Stoppa tillväxten? Nej, ändra dess inriktning

Taggar: Teman: ekonomi

Ekonomen versus teknikern:

Stoppa tillväxten? Nej, ändra dess inriktning

DEBATT FORUM

Vad är tillväxt? Kommer den att leda till vår undergång? Är den oundviklig, en naturlag? Eller kan vi stoppa den — vill vi stoppa den? Öga mot öga stod teknikens representant, professor Gunnar Hambraeus, chef för Ingenjörsvetenskapsakademien

IVA i Sverige, och ekonomins representant, professor emeritus Nils Meinan der, och sökte sitt eget ansvar i en diskussion som spände över ett brett spektrum av tillväxtproblem.

F. Tillväxtideologin styr också i Finland. Kommer vi snart att få allvarliga känningar av dess biverkningar? Man har tex sagt att en allt större del av Finlands export småningom måste finansiera en allt dyrare energiimport. Kommer detta att verka dämpande på tillväxten?

H. Det jämnas antagligen ut. Vi har upplevt att våra natur" resurser, malm och skog, också har stigit i pris. Minst lika mycket.

F. Reljo Selin påstår att ett företag I vårt land måste välja tillväxtideologin, eftersom kostnaderna för nolltillväxt blir för stora.

M. Det är väl riktigt. Men företagaren ser bara en bit av kurvan. Det privatkapitalistiska samhället har både nedåtgående och uppåtgående kurvor. Förr eller senare går de svagaste företagen i konkurs.

F. När lagar stiftas utgår man antagligen också från att tillväxten ska fortsätta och tar på sätt och vis ut den i förskott.

H. Ja, där är jag väldigt orolig, Detta manipulerande med ekonomiska och sociala faktorer sätter de naturliga mekanismerna ur spel. Svenska riksdagen kan t vx fatta beslut som gör det ekonomiskt mera fördelaktigt att lägga sig sjuk än att arbeta. Då har man definitivt ryckt undan mattan för utvecklingen.

F. Är tillväxt en del av de ”naturliga mekanismerna”, en naturlag? Hur ser ni två, ekonomen och teknikern, på problemet 10

H. Det är ofta svårt att diskutera med tillväxtkritiker. De är antingen så teoretiska att de inte kan följa med vad vi säger eller också så primitiva i sitt tänkande att det skär i hjärtat. Det finns också för få konkreta utredningar, inga studier över t ex hur stort energiinnehållet är i olika varor. Tillväxtproblematiken är egentligen för stor, delproblemen är mera hanterliga, energi- återvinnings- och miljöfrågorna.

M. Tillväxtbekämparna har inte beaktat de strukturella förändringar som sker i samhället. Det har inte heller nationalekonomerna gjort, som mäter tillväxt i bruttonationalprodukt, och adderar vissa delar av én given konsumtions- och produktionsstruktur, utan att beakta att strukturen hela tiden förändras. Samma fel gjorde också Club of Rome.

H. Club of Rome har kritiserats oerhört i Sverige. Dess medlemmar begränsade sig till några få faktorer som de kopplade ihop: tillväxt i befolkning, förbrukning, livsuppehållande förnödenheter. Och när befolkning och förbrukning antas växa exponentiellt, leder det föstås till katastrof. Den enkla tekniska

MEINANDER:

Ekonomerna famlar i mörker när de ska skapa ordning på samhället

Forum 15/197 ”Kan tillväxten stoppas när den västerländska människans tekniska nyfikenhet är så djupt rotad? invändningen är: då bör man också räkna med att den mänskliga uppfinningsrikedomen växer exponentiellt. Men det gjorde man inte, den förutsattes växa linjärt. Invändningarna mot Rom-klubben var tre. För det första förstod man inte rapporten, man trodde att det var förutsägelser och begrep inte att det var en intellektuell exercis.

För det andra en fackmässig invändning: huvudfaktorerna och framför allt deras samband var oklart definierat. För det tredje kom ekonomernas invändning: prismekanismen hade inte alls tagits med. En råvara tar egentligen aldrig slut, man utnyttjar den på annat sätt, eller finner på substitut.

F. Tar tillväxten då heller aldrig slut?

M. Människans obetvingliga lust att skapa nytt öppnar ständigt nya tekniska horisonter. Man kan kalla det tillväxt. Låter vi fantasin spela i alla de möjliga strukturförändringarna i konsumtion och produktion, i livsföring överhuvud, så tycker jag inte att det finns någon gräns för tillväxten.

HAMBRAEUS:

Kan ekonomerna faktiskt inte ge oss en enkel modell att spela med?

Forum 15/1973

F. Men är inte uppfinningsrikedomen på avtagande? Alla stora uppfinningar sägs redan vara gjorda, det blir allt svårare att göra nya, trots att 90 procent av världshistoriens forskare är aktiva i dag.

H. Före världskriget sa man inom fysiken: nu finns det ingenting mera att upptäcka, det är bara finputsningen som återstår. Det stämde ju inte. Jag har en känsla av att de tekniskvetenskapliga problemen trots allt är de lätta problemen. Det som vi verkligen får bekymmer med är de psykologiska, de samhällsvetenskapliga, de religiösa samlevnadsproblemen. Det finns så många rimliga lösningar på tillväxtproblematiken, om vi bara kunde få en enhetlig uppslutning bakom dem och mobilisera de medel som nu går till kapprustningen för att lösa världsproblemen.

M. Är det inte att göra lösningen för svår?

H. Kanske det. Kanske man borde börja från någon liten ända, var och en på sitt håll.

M. Ett perspektiv som ger en viss tröst är ju att bekymren om tillväxten inte är något nytt problem. Att stoppa tillväxten, det har man talat om ända sedan Karl Marx skrev det kommunistiska manifestet 1848. Också Keynes var på 30-talet övertygad om att det tar slut med investeringsmöjligheterna i det kapita > listiska sambället och att stagnationen är över oss.

F. Om man slutar kasta pengar på kapprustning är det j därmed inte sagt att pengarna används för att lösa världs problemen. Kanske de slösas på något annat lika onyttigt. Vänd!

AJ

H. Ja, när det gäller resursfördelning är jag mycket kluven. Jag är oerhört intresserad av rymdfart. Då man säger till mig att det är rena vansinnet, försvarar jag mig på två sätt. För det första att det är en intellektuell nödvändighet för mänskligheten att erövra nya horisonter. För det andra: om mänskligheten verkligen vill stoppa världssvälten, då finns det också resurser för det. De behöver inte tas från rymdfarten. De kan lika gärna lösgöras genom att alla kvinnor slutar sminka sig, eller genom att alla slutar röka cigarretter. De aktiviteterna slukar mycket större belopp än rymdfartsexperimenten. Det är en fråga om vilja. När man hör att u-länderna satsar tre gånger så mycket på vapeninköp som de får i understöd av i-länderna, så ser man hur absurd situationen är.

M. Det du berättade om dig själv och rymdfarten tror jag att är ganska typiskt. Den tekniska nyfikenheten besjälar hela den västliga kulturen. Hur är det möjligt att stoppa tillväxten, när människan en gång är så funtad?

Men däremot tycker jag man kan ställa frågan: vad ska tillväxten innebära? Icke att vi producerar mera än vad vi nu producerar. Utan att vår produktion differentieras på ett nytt sätt. Här tycker jag det finns så stimulerande aspekter. Tex den ökade fritiden, och de möjligheter till bebhovstillfredsställelse som den erbjuder.

F. Om inte fritiden används till att konsumera mera onyttighetsvaror … Fordrar det inte stor mognad att övergå från kvantitets- till kvalitetskonsumtion?

HAMBRAEUS:

Teknikerna blir fullständigt konfysa när politikerna ändrar åsikt vart tredje år

H. Ekonomerna har väl sett tydliga mättnadstendenser när det gäller konsumtion? Vi har de sista åren i Sverige upplevt en stagnation i den individuella förbrukningen av elkraft för apparater i hushållen, Det är brist på tid att hålla många aktiviteter i gång samtidigt, brist på service. I stället har vi ett annat tydligt fenomen: fritiden används till ökad kontakt med naturen.

F. Det där går att tillämpa här I Norden. Men vad gör man i Mellaneuropa, där det inte finns mycket natur kvar?

M. Man kommer hit! F. Och förstör vår natur?

H. Ja, där har vi ett starkt tryck. Och större delen av jordens befolkning är långt ifrån denna mättnadsgräns.

M. Jag ser det bara som ett exempel på att strukturen i livsföringen kunde förändras.

H. Några råvaror och förnödenheter utnyttjas faktiskt så att man har skäl att tala om en utpräglad rovdrift. Förutom energi, gäller detta de tekniska metallerna. Om kopparkonsumtionen fortsätter att öka i samma takt som hittills så är 90 procent av de kända resurserna tömda år 1995, motsvarande för zink och bly är 1985, för tenn år 1990.

12

M. Så där kan man naturligtvis kalkylera. Men det kommer säkert inte att gå till så att vi en morgon får läsa i Hufvudstadsbladet: I GÅR KLOCKAN FEM TOG KOPPARN SLUT. Bristen blir ett incitament till nya tekniska lösningar.

H. När det gäller de tekniska metallerna är fö många av våra avskrädeshögar rikare på dem är de nuvarande malmerna. Återvinningen kommer att diskuteras mycket, och tekniskt ligger här enorma möjligheter.

F. Finns det då överhuvudtaget något motiv för att begränsa tillväxten, om en teknisk lösning alltid kan pressas fram?

M. Ja. Bristen på en ”varornas vara”-energi. Men här finns det också stora möjligheter att spara in.

MEINANDER:

Hur kan politikerna fatta beslut när tekniken rusar fram och gör besluten föråldrade?

F. Är återvinning inte i hög grad just en fråga om energitillgång?

H. Delvis. Om vi är så slösaktiga att vi späder ut vårt avfall, och lägger det osorterat i en stor hög. Men man kan redan vid konstruktionen av bilar och hus tänka på att råvaran ska användas på nytt, och bibehålla koncentrationen hög, så att energiåtgången inte blir alltför stor. Det här problemet har vi just börjat krafsa på lite grann inom Ingenjörsvetenskapsaka HAMBRAEUS:

Jag är svarslös. 1—0 till ekonomerna demien i Sverige. Idéerna blomstrar. Det finns också nästan outtömliga möjligheter att i framtiden utnyttja solenergin i form av biologiskt liv. Här ligger de stora tekniska upptäckterna på lut under de närmaste decennierna.

F. Det förefaller som om teknikerna skulle ha många nya arbetsfält i framtiden. Men var ligger ekonomernas nya arbetsfält? Är det att sprida ut nyttan av tillväxten till alla, u-länderna och städernas nyfattiga?

M. Teknikernas problem är faktiskt relativt enkla, de har sina bestämda frågeställningar. Ekonomerna famlar i mörker. Det är oerhört angeläget att skapa ordning på samhället och dess föränderliga processer. Det finns två vägar: Det centraliserade beslutsfattandet. Det är otillfredsställande. Och marknadsspelet — som också är otillfredställande. Det gäller att hitta en

Forts på sid 34

Forum 15/1973