Styrelsearbetet brister på många punkter
av Mats Kockberg Forum 2008-12, sida 26-28, 22.12.2008
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
GALLUP
NR 12 2008
Styrelsearbetet brister på många punkter
Endast varannan medlem i de största finländska bolagens styrelser bidrar med sin sakkunskap till styrelsearbetet. En undersökning som Forum låtit göra visar också att endast en tredjedel av storbolagen regelbundet utvärderar styrelsearbetet på et professionellt sätt.
MATS KOCKBERG/INTERPERSONA TEXT
Corporate Governance-fråse gorna har de senaste åren i allt högre grad varit på ta peten och nyligen förnyade CENTRALHANDELSKAMMAREN sina rekommendationer gällande god förvaltningssed. Att mycket ännu återstår att göra på den punkten visar en färsk enkät som Forum riktat till vd:arna i de största finländska bolagen. Läget har de facto inte blivit bättre under de senaste åren - snarare tvärtom.
Styrelsefrågorna blir viktigare och viktigare i så gott som alla företag. Konkurrensen hårdnar och de strategiska frågornas specifika vikt ökar. Företagen internationaliserar sina operativa funktioner och frågor kring hur man samtidigt ska kunna förbättra produktiviteten genom att strömlinjeforma koncept och processer sysselsätter i dag de flesta företagsled ningar. Dessutom är vi mitt i en global ekonomisk kris vars återverkningar redan kan ses i företagens styrelsekabinett. Det gäller nu att både göra rätt saker och saker rätt.
Föratttareda på hur styrelsearbetet ipraktiken sköts lät Forum konsultbolaget INTERPERSONA göra en enkät riktad till de verkställande direktörernaide 460 största finländska företagen. Målgruppen bestod därigenom av såväl listade som icke-listade bolag.
Vd:arna fick ta ställning till fem frågor gällande sin syn på hur styrelsearbetet fungeraridet egna bolaget. Samma frågor ställdes till motsvarande målgrupp våren 2006, vilket ger möjlighet till jämförelser (se diagram på nästa sida). Utgångspunkten var att just verkställande direktören har de bästa möjligheterna att objektivt utvärdera sin styrelse. I de flesta fall är vd:n inte medlem av sty ”Bara varannan vd anser att varje medlem bidrar med sin sakkunskap till styrelsens arbete. Andelen är avsevärt mycket mindre än vid senaste undersökning då två av tre företagsledare tyckte at så är fallet. relsen men ändå nästan alltid med på sammanträdena.
Läget har försämrats. Resultaten visar att det fortfarande finns stora brister i styrelsernas sätt att arbeta. Överraskande är att situationen inte blivit bättre sedan den senaste mätningen för två och ett halvt år sedan. Tvärtom har kritiken från vd:arna ökat.
En metod för att ha koll på styrelsearbetets kvalitet är att regelbundet utvärdera verksamheten och arbetsmetoderna — antingen som en självanalys eller genom att anlita extern expertis. Men bara vart tredje företag (34 procent) gör regelbundet detta på ett professionellt sätt. Andelen är förbluffande liten och har faktiskt sjunkit betydligt från våren 2006 då 44 procent av vd:arna gav godkänt betyg för utvärderingarna.
I vart femte bolag har man överhuvudtaget ingen ”kvalitetskontroll” på styrelsearbetet. Andelen är mindre än senast men som helhet betraktad har utvärderingsprocessen inte den önskvärda digniteten i bolagens förvaltning. Man kan också fråga sig om en styrelseintern bedömning överlag kan anses vara pålitlig eller objektiv?
Frapperande är enkätens resultat också
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 208 ”En kvalificerad gissning är att nomineringen av styrelsemedlemmar och utvärderingen av styrelsens arbete under de närmaste åren kommer att st högt på ägarnas agenda.”
Utvärderas er styrelses verksamhet och arbetsmetoder på ett professionellt sätt?
HI Ja regelbbu HB Sporadiskt HE Iintealls CD vetinte
Bidrar varje medlem av styrelse till styrelsearbetet med sin sakkunskap?
Maj 2006 ED Ja varje | = endel = r;j Hi Några få EM vetinte CO Vetint 960 & Maj 2006 = Ja regelbunde'
EI sporadiskt MM Deltarinte
Deltar ert bolags styrelse iutvärderingen av högsta ledningen?
Mej 2006
Har ert Har ert företag ett fungerande ett fungerand system med vilket man regelbunde utvärderar sängen Cyecesstonsifer
Deltar ert bolags styrelse iutformningen = ert bolags styrelse i utformningen av företagets Tee ER
HI Mycket sktivt
Em viss utsträckning
Sällan
Maj 200 när det gäller styrelsemedlemmarnas kvalitativa bidrag till styrelsearbetet. Bara varan nan vd (47 procent) anser att varje medlem bidrar med sin sakkunskap till styrelsens arbete. Andelen är avsevärt mycket mindre än vid senaste undersökning då två av tre företagsledare (66 procent) tyckte att så är fal let. Utfallet är beklämmande men också oroväckande. Det manar ägarna att ägna betydligt större uppmärksamhet åt valet av styrelsemedlemmar. I dessa tider har inget bolag råd att ha styrelsemedlemmar som inte ger något mervärde åt styrelsen och därmed också bolaget. En kvalificerad gissning är därför
Mej 200 attnomineringen av styrelsemedlemmar och utvärderingen av styrelsens och dess ledamöters arbete under de närmaste åren kommer att stå högt på ägarnas agenda.
Till styrelsens arbetsuppgifter hör att i sista hand godkänna de strategiska linjedragningarna som utgör riktlinjer för bolagets EH
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNI ”Det är skäl för styrelserna att kritiskt titta sig i spegeln och dryf
NR 12 200 ta om ma jobbar på rätt sätt och konkret identifiera flaskhalsarna i arbetsformerna. verksamhet. 43 procent av vd:arna anger att deras styrelser är mycket aktiva i detta hänseende. Något flera (48 procent) gör bedömningen ”i viss utsträckning” när det gäller styrelsens involvering i strategiarbetet medan var tionde (9 procent) väljer att svara ”sällan” på denna fråga. Siffrorna kunde ochborde vara bättre och direkt illavarslande är att de som svarar ”sällan” är betydligt flera än vid senaste enkät då bara 2 procent tyckte så.
Alla vinner på bra styrelsearbete. Sämre har situationen också blivit när det gäller styrelsens utvärdering av den operativa ledningen. Bara 46 procent av styrelserna gör detta regelbundet — senast var procentandelen 55. I 43 procent av bolagen utvärderas ledningen sporadiskt och i 9 procent av företagen inte alls. Också på denna punkt är det skäl att efterlysa skärpning av styrelserna. Det bord vara en självklar rutin att styrelsen en gång per år systematiskt och strukturerat diskuterar vd:ns och övriga nyckelpersoners prestationer och agerande för att sedan kunna ge respons åt vederbörande. Ett dylikt förfarande förbättrar kvaliteten på ledningens arbete som helhet och gör det också möjligt att und vika direktakriser. Uppbyggande respons kan leda till att ett eventuellt missnöje med någon persons insats inte eskalerar till öppen konfrontation eller avsaknad av förtroende. Också ledningens successionsfrågor borde stå på styrelsernas agenda. Men det förekommer systematiskt bara i vart tredje bolag. Färdigheterna att snabbt och målmedvetet agera om någon av nyckelpersonerna slutar - eller tvingas sluta — är därigenom dålig. En plan på hur man ska gå till väga om det sker förändringar i bolagets operativaledning borde finnas i varje styrelseordförandes bak Annon ficka och det är styrelsens uppgift att se till att en dylik beredskap skapas.
Enkäten visar klart att det på många punkter brister i kvaliteten på arbetet i styrelserna. Detta drabbar bolaget eftersom en dåligt hanterad styrelsefunktion i praktiken alltid återspeglar sig i tillkortakommanden i den operativa ledningens verksamhet. Det är därför skäl för styrelserna att kritiskt titta sig i spegeln och dryfta om man jobbar på rätt sätt och konkret identifiera flaskhalsarna i sammansättning och arbetsformer. Samtidigt ankommer det på ägarna att se till att styrelsen har den rätta kompetensen och de adekvata processerna. Ett kvalitativt högtstående styrelsearbete är i alla intressenters intresse. m
Skribenten Mats Kockberg är vd på konsultbolaget Interpersona och har utfört utväderingar av styrelsearbetet i flera stora bolag.
webbforum