien får du enorma siffror” Det säger placeraren Christer Gardell i Dagens Industri 13.9.2007.
Stigande spannmålspriser ökar inflationsrisken
JANNE SALONEN enna sommar har priserna för spannmål på världens råvarubörser rakat i höjden. På den europeiska marknaden Euronext Liffe i Paris har som mest betalats 300 euro per ton för vete, en ökning till nästan det dubbla på ett år. Alla andra spannmålspriser har stigit i motsvarande omfattning.
Prisstegringen beror på låga nivåer i globala spannmålslager, enligt uppgift de lägsta på 30 år, samtidigt som skördarna i Europa och i Australien ser ut att bli mindre än väntat.
Stora länder som är beroende av import, bland dem Egypten, Irak, Iran, Indien och Indonesien, har alla skyndat sig att öka sin import för att täcka sina behov innan priserna stiger ytterligare.
En annan orsak är att det blir allt attraktivare för amerikanska lantbrukare som odlar majs at sälja sin skörd till produktion av biobränsle (etanol). Den amerikanska regeringen har under de senaste åren kraftigt understött detta.
Även i Europa vill EU-kommissionen öka produktionen av biobränslen. Målsättningen är att 10 procent av alla flytande motorbränslen ska vara biobränslen år 2020. Men det är möjligt att kommissionen tvingas ändra sina planer om slutresultatet är att produktionen av grödor för föda och foder minskar, och därmed ytterligare höjer priserna på spannmål och matvaror för de europeiska konsumenterna,
De stigande spannmålspriserna ökar inte direkt konsumenternas maträkningar i någon högre grad, men den totala effekten blir ändå betydande. Stigande spannmålspriser betyder också stigande foderpriser, eftersom största delen av djurfodret består av spannmål, vilket medför
Annon stigande kött- och mjölkpriser för konsumenterna, Också andra höjda kostnader, bland annat för energi och löner, leder till att matpriserna i Finland förutspås att stiga med 10-15 procent under det närmaste året. Och detta får redan en betydande inflationär effekt. Denna effekt kommer att finnas inom hela Europa, och kan tvinga ECB att höja styrräntan också under nästa år.
Fattiga hushåll drabbas. I vissa mediakommentarer har det hävdats att betydelsen av höjda matpriser är marginell för konsumenterna. Men då glömmer man bort att höjningarna drabbar fattigare hushåll hårdare, eftersom matbudgeten står för en större del av alla utgifter. Också globalt drabbas världens fattiga hårdast av stigande matpriser. För att skydda sina egna konsumenter från prishöjningar har bland annat
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 28087
Ryssland och Ukraina, båda betydande spannmålsexportörer under senare år, beslutat att stoppa fortsatt spannmålsexport. Detta bidrar z 2 3 å & z ”EU-samarbete ör knappast medlet till lyckade omstrukture ringar. Lissabonmålet att göra EU till världens konkurrenskraftigaste ekonomiområde 2010 har slängts på historiens soptipp” Aktia Sparbanks ekonomiska översikt september 2007.
sin tur till en knapphet på världsmarknaden och stigande spannmålspriser.
Frågan är hur pass varaktiga prishöjningarna på spannmål globalt är. Det har utan tvivel funnits ett spekulativt element i de högsta priserna på råvarubörserna, men det finns också faktorer som medför en långvarigare prishöjningstrend. Dessa faktorer är dels den ökande levnadsstandarden i många folkrika utvecklingsländer, till exempel Kina och Indien, vilket medför en ökad efterfrågan på kött- och mjölkprodukter. Detta ökar den globala konsumtionen av spannmål.
Dels är det ett faktum att det har blivit attraktivare att göra biobränsle av grödor. Med en fortsatt höjning av oljepriset, som under september åter har slagit nya rekord räknat i USdollar, kommer det att vara allt mera attraktivt att använda grödor för biobränsle.
Annons
En effekt av prishöjningarna är att de medför en betydande inkomstökning för spannmålsproducenterna (kött- och mjölkproducenterna kanske inte får någon inkomstökning alls), också i Finland.
Detta kan få betydande effekter inte minst på landsbygden i Finland, där en del yngre jordbrukare som under de senaste åren kraftigt har satsat på en ökning av odlingsarealerna nu blir belönade för sina risktagningar. Ifall de höjda priserna håller i sig även nästa år, och skörden blir god, kan man vänta sig en god försäljning av lantbruksmaskiner.
Å andra sidan kan spannmålsproducenternas ökande inkomster göra EU-kommissionen ännu ovilligare att tillåta Finland att fortsätta sitt så kallade 141-stöd, det nationella stödet för producenter i södra Finland. m