Storföretag samverkar kring miljön
av Henric Borgström Forum 2013-05, sida 16-17, 23.05.2013
FORUM FÖR EKOMÖMI OCH TEKNIK NR 5 2013
Storföretag samverkar kring miljön
IH Hållbarhet. Nordiska storbolag har länge legat i framkanten när det gäller miljöfrågor. En orsak har varit trycket från politiker och den allmänna opinionen. Nu börjar svenska företagsledare allt mer tala om att satsningar på hållbarhet kan vara direkt lönsamma för näringslivet.
HENRIC BORGSTRÖM ÖRESUND
Den svenska storindustrin har under denna vår gått till offensiv i miljö- och hållbarhetsfrågor på flera fronter. Ett 20-tal av de största företagen har i möte med statliga ubiståndsverket Sida beslutat om samarbete på dessa områden. Företagsledarna för fyra stora basindustrier inom skogs- och kemiindustrin samt stålverk vill ha ny miljövänig kärnkraft. Den världsledande klädkedjan H&M har tecknat avtal om att förbättra fabriksmiljöniproducentländerna för att undvika olyckor liknande den i Bangladesh nyligen då över 1100 personer avled i en hoprasad industribyggnad.
Det kan tyckas vara ett för näringslivet nyvaknat intresse för miljö och hållbarhet. Men samtidigt har industrin i de fyra nordiska länderna under årtionden legat i ftramkanten i miljöfrågor i världen, mycket på grund av tryck från det politiska systemet och allmänna opinionen.
Bra business. På senare tid har dock allt fler företagsledare börjat tala om lönsamheten i miljöförbättringar. Sådana sänker kostnaderna framför allt för energin, och dessut om har det PR-värde gentemot stora kundgrupper. Vidare är industrin angelägen om att minimera negativ publicitet.
När storföretagsledarna (se faktaruta) träffades på biståndsmyndigheten Sida i Stockholm deltog också den amerikanske Harvard-ekonomen JEFFREY SACHS, mest känd som omdiskuterad rådgivare åt president BORIS JELTSIN under åren med ekonomisk chockterapii Ryssland, tidigare åt polska Solidaritet, senare åt både nuvarande och före detta FN-chefen. Nu strödde han komplimanger om Sverige som föregångslandi att samtidigt ta ekonomiska, sociala, miljömässiga och politiska hänsyn.
Storföretagsledarna enade sig om att samarbeta inom fyra områden som i och för sig redan ingår i de flesta företags verksamhet: » Minska miljöpåverkan, effektivare resursanvändning.
» Skapa jobb med anständiga arbetsvillkor samt utveckling för egna anställda men också hos leverantörer, särskilt i u-länder.
» Bekämpa korruption och oetiska affärsmetoder.
TRELLEBOR » Integrera hållbar utveckling i affärsmodeller.
Det kan låta luddigt, men de flesta redogör sedan några år tillbaka utförligt för vad de sysslar med i speciella bilagor till årsredovisningarna. Exempel på konkreta åtgärder i ett företag som dock inte deltog i mötet är börsbolaget Trelleborg AB med 88 fabriker i 30-talet länder över hela världen inom industrigummi.
Bolaget fick redan 2010 fick pris för bästa redovisning på nätet av miljöåtgärder i konkurrens med 900 webbplatser hos svenska bolag. I den senaste hållbarhetsredovisningen Corporate Responsibility visar Trelleborg ABaatt förra året sänktes energiförbrukningen med cirka 4 procent, utsläppen av koldioxidisamma storleksordning med 10 000 ton till knappt 245 000 ton, vattenförbrukningen från 2 till 1,9 miljon kubikmeter, utsläppen av olika sorters stoff sjönk med en tredjedel till 854 ton. Vidare minskade sopavfallet med 5 procent.
Detta har skett genom sparåtgärder i byggnader, tryckluft, uppvärmning, ventilation, belysning och kylsystem. Totalt under åren 2008 till 2012 har utsläppen av koldiox id minskat med 17 procent, vilket alltså inte alls förklaras med lägre produktion.
Bolaget vill uppträda som ”god samhällsmedborgare” och stöder förskola i närheten av de egna fabrikerna på Sri Lanka plus en högstadieskola i huvudstaden Colombo, utbildningsprojektet Star for Life i Sydafrika, mm.
Efterlyser färdplan. Cheferna för skogsindustrierna SCA och Holmen, SSAB stålverk och Borealis kemi krävde gemensamt i en debattartikeli Dagens Industri 14 maj att statsminister FREDRIK REINFELDT (Moderat) och alliansregeringens fyra borgerliga partier tar fram en ”färdplan” för vad som ska ske när de tio svenska kärnkraftaggregaten i tre olika anläggningar ”kommer att behöva börja avvecklas om drygt tio år”
De gör det för att rädda och utveckla industrin, menar de, och pekar på att Sverige i en studie av ett tyskt näringslivsinstitut tillhör gruppen starka men krympande industriländer. De påminner om att utan besluten under 1960- och 70-talen om ny kärnkraft ”hade Sverige idag haft högre utsläpp av växthusgaser”.
TUNGA UNDERTECKNARE
De svenska verksamheter som förbundi sig att tillsammans verka för de fyra målsättningarna om hållbarhet är chefer för Axel Johnson (detaljhandel), Boliden gruvor, Elekta medicinteknik, Ericsson telecom, klädkedjorna H&M och Indiska, möbelföretaget Ikea, börsnoterade investmentbolaget Investor (ofta kallat familjen Wallenbergs maktbolag), statliga Postkodlotteriet, investmentbolaget Ratos, pensionskassan SPP, statliga Systembolaget (monopol inom butiksförsäljning av alkohol), Tetra Laval, Unilever och Volvo, vidare statliga riskkapitalbolaget Swedfund, verksamt i tillväxtländer i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa med biståndsmyndigheten Sida som sammankallande.
Detta är en insikt som spridit sig till större delen av svenska folket, särskilt sedanimporten av kol- och oljebaserad elkraft till Sverige från Danmark och Tyskland blivit omfattande kalla vinterdagar.
Naturligvis talar företagsledarna i egen
FOTO: MATTIAS BARD sak. Vid hållbarhetsmötet i Stockholm ut tryckte H&M:s koncernchef KARL-JOHAN PERSSON att tre P:n gällde, en avvägning mellan people, planeten och profiten.
Det har inte hindrat H&M att bli världens största köpare av ekologiskt odlad bomull. Vidare skänkte familjen Persson, grundare och huvudägare i klädkedjan, nyligen cirka 60 miljoner euro till H&M Conscious Foundation.
Stiftelsen grundades 2007isamband med företagets 60-årsjubileum och har tidigare stöttat Hand in Hand med förre Asea/ABBchefen PERCY BARNEVIK som drivande kraft. Den har bidragit med mikrolån till kvinnliga entrepenörer i Indien samt Wateraid, IYTkunskap, mm, i u-länder.
Viktig imagegrej. Det är uppenbart att filantropi, välgörenhet men framför allt näringslivets aktiva medverkan börjat ta ordentlig fart under 2000-talet. Image och anseende har fått allt större betydelse för industriledarna och nu hävdar de också att många satsningar i hållbarhet också är direkt lönsamma för näringslivet.