Större konsultansvar, ja men det kostar

Taggar: Personer: Norman Westerberg

FORUM 18 - 76

Större konsultansvar, ja men det kosta — Det finns ingen som verkligen kan sägas förstöra marknaden för de ansvarsmedvetna konsulterna, säger diplomingenjör Norman Westerberg, viceverkställande direktör för Ekono Oy och ordförande för SKOL, Finlands Konsultbyråers Förbund.

Men kunderna ställs ändå inför många frågor. Hur ska man välja rätt konsult? Hur ska man veta om hans tjänster är skäligt prissatta? Hur långt är konsulten beredd att ta ansvar >» 7” Norman Westerberg säger såhär: — En konsult är i princip beredd att ta ansvar hur långt som helst. Men förutsättningen är att ett försäkringssystem fås till stånd. Kostnaderna betalar kunden i sista hand. Han konstaterar vidare: — Konsultens ansvar är en svårlöst fråga. Den mänskliga faktorn är alltid med i spelet, och helt kommer man aldrig att kunna undvika fel. Skall man försöka minska dem så leder det till två saker 1. Kostnaderna ökar, eftersom = allt måste granskas och = detaljgranskas flera gånger.

2. Konsulterna tillgriper mera konservativa lösningar (tjockare betongväggar, kraftigare stålbalkar). De håller sig till sådant som är välkänt.

Det här, försäkrar Norman Westerberg, skulle leda till att den tekniska utvecklingen bromsades.

Hurudant skulle ett försäkringssystem se ut? I Sverige har utvecklats system som ingen varit helt nöjd med. Försök har gjorts också i Finland. Frågan är ännu olöst.

Westerberg påpekar det knepiga i att dra en gräns för ansvaret. Konsulternas arvode är kanske två procent av hela projektets kostnader. Det är orimligt att han ska vara ansvarig för hela pro jektet. Också om konsulten får ro ut med hela sitt arvode i skadestånd, så är det vanligen ändå av mycket ringa ekonomisk betydelse för uppdragsgivaren.

Konsulterna vill absolut inte smita ifrån ansvaret, understryker Westerberg. Det kommer också mer och mer krav från kundernas sida. Problemet pockar på en lösning.

Hur välja rätt konsult? De flesta, säger NW, vet vem de vänder sig till. Men en ovan kund k a n bli duperad.

Lågkonjunktur slår dubbelt

Under dåliga tider är pressen på konsulterna speciellt stark. Blir det ändringar som kostar, då söker man boven. Ofta är det konsulten som blir syndabocken. Lågkonjunkturen slår också annars hårt. — Vi tror, säger Westerberg, att cirka hälften av allt planerings- och konsultarbete som företagen behöver, görs av separata ingenjörsbyråer, resten står företagen själva för. Leverantörer och entreprenörer har också en del av planeringsmarknaden, som är svår att uppskatta. Om investeringsvolymen i Finland går ner 20 procent drabbas de oberoende konsulterna hårdast. Företagen försöker i första hand utnyttja sitt eget andliga kapital under svåra tider. — Oberoende konsulter är inget självändamål, påpekar ingenjör Westerberg, de måste givetvis kunna försvara sin existens. Man får söka ett optimum. Han anser att vi ligger ganska nära det här i Finland. Men han säger att man i Sverige kanske insett bättre de utomstående konsulternas stora fördel: de är kontinuerligt up-to-date med den sista tekniska utvecklingen. De jobbar hela tiden med projekt på sitt specialområde. I ett företag kommer det sådana stora projekt kanske vart femte år. Hur skall företagets egna experter utnyttjas under mellantiden?

Vänd!

Vad är en konsult?

Enligt Finlands Konsultbyråers Förbund (SKOL) är de — personer som innehar en högklassig teoretisk utbildning och en god praktisk erfarenhe — företag som verkar under ledning av sådan person.

Konsulterna säljer tjänster som omfattar planering, forskning eller rådgivning. Det är antingen forsknings- och planeringsuppdrag med anknytning till samhällsbyggandet, eller rådgivning till företagsledningen eller den offentliga förvaltningen för lösandet av administrativa eller andra frågor som rör utvecklandet av verksamheten.

Kriteriet för medlemsskap i SKOL är att konsultbyrån är oberoende. Det finns många ”ingenjörsbyråer” som samtidigt har någon agentur. Dessa är ic ke konsultbyråer i egentlig mening.

Omsättningen

Medlemsföretagen inom SKOL kommer grovt uppskattat att detta år ha en omsättning om 500 miljoner mark. Utomstående konsultföretag har kanske sammanlagt 200 miljoner mark. Totalit omsätter konsultbranschen alltså cirka 700 miljoner mark. Exportens andel är ännu liten, kanske cirka tio procent av totalomsättningen. Utländska konsulter i Finland omsätter enligt beräkningar ungefär lika mycket. De tio största konsultbyråerna står sammanlagt för cirka 70 miljoner marks omsättning detta år (år 1974 40 Mmk, år 1975 62 Mmk).

Cirka 80 procent av konsultbyråernas kostnader är lönekostnader.

Ekonomisk sakkunskap krävs

Det här har lett till att vissa företag inom träförädlingsindustrin börjat sälja sina tjänster, och leasar sina experter. Konsulter i egentlig mening är dessa företagsrådgivare inte. De saknar ett viktigt kriterium: oberoendet. Säger de oberoende, som naturligtvis får konkurrens på sin marknad.

Planeringens andel är cirka fem procent av den totala kostnaden för ett projekt. Konsulterna påverkar däremot indirekt årliga investeringar för över tio miljarder mark, och konsulteringens kvalitet har därför stor ekonomisk betydelse. Teknisk konsultering är egentligen ett alltför snävt ord. En ingenjörsbyrå utför ekonomiskt-tekniska uppdrag och bör ha ekonomisk sakkunskap. Medan sk management-konsulter ofta är mera organisationskonsulter, enligt Westerberg.

Hur debitera tänkande?

Utom ansvarsfrågan, är debiteringen et ständigt huvudbry.

Hur debiterar man tänkande? Konsulteringens stadier är enligt Westerberg tre 1. idéstadie 2. know-how-stadiet (då man omsätter ideerna i praktiskt arbete och tillämpningar 3. det råa arbetet (renritningar etc).

— Den stora arbetsvolymen, påpekar Norman Westerberg, ligger i det tredje skedet. Därför har det blivit kutym att konsulter säljer sina tjänster per timme. Den tunga insatsen är dock hjärnarbetet. Men hur mäta?

Det finns naturligtvis andra sätt att debitera. En lösning på ett givet problem kan på förhand sägas kosta så och så mycket. Sådana uppdrag med fast taxa uppgår uppskattningsvis till 15 procent av alla konsulteringar. En tredje möjlighet är taxa-arvode; konsulten tar en viss procent av totalkostnaderna. Taxa-arvode tillämpas ungefär lika ofta som de fasta arvodena. Medan timdebiteringen står för allt det resterande eller cirka 70 procent.

Trots att det är timmarna för det ”råa arbetet” som debiteras är konsulterna noga med att påpeka att det inte är det som egentligen säljs.

”Varje dag går alla våra resurser ut genom dörren… — En konsultbyrå är ingen resursbyrå, säger Westerberg. Men det kan inte hjälpas att vi ofta använder resurser… Nästan hela konsultbyråns kapacitet är andlig kapacitet. Det finns inga varulager eller dolda reserver. Det stora problemet är också mycket riktigt finansieringen. Även om det varit ett gott år — vart sätter man pengarna? Det finns inga möjligheter att utjämna ‘resultaten mellan goda och dåliga år. Naturligtvis satsar man på skolning och utbildning. Men ett gott år finns det inte tid för sådant.

— Vi lever ur hand i mun, säger Norman Westerberg. Någon har sagt att varje dag går allt vi äger och har ut genom dörren. Lyckligtvis kommer det vanligtvis tillbaka följande morgon processen.

FORUM 18 : 7 rn PR Reg

Alldeles nyligen har det blivit möjligt att i bokslutet aktivera vissa halvfärdiga projekt bland omsättningstillgångarna. En viss lättnad alltså.

Hjärn- och järnandelen

Under hela 70-talet har konsultbranschens tillväxt varit cirka tio procent snabbare per år än industrins tillväxt. Westerberg påpekar det naturliga i att planeringstjänsterna ökar snabbare: Sambhället blir alltmera tekniskt och lös ningarna alltmera — komplicerade. ”Hjärnandelen ökar i förhållande till järnandelen”.

Branschen inte bara växer snabbt, den förändras också. Tidigare var det bergsråden som bestämde om projekt och investeringar. Nu fordras en större beslutsapparat. Flera alternativ jämförs. Industrin planerar. Kommunerna planerar. Och samhällets krav ökar.

FORUM 18 » 76

Beteendevetarna kommer

I framtiden tror Westerberg att beteendevetarna kommer att göra sitt intåg på konsultbyråerna. Det räcker inte med tekniskt goda lösningar av t ex ett kraftverk. Det skall också vara samhällsanpassat. Planeringen tar år i anspråk. Ingenjörsbyråerna kommer allt mera in på samhällsfrågor. Arbetet glider över från själva den tekniska utformningen som datamaskinerna småningom tar hand om. I framtiden kommer själva förverkligandet av ideerna att gå mycket snabbt. Rapporter och konstruktionsritningar spottas ut från datorn.

— För cirka 5—10 år sedan hade Ekono brist på folk, berättar Westerberg. Vi tog då bort ritbrädena från teknikerna. Det kom ritbiträden i stället, som med tusch ritade rent teknikernas skisser. Nu har vi elektrotekniska kurser för renritare, Vissa detaljer behöver inte ens skissas av teknikerna, renritaren kompletterar skisserna på egen hand. Också i framtiden kommer det att vara brist på arbetskraft inom den här branschen.

Marknaden krympe — Å andra sidan finns det annat som minskar arbetsvolymen. Rutinarbetet överförs på dator. Standardiseringen ökar och industrin använder allt mera färdiga komponenter i stället för specialgjorda detaljer. Objektvolymen kommer att minska i vårt samhälle: skolor och sjukhus är redan nära full utbyggnad. Det blir en viss mättnad på marknaden. Vi kommer att mer och mer övergå till ett servicesamhälle, och produktionsapparaten kommer inte mera att generera pengar på samma sätt.

Hur blir det då med sysselsättningen?

Norman Westerberg: — Vår försäljningsprodukt är elastisk. Den lever under hela tillverknings Den glamorösa exporten

Här kommer exporten in i bilden. Exportens andel har tillsvidare varit liten (cirka tio procent), men med ett visst glamoröst skimmer.

Enligt Westerberg är motiven för export huvudsakligen två 1. Man har en teknik som inte har tillräcklig marknad i Finland. Exempel: För tio år sedan utvecklade Ekono en metod för förbränning av avlut inom cellulosaindustrin. Det var miljökraven som drev på, och alla finländska sulfitfabriker gick in för metoden. Sedan kom energikrisen, och nu blev metoden

Utbildningsnivån fö konsultbyråernas anställda (1975) högskoleexamen 20.7 /o institutexamen 26.1 “2/ teknikerexamen 14.4 /o annan yrkesutbildning 16.8 /s utan yrkesutbildning 16.8 “/o praktikanter (studerande) 5.2 9/9 Om man räknar med byråernas ledning, som i allmänhet deltar i projektarbetena, ökar andelen personer med högskole- eller institutexamen till över 50 /o. Åldersstruktur: Över 50.9/0 under 30 år, 75 /o under 35 år.

Konsulterna och fackföreningarna

För två år sedan blev SKOL arbetsgivareförbund. Personalen inom branschen är däremot mycket svagt organiserad. Arbetstagarförbunden konkurrerar om själarna. FTFC (de tekniska funktionärerna) är det enda förbund som SKOL har ett löneav tal med.

Ingenjörerna har nyligen anslutit sig till Akava. Arkitekterna hänger ännu i luften (men har för det mesta enmansbyråer).

Vad är SNIL?

I organisationen SNIL (Finlands konsulterande ingenjörers förbund) finns endast personmedlemmar, inte byråer- För medlemsskap krävs en vis& kompetens: åtta års verksamhet som oberoende rådgivande ingenjör. Traditionellt har de flesta konsultbyråer startat som små enmansföretag.

högaktuell bla i USA, där Ekono fick en ny marknad med sin know-how inom detta speciella område.

2. Konsultbyråernas viktigaste resurs är deras andliga kapacitet. Sysselsättningen garanterar att resurserna kvarstår. ”Om man inte skaffar arbete åt toppkillarna så sticker de utomlands”. Det kan diskuteras hur mycket teknisk konsultering utomlands hämtar hem i form av valuta. Om en toppingenjör jobbar i utlandet har han sina utgifter där och nettovalutaintäkterna för Finland är inte så stora. Däremot: goda konsulttjänster utomlands leder till bättre renommé för finländsk teknik. De öppnar marknaderna för export av finländska maskiner och anläggningar.

Konsulterna nu i Sovjetavtal

Då officiella delegationer reser utomlands, förs ofta underhandlingar om stora projekt. Därför, har konsulterna sagt länge, borde de alltid vara representerade i delegationerna. Konsulttjänster har heller inte tidigare ingått i våra avtal med Sovjet. Men i 1976—380 års avtal finns för första gången nämnt konsulttjänster. Ingenting sägs om priserna. Men det är en intressant nyhet.

Tidigare har Ekono fått i uppdrag av Rauma-Repola att utföra planering i Svetogorsk.

I och med att konsulttjänsterna nu bryts ut som en skild del i Sovjetavtalen, garanteras konsulternas självständighet. Hur har det varit nu? Jo, Ekono har tex fått betalt av Rauma-Repola för att utföra planering i Svetogorsk. Medan det på den inhemska marknaden kan förekomma projekt som Ekono planerar och där Rauma-Repola är en av de tänkbara leverantörerna. Konsultbyrån gillar inte risken att få skuggan av ett tvivel kastad över sin opartiskhet i en sådan situation. Det är klart att här existerar potentiella moraliska problem.

Byggare, VVS — men var blev konsulten?

Tidigare var det förbjudet för konsulter att göra reklam för sig. Det var för cirka tio år sedan när de flesta konsulter ännu hade enmansbyråer, och lydde under samma kodex som jurister och läkare. Nu är det tillåtet, men fortfarande är reglerna rätt stränga. Westerberg skämtar om att det kanske vore viktigare för konsulterna än för andra att göra reklam, För vad händer med konsultens insats? Ett konsultuppdrag betyder för det första sällan klarsignal för ett projekt. Men när och om den slutliga anläggning äntligen står färdig och fabriken invigs, då nämns nog byggnadsentreprenörer, VVS-installatörer och elektriska firmor — men när nämns konsulterna — Sådan här gratis publicitet har vi väldigt svårt att få. Man ser överhuvudtaget sällan nyheter i tidningspressen om konsulternas verksamhet. Det berättas sällan att de fått ett uppdrag. Utom kanske då det har något med export att göra.

Norman Westerberg konstaterar med en lätt suck: Vi säljer en kolossalt elastisk produkt. Den lever under hela tillverkningsprocessen. Den kan inte vägas i ton. Den är svår att prissätta. Och glöms lätt bort… O