Stuveriarbetaren - vilken är hans roll i framtiden?

Taggar: Teman: arbete

Stuveriarbetaren — vilken är hans roll i framtiden 0 Stuveriarbetaren — vilken är hans roll i framtiden? I decennier var hans arbete praktiskt taget likartat: hårt, slitsamt och fysikkrävande.

Ö Men när det i dag talas om lasthantering rör man sig med tidigare helt okända begrepp: pallar, trailers, grensletruckar, containers…

Ö Det är fråga om ett helt nytt förhållande mellan människa och teknologi som på många sätt inverkar på stuveriarbetarens arbetssätt och hans miljö.

I många av våra hamnar pågår för närvarande en intensiv utbyggnad. Det investeras stora belopp i färjlägen, lastramper, terminaler m m, Denhär utvecklingen sker inte så mycket av hamnarnas egen fria vilja som den är framtvingad av nya fartygstyper och ett nytt slags varuhanteringsteknik.

Vid Helsingfors hamndag gav hamnnämndens ordförande Sven Erik Sjögren några statistiska data som belyser utvecklingen i huvudstadens hamnar. Han konstaterar bla med konventionella lastfartyg.

3 — Under 10-årsperioden 1962—71 har utrikestrafiken (exporten och importen sammanlagt) inte nämnvärt vuxit: den var båda åren ca 3,5 miljoner ton. Att totaltrafiken ökat från 4,7 miljoner ton till 6,1 miljoner ton beror i främsta rummet på den inhemska importen, där oljorna år 1971 omfattade 1,3 miljoner ton. Man kan således dra den slutsatsen, att investeringarna i hamnarna gjorts främst för att betjäna nya fartygstyper och modern varuhanteringsteknik och inte på grund av ökad varutrafik.

— Hamnverkets maskinpark ökade under denna tidsperio 23 procent och den privatägda maskinparken utökades med ca 400 procent.

— Containertrafiken har på tre år fördubblats och beräknas i år uppgå till omkring 13 000 containers (se diagrammet på sid 31).

— Storflakens antal har under samma treårsperiod mer än fördubblats och kommer i år att stiga till ca 13 500.

— Ro-ro trafiken som år 1963 inleddes med ett fartyg om fattar i detta nu 14 fartyg och kommer ännu under detta år att utökas med två fartyg.

— Långtradartrafiken i Helsingfors hamn har under tioårs perioden 7—8-faldigats. I fjol passerade ca 14000 långtradare Helsingfors hamn.

— Under de senaste åren har ett flertal exportterminaler uppförts. Fram till september månad i år hade ca 200 000 ton exportgods utförts via dessa terminaler.

Mekaniseringen till trots krävs det ännu genuina “hamnsjåare” i ordets bästa bemärkelse. Merparten av all export och import sker fortfarande

Forum 17/72

Mekaniseringen av lasthanteringen och de nya fartygstyperna har väsentligt förändrat stuveriarbetets karaktär. De privata stuveriföretagen kunde under den tioårsperiod som det är fråga om sänka antalet arbetstimmar med hälften, trots att trafiken under samma period ökade med ca 1,5 miljoner ton. Den kraftiga ökningen av maskinparken i hamnarna har lett till färre arbetstillfällen och likaså har stuvargängens manskapsantal krympt. Fartygens liggetid i hamnarna har skurits ned från 3—4 dagar till en dag, vilket naturligtvis också påverkat sysselsättningen.

Ro-ro trafikens betydelse framgår också av hamnkranarnas utnyttjande: under perioden 1962—71 sjönk antalet arbetstimmar från 97 200 till 79 300, eller med inemot 18 000 timmar.

Anpassningssvårigheter

Den radikala förändringen av hamnarbetet och framför allt sysselsättningen har medfört många anpassningssvårigheter, speciellt för stuveriarbetarna. Typiska exempel på hur stora anpassningssvårigheterna kan bli var de långvariga hamnstrejkerna i Storbritannien och Förenta staterna för någon tid sedan. Bakgrunden till dem var den försvagning i sysselsättningen som framkallats av den växande containertrafiken. Sven Erik Sjögren framhöll i sitt föredrag bla — De menliga verkningarna av den utvecklingsprocess som pågår i hamnarna upplevs mest bland sådana stuveriarbetare som tidigare fått sitt uppehälle av hamnarbete. Däremot har den arbetskraft som nyanställts till en terminal eller dylikt inte samma känning av svårigheterna. Det är lättare att anpassa nyskolad arbetskraft till nya arbetsmetoder än att omskola äldre arbetskraft.

Människan ingen maskin

Tekniska förändringar påverkar naturligtvis arbetsförhållandena och därigenom också stuveriarbetarnas arbetstrivsel och -miljö. Arbetsmetoderna förändras, arbetstiden kan bli en annan, lönesystemet och andra förmåner justeras, en ny arbetsorganisation införs och arbetstagarens kontakt med sina kamrater får en ny valör.

— Det är därför viktigt, säger Sven Erik Sjögren, att man inte ser stuveriarbetarens anpassningssvårigheter som ett specialproblem inom hamnarna, utan ställer frågorna i ett vidare sammanhang såsom en inbördes relation mellan tekniska reformer och den enskilda arbetaren. Ser man på frågorna på detta sätt är det lättare att närma sig eventuella konfliktsituationer mera meningsfyllt och att sålunda söka allmängiltiga lösningar.

— Omsorgen om arbetstagaren baserar sig på att han är en människa och inte en maskin, en individ, som har sina fysiska och psykiska behov. Försummar man att beakta dem så kan grunden raseras för all vinstmaximering, effektivitetsoptimering och kostnadsminimering som man eftersträvat, betonar Sven-Erik Sjögren. OO

Forum 17/72

Under 10-årsperioden 1962—71 ökade den privata maskinparken i Helsingfors hamn med ca 400 procent. Mekaniseringen av lasthanteringen innebär både snabbhet och effektivitet men ställer samtidigt helt nya krav på hamnarbetaren.

Denna grensletruck för containerhantering är av inhemsk konstruktion.

35