Storkatastrofer

av Christer Ekebom Forum 1983-17, sida 18-19, 02.11.1983

Taggar: Teman: ekonomi

FRUNLLL av Christer Ekebom

Katastrofövningar:

Träning ger färdighet

EH När man bör talas om en katastrof vid en industrianläggning kommer man genast att tänka på en brand. De största katastroferna är vanligen just eldvådorna, men de finns också andra katastroftyper som, trots att de kanske inte förorsakar en lika stor materiell förödelse, ändå kan vara mycket farliga. Ett giftläckage är ett typiskt exempel på en sådan olycka. Giftiga ämnen kan förgasas och sedan sprida sig, inte bara inom själva fabriksanläggningen utan också utanför denna och därmed kan civil bebyggelse vara hotad.

I samband med en storbrand får man valigen räkna med att gifter kan komma ut i omgivningen, dels genom läckage vilka förorsakats av branden och dels genom att giftiga gaser kan uppstå då olika ämnen brinner.

I samband med större katastrofer uppkommer det alltid skador av flera olika slag. De materiella skadorna drabbar främst den utsatta anläggningen, men skadorna kan naturligtvis sprida sig, beroende på olyckans art. Men det uppstår vanligen också personskador och skador som är av direkt ekonomisk art, sådana som förorsakas av = produktionsstopp exempelvis.

Miljonskador vanliga

Skadornas storlek kan i en modern industrianläggning stiga till miljonbelopp, till och med upp till hundra miljoner mark! Skador av denna storlek känns inte bara inom den egna industrianläggningen utan de får konsekvenser långt utanför. De som närmast drabbas är givetvis underleverantörerna och kunderna, men till dem som drabbas hårt bör naturligtvis också försäkringbolagen räknas. De är ju vanligtvis de som ska stå för fiolerna…

18

Om en industrianläggning ligger nära bosättning är farorna alltid större vid en olycka.

En medelstor eller stor industrianläggning är så gott som alltid utsatt för katastrofrisker av olika slag. Inom en modern industrianläggnings väggar förvaras vanligen ämnen och material som är brandfarliga, giftiga, explosiva eller frätande i sådana mängder att de vid en katastrof inte bara utgör en fara för den allra närmaste omgivningen utan rentav för omgivningen utanför själva industrianläggningen. Det är därför viktigt att industrierna är beredda på en snabb och effektiv rädningsaktion om en olycka inträffar. Katastrofövningarna är ett effektivt sätt at förbättra denna beredskap.

Men tanke på de summor försäkringsbolagen blir tvungna att punga ut med efter en katastrof, är det ganska klart att just försäkringsbolagen också ivrigast driver på dels förbättrad säkerhet och dels förbättrad beredskap vid företagen eftersom båda dessa faktorer drastiskt kan minska skadornas vid en eventuell katastrof.

Industringförsäkring är det bolag som aktivast har drivit skolnings- och konsultverksamhet av detta slag och på Industrinförsäkring har man kanske den största motivationen eftersom bolaget med god marginal troppar listan på stora skadeersättningar. Företaget har möjligheter att spara miljoner och åter miljoner genom att skola sina kundföretag till bättre beredskap.

Katastrofövningar är ett av de effektivaste medlen att uppnå bättre katastrofberedskap inom ett företag. Personalen och ortens myndigheter får i samband med övningen bekanta sig med en naturtrogen situation och är därmed bättre rustad att möta den bistra verkligheten om det en dag inträffar en katastrof.

En industrikatastrof är alltid en sto sak. Den räddningsoperation som genast måste komma igång är också stor och omfattande, så omfattande att det i de flesta fall behövs en separat ledning som håller trådarna i sin hand och koordinerar de enskilda räddningsgruppernas verksamhet.

Övning minskar skräckkänslor

Det är ett välkänt faktum att en mänska inför en okänd fara reagerar under inverkan av skräckkänslor och därmed kan personers beteende bli mycket irrationellt. En mänska som beter sig okontrollerat gör vanligen större skada än nytta och det är därför viktigt att personalen och de som ska delta i själva räddningsoperationen är så väl förberedda att de kan handla rationellt och enligt givna direktiv i en krissituation. Ju flera gånger och ju bättre en simulerad situation har övats desto sannolikare är det att man lyckas bemästra också en verklig situation, eftersom situationen då verkar ”bekant”.

För att en övning ska vara effekti och alltså ge det nyttoutbyte den är avsedd att ge, bör den förberedas väl. Företaget måste till att börja nimed noga analysera alla de risker som finns inom företagets väggar. Därefter gäller det att undersöka vart och ett riskställe skilt för sig och ta reda på vad som kan hända och vilka konsekvenser händelsen kan få. När detta är klart bör man planera vilka åtgärder som bör vidtags i hädelse av en olycka. Det är här själva övningsmomentet kommer in. Dels måste den personal som arbetar vid riskplatsen vara medveten om risken och, om en olycka inträffar, veta vad den ska göra. Övrig personal måste också känna till vilka följder en olycka på en viss plats kan få för deras del och de måste veta hur de ska handla för att sätta sig själv och sina kamrater i säkerhet vid en hotande fara. Men de räcker givetvis inte med ”passiva” åtgärder i stil med att sätta sig i säkerhet. Inom företaget måste finnas personer och grupper som aktivt kan medverka i bekämpningen av olyckans följder och i räddningsarbetet. Det är framför allt dessa grupper som behöver träning, för i en katastrofsituation kan de bli tvungan att tom utsätta sig själva för stora faror.

Hela företaget måste ha en helt klar krisplan och en färdig organisation som omedelbart och automatiskt kan träda i aktiv funktion då någonting inträffar. Var och en ska känna sin egen uppgift och kunna handla självständigt utan annan hjälp än de order han får via räddningsledningen. I en katastrofsituation arbetar flera olika räddningsgrupper samtidigt, oftanan utan att kunna hålla direkt kontakt med varandra. det kommer därför på räddningsoperstionens ledning att koordinera de enskilda gruppernas verksamhet så att operationen blir så effektiv som möjligt.

Koordination och disciplin

På själva olycksplatsen arbetar främst två grupper, nämligen den direkta räddningsgruppen, som vanligen är företagets brandkår, kanske dessutom förstärkt med civila brandkårer, och första hjälp-grupperna. Förutom dessa båda gruppkategorier är oftast också polisen iblandad, i själva katastrofskedet som trafikdirigerare och övervakare och i senare skeden som undersökande myndighet. Vid en större katastrof bör ortens civila befolkningsskydd också träda i funktion.

Det är viktigt att ortens mydigheter och brandkårer deltar i katastrofövningarna eftersom de därmed får möjligtheter att bekanta sig med de förhållanden som kan tänkas råda vid industrianläggningen och i dess närhet vid en eventuell katastrof.

Kritiken viktig

En stor övning avslutas alltid med ett kritiktillfälle. Detta tillfälle är minst lika viktigt som själva övningen då man här noga kan gå igenom händelseförloppet steg för steg. Härvid får alla deltagare en inblick i vad de andra gjorde och därmed klarnar hans egen andel i sammanhanget och var och en får en bättre helhetssyn på operationen. Den andra mycket viktiga är att man vid detta tillfälle kan gå igenom och analysera de fel och brister som uppdagats vid övningen, och man får därigenom upplysningar om vad som bör förbättras och övas mera. Idag använder man bla video som hjälpmedel vid övningarna och då mar vid kritiktillfället ser på videobandet kan var och en se vad om försiggick. Likaså förekommer det att man vid själva övningstillfället ordnat med ett ”referat” a händelseförloppet via högtalare vilket är mycket upplysande för dem som inte är direkt inblandade i själva räddningsoperationen.

Vem vet vad som lönar sig?

Lönar det sig för företagen att satsa på förebyggande och föreberedande verksamhet av detta slag? Det är klar att anskaffningen av en eller flera välutrustade brandbilar, skyddsdräkter osv. kostar en hel del pengar och det är ofta svårt att se att dessa investeringar skulle kunna ge någon som helst ekonomisk utdelning. detsamma gäller givetvis olika förebyggande säkerhetsarrangemang av vilka ett sprinkelsystem är det vanligaste. Försäringsbolagen försöker dock beakta dylika åtgärder i sin tariffpolitik. Om ett företag satsar på räddingsutrustning säkerhetsutrustning, strävar försäkringsbolagen till att ge motsvarande rabatter på försäkringspremierna. Exempelvis Industriförsäkring följer principen att en dylik investering ska ”betala sig” inom ungefär fem år för företaget geom sänkta premier.

Själva övningsverksamheten driven företagen sällan helt ensamma utan i de fallen samarbetar men med mydigheter och försäkringsbolaget. Här är Industriförsäkring en föregångare då detta bolag har såväl anställd specialpersonal samt specialutrustning just för dessa skolningsuppdrag och man samarbetar också med andra försäkringbolag vid dessa skolningstillfällen.

Har man kunnat märka att dessa katastrofövningar har givit positiva resultat i praktiken? Informationchef Lars Hedman på Industriförsäkring påpekar att det varje år inträffar olyckstillbud son företagets egen räddningsorganisation lyckas bemästra. Vanligast är endsvådor som företagets egen brandkår lyckas släcka innan de utvecklas till storbränder och tex under år 1982 känner man på Industriförsäkring till åtminstone två fall där en hotande storbrand släckts genom företagsbrandkårens sakkunniga ingripande.

Det kostar stora summor att bygga upp en katastrofsäkerhet vid en industrianläggning, men de kostar ännu större summor att rsätta skadorna efter en storkatastrof och då kan det mycket väl hända att en stor de av dessa skador inte kan ersättas i pengar då de består förlorade mänskoliv.

uu — 19