Storbritannien — världens största fordrings ägare
av Tauno Tiusanen Forum 1986-17, sida 26-27, 06.11.1986
ENGLAN m det i världen finns länder som har Oera över mot en svår nettoskuld sättning, måste det enligt alla konstens regler också finnas länder som har en motsvarande nettofordran, för att systemet ska balansera. Efter oljekriserna har vissa OPEC-länder, framför allt Saudiarabien, intagit en position som betydande fordringsägare. Oljeprisets ras håller dock på att radikalt förändra situationen.
USA, Japan i täten
Världens mäktigaste industrimakt, USA, var ännu 1982 efter den andra oljekrisen världens största fordringsägare, trots OPECländernas förmögenhetsökning. USA:s nettofordringar runtom i världen var i storleksordningen 150 miljarder USD. Vid denna tidpunkt började också dollarns till synes ändlösa värdestegring, vilken förorsakade ökade problem i form av underskott i bytesbalansen för USA. De ränteintäkter och vinster som landet håvade in från världens alla hörn förmådde inte täcka det gapande hål i bytesbalansen som obalansen förorsakade. USA har därför under de senaste åren gjort sig kvitt rollen som nettoborgenär och intog i fjol posten som världens största gäldenär med en nettoskuld på 107 miljarder USD. Denna i sig svindlande summa utgör emellertid bara tre procent av landets BNP. Ännu 1984 var USA en ‘ordringsägare med en nettofordran på cirka 28 miljarder USD. Japan har med dunder och brak blivit världens ledande borgenär i ljuset av nettofordrans storlek, Oljekriserna, som allmänt väntades förorsaka långvariga problem för den resursknappa japanska ekonomin, har inte nämnvärt kunnat påverka Japans allt starkare borgenärsställning. År 1982 utgjorde Japans Internationella nettofordran ungefär 25 miljarder USD, år 1984 uppgick fordran redan till ungefär 75 miljarder USD och senaste år steg fordran över 130 miljarder USD. Den sistnämnda summan utgör ungefär åtta procent av landets BNP.
England leder ligan
Den relativt sett största nettofordringsägaren är emellertid England, som vid senaste års slut hade utestående nettofordringar till ett värde av 111 miljarder USD. Denna summa motsvarar hela 22 procent av landets bruttonationalprodukt. Nettofordringarna har fördubblats sedan 1982. Jämfört med Förbundsrepubliken Tyskland är Englands fordringar dubbelt så stora trots att Tyskland på lång sikt har haft ansenliga framgångar som exportör av industriprodukter. Förbundsrepubliken Tysklands utländska fordringar motsvarar cirka 7 procent av BNP och därmed ligger landet på samma nivå som Japan.
26
STORBRITANNIEN — VÄRLDENS STÖRSTA FORDRINGSÄGARE
Under de senaste åren har talrika thrillers skrivits om ekonomin i världens mest skuldsatta länder — och också om möjligheten att den djupa depression som inföll mellan de båda världskrigen åter kan upprepas. Utan att mana fram spöken från 30-talet kan konstateras att vissa utvecklingsländer, såsom Mexico, Brasilien osv, är så skuldsatta att det är oroande. Överskuldsättningar, dvs situationer där ett lands nationalekonomi inte i normal ordning förmår sköta sina skulder, har i oroväckande hög grad fått utvecklas. Världens monetära system är illa pressat.
Englands suveräna ledning i tävlingen om den relativt sett högsta nettofordran är möjligen något överraskande. Man bör dock komma ihåg att landet har en period med ett överskott i bytesbalansen under åren 1980—385 bakom sig. Under perioden har inkomsterna från oljeexporten hela tiden ökat. Ännu 1980—381 var handelsbalansen positiv för andra än oljeprodukter. Under åren 1982—-85 har dock handeln inom sektorn ”non-oil” produkter blivit starkt negativ, men detta underskott har kunnat täckas så gott som helt med oljeexport.
I tullstatistiken över bytesbalansen har, förutom oljan också nettointäkterna av exporterat kapital utgjort en allt viktigare del. Senaste år steg värdet till 5,7 miljarder GBP medan oljeintäkterna samtidigt uppgick till 8,2 miljarder GBP.
Innevarande år stannar intäkterna från oljeexporten på ungefär 5 — 5,5 miljarder USD. Samtidigt väntas underskottet | handeln med nor-oil produkter överskrida gränsen 10 miljarder GBP. Då kapitalinkomsterna förblir i stort sett oförändrade, uppnås, beräknat på nettobas, balans | by 17/1986 FORUM tesbalansen. För 1987 förutspås redan ett underskott på några miljarder GBP i bytesbalansen, såvida oljepriserna inte på nytt börjar stiga. Perioden med överskott i bytesbalansen som ställningen som fordringsägare medfört håller således på att ta slut.
Strejker, starkt pund, arbetslöshet
Englands ställning som en enorm fordringsägare har underbyggts av ett misstroende för den egna ekonomin. En viktig faktor för denna ”förtroendekris” är den höga strejkbenägenheten, som de konservativa, trots ivriga försök, inte helt lyckats avlägsna. Under senare år har från flera håll, i allt högre grad också från den förädlande industrin, hörts klagomål över att pundet är övervärderat. De fina överskotten i bytesbalansen har dock inte lagt någon grund för en devalvering. Oljeinkomsterna svällde allt mer medan industrivaruhandeln, som traditionellt har varit positiv, blev negativ. Samtidigt förstärkte det starka pundet valutaströmningen till utlandet. Företagen, olika samfund och privatpersoner har alla deltagit i den flitiga utförseln av pengar. Den konservativa regeringen har för sin del avskaffat hindren för denna export. Resultatet har blivit att arbetslösheten i England har varit större än genomsnittet för OECD-länderna, samtidigt som bytesbalansens nettokapitalinkomster har varit relativ sett de högsta. Räknat per capita är Englands nettofordringar utomlands nu dubbelt så stora som Japans.
Mindre oljepengar, mera non-oil pund
Under de närmaste åren kommer det att uppstå en intressant situation. Nettointäkterna av oljan beräknas nästa år sjunka till cirka 3 miljarder GBP medan underskottet för non-oil produkternas del väntas växa från dagens 10 miljarder till ungefär 14 miljarder GBP. Det digra underskottet i handelsbalansen kan inte längre täckas med tjänste- och kapitalintäkter, även om intäkterna från de utländska placeringar som är ett resultat av oljebonanzan, fortsättningsvis ligger på en hög nivå.
Den nya situationen i bytesbalansen skapar ett starkt tryck på pundets kurs, vilket i sin tur är ägnat att accelerera kapitalflykten till utlandet, nu i spekulativt syfte med tanke på en devalvering. Det skulle inte komma som en överraskning om det inom en snar framtid upprättades begränsningar för valutaströmmarna.
Om den gamla goda marknadsmekanismen skulle fungera i Englands fall under den närmaste tiden, borde pundets kurs sjunka och därmed skulle penningströmmarna börja gå i riktning mot England, där det idag finns stora resurser att ta ibruk, framför allt arbetskraft. En höjning av den
Förb.rep. Tyskland
Ovan: Några länders utländska nettofordringa förädlande industrins konkurrenskraft till nivån före oljeboomen, kräver mycket pengar, pengar som lämpligen kunde återbördas till hemlandet från världens olika hörn. Englands ställning som en nettoborgenär kan således förändras snabbt -— men då bör man minnas ordet “om” då man resonerar om marknadsmekanismens funktion. Tauno Tiusanen 9
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och lordringar hos Finlands Bank . . Specialdepositioner i Finlands Bank
Fordringar hos andra banker Checkräki Iskredite
Växlar
Lån .
Krediter i utländsk valuta Betalningsförmedlin Övriga tinansieringstillgångar .
Ulländska fordringar Il utländsk valuta
Omsättningstillgångar Ulländskt mynt Masskuldebre Övriga omsättningslillgångar —..
Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar…
Fastigheter och fastighetsaktier —..
Anläggningstillgångar och övriga ulgifter med lång verkningstid
Maskiner och inventarier… ..
Övriga anläggningstillgångar och utgifte med lång varkningslid Löner och sociala utgifter Övriga utgifter. .
För direklionen Jaakko Lassila Aaro Heinonen
FÖRUN 17/1986
Månadsbalans den 30 september 1986 Passiva Främmande kapital Inhemska skulder
Depositioner . . ..
Skulder till Finlands Bank. Skulder till andra banker. Skulder till staten … . Debenturelån …..
595 353 499,50 27 620 186 698,15 7 116 539 309,43 1589 816 628,51 657 954 020,50 Övriga skulder. . . . Utländska skulder 24 612 070 715,73 621 931 129,51 Debenturelån 40 113309,19 3153 608 107,39 50 345 051,05
Reserveringar .. .
Eget kapital Aktiekapital .. Reservtonder . Värderegleringsfond. . . Dispositionsfond . . . Vinst från tidigare år
A 749 507 279,53 236 607 816,50 472 002 221,2 1 308 059 029,17 2 788 006 903,57 363 480 698,6 497 BBB B33,4 67 530 449,19 741 826 580,62 41 154 048,03
B2 364 223 764,07
Checkräkningar …………s>
Depositicner i utländsk valuta —……..
Betalningsförmedling. .. . .
Räntor och övriga inkomster…
son 3140 135 388,32 - 22 667 003 858,89 - 2005 084 010,95 4 509 231 B37,46 603 504 854,51 105 948 687,11 200 000 000,— 2469 219 568,19 4577 602 096,7 31 720 728 107,73 789 275 B17.7 2 890 480 000, — 1854 056 785,82 1285 802 940,4 2 260 000 000,— 675 571 010,09 532 329 123,0 76 569 264,68 1580 612,41
Bb 364 223 764,07
Ansvarstörbindelser 26 612 291 879,—
För törvaltningsrådet Aatos Erkko Markku Mannerkosk 27