Stockman bygger vidare på gammal grund

av Mats Kockberg Forum 1979-10, sida 10-11, 06.06.1979

Taggar: Bolag: Stockman Teman: samarbete

agen om samarbete lagen om samarbete lagen om samarbete lagen om samarkte lagen om samarbete lagen om samarbete lagen om samarbete lagen om sa

Samarbete är en del a gott ledarskap

Wärtsilä är rätt väl rustat inför samarbetslagens ikraftträdande. Redan under lagens planeringsskede arrangerade man preliminär information om den, och under vintern och våren har nära 1 000 personer i förmansställning genomgått två dagars skolning i ”samarbetslagkunskap” och ca 1 500 deltagit i en halv dags information kring dessa frågor. I juni är det meningen att köra igång skolningsevenemang med alla personalgrupper represen terade.

ww” — Vi har börjat samarbetsskolningen på chefssidan, säger fil dr Aarne Mattila, chef för bolagets personaladministration. — Det är cheferna som åläggs de klarast definierade förpliktelserna i och med att den nya lagen träder i kraft. Vi har producerat skolningsmaterialet och skött skolningen helt med egna krafter, och utgångspunkten har varit att samarbete är en naturlig integrerad del av modernt ledarskap. Tvådagarskurserna för chefer har

Stockma haft tyngdpunkten lagd på samarbetslagens tillämpning i det dagliga ledararbetet och praktiska situationer, och lagens anda har belysts genom teman för grupparbeten. Halvdagsinfopaketet har huvudsakligen presenterat lagens innehåll — till dessa evenemang har också personalgruppernas representanter, förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige kallats. Dessutom har samtliga anställda informerats om lagen via personaltidningarna.

bygger vidare på gammal grund

Lagen om samarbete på arbetsplatserna tillåter som bekant en viss flexibilitet då det gäller att praktiskt tillämpa lagens anda och bokstav på företagsnivån, Stockmann tillhör de företag som tänker omforma nu existerande samarbetsorgan till att uppfylla de krav som uppställts av lagstiftarna.

y” Den nya företagsdemokratiska given tog inte Oy Stockman Ab på säng. Sedan ett par årtionden har man vid de olika verksamhetspunkterna runt om i landet haft personalnämnder med beslutande makt 1 vissa sociala och fritidsbetonade frågor. Organen har under sjuttiotalet dessutom kontinuerligt informerats om företagets ekonomiska ställning. Personalnämnderna har valts direkt av de anställda, och dessutom har en representant för företagsledningen ingått i dem. På riksnivå har man dessutom haft en företagsnämnd, som bestått av delegater utsedda av de olika personalnämnderna. Verksamheten i dessa förtroendevalda organ har utfallit till alla parters belåtenhet och sålunda låg nämnderna också som grund då man under vårvintern började planera hur man skulle anpassa verksamheten till den nya samarbetslagen.

— Utgångspunkten är att ingen skall diskrimineras inom företaget.

Aarne Mattil Är nu alla ca 13 000 Wärtsilä-anställda väl förberedda på vad som komma skall — Det vore för mycket sagt, säger Aarne Mattila. — Men inom bolaget har vi gjort vad vi kunnat: en begränsning och stötesten har varit frånvaron av tillämpningsanvisningar välsignade av samtliga läger. Med dem i handen hade vi kunnat köra igång med gemensam samarbetsskolning på bred front i god tid före lagens ikraftträdande. Och i väntan på arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma skolningspaket blir det rätt sent också med den skolning i vilken representanter för alla fyra personalgrupper deltar — arbetare, tekniska funktionärer, industritjänstemän och högre tjänste - män. I juni skall vi köra igång me endagskurser som baserar sig på detta skolningspaket. Målet är att arrangera minst en kurs per enhet före

Ilkka Arvola

Alla, såväl. fackanslutna som ickeorganiserade, skall vara med i samarbetsdelegationen, som i vårt fall håller på att byggas upp kring de redan existerande organen. Den nuvarande företagsnämnden måste givetvis fås att motsvara samarbetslagens krav, Det sker bl a genom att låna målsättningsparagrafen direkt ur lagtexten. Samtidigt måste vi justera antalet medlemmar så att också det uppfylla bestämmelserna, konstaterar Ilkka Arvola, chef för Stockmanns varuhus i Helsingfors.

FORUM 10/7 semestrarna. Förutsättningen är naturligtvis att samtliga personalgrupper är överens om det. Fackföreningarna har i någon omfattning arrangerat egen samarbetsskolning vid de olika enheterna.

— Som helhet kan man säga att samarbetsklimatet inför den nya lagen är gynnsamt inom bolaget, konstaterar fildr Mattila. — Man kan inte tala om några djupgående förhandlingskonflikter. Även om åsikterna organisationerna emellan kan vara delade i detaljfrågor, är det i allas intresse att få en bild av hur lagen kommer att inverka på det dagliga arbetet i linjeorganisationen. Det vore orealistiskt att förutsätta, att någon blir expert på samarbetslagen på en eller två dagar — målet med den interna skolningen är att ge en allmän bild av lagens bokstav, anda och vilka situationer den berör. Hurudana lagens konsekvenser blir i praktiken beror i sista hand på attityderna hos de parter som skall förverkliga samarbetet. Personligen tror jag det finns goda förutsättningar för att lagen smidigt integreras i de normala dagliga rutinerna.

För att underlätta inkörningsskedet har Wärtsilä avdelat en ”samarbetslagexpert” per enhet med uppgift att följa med samarbetsfrågor och ha alla data tillgängliga därom.

— Inom Wärtsilä har man ar Kirsti Suomi

Helsingfors-varuhuset är en stor arbetsplats med över 1 200 anställda. Det gäller att se till att samarbetet löper smidigt och att tillämpningen inte sker i form av ett otal långa sammanträden.

— Det är inte meningen att alla frågor skall behandlas av samarbetsdelegationen. Dess natur är närmast övervakande.

Den normala linjeorganisationens roll då det gäller att sprida information är avgörande, Speciellt stora krav ställs på de olika avdelningscheferna och förmännen. De känner sig nu i viss mån frågande inför lagens införande. Man är kanske litet

FORUM 10/7 rangerat påfallande intensiv skolning i samarbetsfrågor, säger ingenjör Lars Kuntze, ordförande för Wärtsiläs Ingenjörsklubb vid Åbovarven. — Dags dato har tyngdpunkten legat på skolning för dem som är engagerade i produktionen, medan skolning för den administrativa sektorns högre tjänstemän, tekniska funktionärer och industritjänstemän torde komma igång först då lagen trätt i kraft. Som ingenjörernas representant tycker jag personligen att jag är relativt väl förberedd för lagens ikraftträdande. Vad vi kanske saknat är gemensamma skolningsevenemang med samtliga personalgrupper representerade.

— Men samarbetslagen står och faller med inställning, säger Kuntze. — Man kan lära ut lagparagratfer, men öppnare, positivare attityder i arbetslivet blir den avgörande faktorn. Attityder kan inte läras ut.

Generellt sett tycker Kuntze att de högre tjänstemännen åtminstone vid stora företag börjar få en ”intressegruppsidentitet”.

— En svår fråga är alltjämt — speciellt vid mindre företag — de högsta tjänstemännen, som utgör led ningsgrupper. De är ofta bara en handfull personer, men de har ju också egna intressen att bevaka.

— Lagen innebär ju egentligen ingenting nytt utom att arbetsgivaren förutsätts förhandla o : planer förrän han fattar beslut, konstaterar Oy Arabia Ab:s huvudvudförtroendeman Kaarlo Lilja. — Lagen är en samling «regler för gott uppförande. Jag anse j ” ISA att arbetarna inom bolaget också borde få information om lagens innehåll, och vilka rättigheter lage ger dem. Bästa lösningen vore möjligheter att inom ramen för arbets tiden arrangera exempelvis fyra timmar långa evenemang där huvudförtroendemännen «informerar de olika avdelningarnas förtroendemän om samarbetslagen.

Om bolagets effektiva samarbetsskolning för förmännen säger Kaarlo Lilja — Cheferna får lära sig utnyttja lagen till förmån för arbetsgivaren… Jag lägger större vikt vid kollektivavtalet, och koramer att prioritera det, om samarbetslagen och dess tillämpningar visar sig försvaga arbetarnas ställning. rädd för att göra fel… Skolnings- -. cheferna informerar gärna om för verksamheten bör därför ta sikte på att lära folk att förhålla sig på rätt sätt till de företagsdemokratiska strävandena. De anställda är ju förnuftigt folk som vill veta vad som händer inom företaget.

— Jag tror att samarbetet kommer att förlöpa väl. Lagen får emellertid inte leda till att beslutsfattandet blir långsammare, då personer i ledande ställning blir tvungna att motivera varför man går tillväga på ett visst sätt. Nu ställs det större krav än hittills på att vara chef, summerar Arvola.

På fackligt håll anser man att samarbetslagen inte egentligen ändrar på någonting väsentligt — steget till verklig företagsdemokrati är ännu långt, säger man.

— Om man genom det nya förfarandet lyckas få ut mera information till de olika arbetspunkterna i varuhuset så är trots allt mycket vunnet, säger Kirsti Suomi, huvudförtroendeman för de till Affärsarbetarförbundet (FFC) anslutna försäljarna. — I dagens läge är praxis i det avseendet ännu mycket brokigt. En del a ändringar på arbetsplatsen, medan andra tycks försöka klara sig undan hela den sidan. Då det gäller att sprida kunskap om det egna företagets ekonomiska angelägenheter till de anställda har Stockmann under VD Henrik Gestrins ledning fört en framsynt politik. Vi har kontinuerligt informerats om den finansiella utvecklingen och dessutom skolats i att läsa bokslut och budgetutfall.

— Samarbetslagen är emellertid bara ett första steg på vägen till företagsdemokrati. Vi hoppas tex att våra försäljare på de olika avdelningarna skulle få mera att säga till om då det gäller att fatta beslut om inköp. Dels känner biträdena till kundernas smak men dessutom skulle en maktspridning vara ägnad att öka de anställdas självkänsla och människovärde. Allmänt taget är samarhbetslagen, trots att den inte är vidare omfattande, förpliktande för de anställda. Om vi inte nu intresserar oss för det egna företagets frågor blir det svårt att kräva vidaregående reformer inom arbetslivet, konstaterar Kirsti Suomi.

1