Styrmålsidén — en effektivisering av förelagets ekonomiska planering

av Boris Westerlund Forum 1968-17, sida 33-35, 25.10.1968

Taggar: Teman: optimering

Ekon.kand. Boris Westerlund:

Styrmålsidén - en effektivisering av företagets ekonomiska planering

Man hör ofta sägas att budgeteringsprocessen startar från försäljningsbudgeten och att övriga budgeter byggs upp från och koordineras med denna så att hela planeringsprocessen slutligen utmynnar i en resultat- och finansbudget. I praktiken är det inte ovanligt att planeringsarbetet just får denna utformning. Resultatet härav kan emellertid bli att försäljningsledningen uppställer ett mål som är lätt att realisera. Om företagets ledning accepterar denna planeringsordning innebär det att försäljningssektorn och inte företagsledningen styr företaget i ekonomisk bemärkelse. Man kan tala om att »planeringspassivitet» råder inom företaget.

Budgeteringsprocessen bör föregås av ett viktigt skede: företagets högsta ledning uppställer »styrmål» för olika funktioner inom företaget och först sedan detta mål preciserats, börjar den egentliga budgeteringsprocessen. Arbetsgången illustreras i figur 1, som återger den koordinerade budgetprocessens princip.

I det följande skall anläggas några synpunkter på styrmålsidéns tillämpning i praktiken inom ett större industriföretag, men fram Forum 17/6 ställningen gör inte anspråk på att vara fullständig, Avsikten är närmast att ge läsaren några aspekter på budgeteringsprocessens utveckling.

1 Hur fastställer man styrmålet?

Man hör ibland nämnas att företagsledningen bör fastställa försäljningsbudgeten och att man sålunda aktivt uppställer ett mål för försäljningsledningen och sporrar den. Ett dylikt ingripande kan emellertid i många fall vara mera till skada än till nytta — det kan skapa ren irritation och passivitet. Större effektivitet vinner man genom att uppställa ett generellt styrmål i form av t.ex. driftskapitalets avkastningsgrad före skatt och överlåter åt funktionscheferna att inom vissa gränser uppgöra strategin för uppnående av detta mål. Ett rimligt avkastningskrav kan de ansvariga funktionscheferna inte avvisa som ovidkommande teoretiserande!

Avkastningsgraden kan uttryckas på olika sätt. I det följand uppfattas den som en produkt av den på omsättningen beräknad överskottsgraden före ränta och kapitalets omloppshastighet fixerad enl. relationen totalt arbetande kapitalomsättningen. Om överskottsgraden före ränta är 10 96 och kapitalets omloppshastighet = 0,85 blir kapitalets avkastningsgrad enl. denna definition 8,5 Po.

Låt oss anta att det företag vi studerar är ett större industriföre tag bestående av ett antal olika förvaltningsgrenar vilkas chefe direkt sorterar under den centrala ledningen.

Man kan då särskilja följande faser i styrmålsplaneringen a Företagets högsta ledning (styrelse, förvaltningsråd) uppställer för hela företaget en total målsättning i form av ett avkastningstal.

b Företagsledningen uppställer motsvarande avkastningsmål för förvaltningsgrenarnas chefer.

ce Förvaltningsgrenarnas chefer vidarefördelar delmål till olik operativa enheter inom den egna ansvarssektorn.

Dessa planeringsfaser skall i det följande beskrivas.

Preciseringen av företagets målsättning bör givetvis vara klar d företagsledningen börjar uppställa styrmål. Då avsikten ej är at inom ramen för denna framställning tränga djupare in i frågan om målsättningen, måste vi här förbigå denna i övrigt intressanta problemställning.

2 Hela företagets lönsamhetsmål

Företaget antas bestå av tre förvaltningsgrenar X, Y och Z, vilka opererar i olika branscher. M.h.t. tidigare års resultat, marknadsutsikter, konjunkturutveckling o.s.v. anser sig företagsledningen kunna eftersträva en total avkastningsgrad på det arbetande kapitalet motsvarande 12 26. Detta kan realiseras ifall de tre förvaltningsgrenarna kan uppvisa en avkastningsgrad motsvarande t.ex. X = 1596, Y = 13960 och Z = 7 Z. Detta avkastningsmässiga mål kombineras med kravet att ett bestämt totalt överskott före ränta bör realiseras. Avkastningskraven måste givetvis anpassas efter resp. förvaltningsgrenars reella möjligheter. Företagets totala avkastningsmål = 12 26, d.v.s, högsta ledningens styrmål, innefattar bl.a. en konsolideringskomponent — ett monetärt överskott att disponeras för investeringar, forskning och utveckling, förbätt rande av kapitalstrukturen, stärkande av likviditeten o.s.v. Vän 33

I tabell 1 återges hela företagets styrmålsplan som förutsätter att totalkapital 297 mmk skall avkasta 12 6. Detta kräver t.ex. en försäljning om 273,0 mmk varvid omloppshastigheten är 0,92 och överskott före ränta = 35,0 mmk, d.v.s. motsvarar högsta ledningens målsättning.

3 Styrmålets fastställande för en förvaltningsgren

Förvaltningsgren X, för vilken styrmål skall uppställas, har ett totalt driftskapital vars nuvärde beräknas till 120 mmk. Förvaltningsgrenens överskott före ränta samt före beaktande av hela företagets allmänna kostnader, skatter m.m. var under senaste redovisningsår 1276 av hela försäljningen och totalkapitalets OMmIRppar ast Ene har varit 0,80 ggr/år. Årsförsäljningen var 95 mmk. Kapitalets avkastningsgrad var för ifrågava | i 1526 Xx 0,8=129. = gavarande period Antag att företagsledningen anser att man nu står inför en gynnsam konjunkturutveckling och att man i skenet av föreliggande marknadsprognoser anser sig kunna avkräva förvaltningsgren X en högre avkastningsgrad på det arbetande driftskapitalet. Man fastställer som styrmål t.ex. 15 Jo avkastningsgrad i st.f. 12 2 som var senaste års verkliga resultat, Företagsledningen har alltså aktivt preciserat vad man förväntar sig av budgetårets verksamhet.

Det återstår nu för förvaltningsgrenens egen ledning att planer den ekonomiska strategin för budgetåret i skenet av vad företaget högsta ledning uppsatt som mål. I princip har man nu följande handlingsalternativ då det gäller att förbättra lönsamheten som den ovan definierats d.v.s. kapitalets avkastningsgrad 1.0 Större försäljning som ger större absoluta överskott före ränta samt resulterar i en gynnsammare relation mellan försäljning och «kapital, d.v.s. högre omloppshastighet (Alt. A).

2.0 Reducering av driftskapital (närmast kan en nerskärning av lager och kundfordringar komma ifråga) ger utslag i en större omloppshastighet (Alt. B).

3.0 Bättre lönsamhet kan realiseras genom a bättre lönsamhetsmarginaler, d.v.s. höjda priser ifall mark nanden tål det b gynnsammare produktmix c reducering av driftskostnaderna (rationalisering o. dyl) vid oförändrad försäljningsmängd (Alt. C). 4,0 NN Käypination av ovannämnda åtgärder eller någon av dem t. .

Alternativ ÅA i tabell 2 förutsätter att man med en 11 mmk störr försäljning men med oförändrade marginaler och kostnader nå ett 3,6 mmk större överskott före ränta. Överskottsgraden stiger från 15,0 till 16,8 Z. Tack vare den större försäljningen blir de investerade kapitalets omloppshastighet högre (stiger från 0,8 till 0,89). Sålunda har den ökade försäljningen gett utslag i e stegrad avkastningsgrad på kapitalet: man når målet 15 96.

Alternativ. D förutsätter en försäljningsökning om 6,0 mmk oc en samtidig prisförhöjning som ger utslag i högre täckningsgrad (från 33 till 34 26). Detta räknar man med att marknaden skal tåla då man tror sig stå inför stigande konjunkturer. Man räkna dessutom med att kunna »rationalisera bort» diverse fasta drifts 3 kostnader (= 0,6 mmk). Dessa åtgärder resulterar i att överskottsgraden före ränta blir 17,6 26. Det investerade kapitalet tror man sig ej kunna reducera men dess omloppshastighet blir något högre än föregående år (= 0,85) p.gr. av den större försäljningen. Nettoeffekten av detta är att man når en avkastningsgrad på det investerade kapitalet motsvarande 15 96.

Genom att påverka överskottsgraden (via lönsamheten) och omloppshastigheten kan man givetvis nå den önskade avkastningsgraden på flera olika sätt, Förvaltningsgrenens ledning bör ha sin handlingsfrihet att planera sin ekonomiska strategi inom ramen för det uppsatta målet. Se tabell 2.

De presenterade alternativen (A-D) förutsätter proportionalitet vilket i praktiken inte behöver vara med sanningen överensstämmande.

Samtidigt bör konstateras att det givetvis finns situationer då målet av olika orsaker ytterligare preciseras. Företagsledningen kan t.ex. fastslå att den förväntade avkastningsgraden måste uppnås samtidigt med att man utåt uppvisar en minst 5 36 nominell försäljningsökning. Man önskar utåt visa växande omsättningssiffror. Då faller alternativen B och C bort ur bilden som handlingsplaner, och förvaltningsgrenens ledning finner sig ställd inför en situation av begränsad handlingsfrihet betr. realiserandet av det av företagsledningen konkret preciserade styrmålet,

Ett annat liknande »submål» kan preciseras t.ex. som en ökning av marknadsandelen med a 96.

4 Styrmålets uppdelning inom förvaltningsgrenen

Det avkastningskrav om 15 6 på det investerade kapitalet som högsta ledningen uppsatt som mål för förvaltningsgrenen, och vars alternativa realiserande diskuterats som helhet i det föregående, måste av förvaltningsgrenens chef vidarefördelas på avdelningar, funktioner eller produktgrupper. Sålunda engagerar han på ett effektivare sätt sina underlydande i resultatmålets uppnående. Antag att förvaltningsgren X har fyra avdelningar (I—IV), vilka tillsammans skall ge ett täckningsbidrag III = 14,0 mmk som minskade med gemensamma kostnader = 2,0 mmk under givna villkor (kapitalets omloppshastighet) skall ge den avkastning som högsta ledningen förväntar sig.

Styrmålsplaneringen inom förvaltningsgrenen kan som av tabell 3 framgår i princip byggas upp på motsvarande sätt som hela företagets resultatplanering där förvaltningsgrenarnas totala mål preciseras (tabell 1).

I princip kan styrmålsplaneringen givetvis föras ännu längre än till avdelningsnivån. Om de operativa enheterna är tillräckligt

Forum 17/6 stora kan en separat målsättning ytterligare introduceras för avdelningens produktions- respektive försäljningsorgan med en tudelning av försäljningsresultaten i produktionens resp. försäljningens resultatbidrag (planerade resp, verkliga). Dessutom kan en avdelning bestå av klart åtskiljbara produktgrupper, vilka kan tilldelas dylika resultatmål, från vilka de startar sin budgetering som fristående funktioner inom avdelningen.

Observera att i tabell 3 avdelningarnas sammanlagda avkastningsgrad måste vara större än hela förvaltningens totala styrmål (16,6 70 i st. f. 15 96) för att de skall ge täckning för de gemensamma kostnaderna.

Man bör minnas att avdelningarnas avkastningsgrad är beräknad utgående från täckningsbidrag I 5 Slutsatser

Genom att uppställa konkreta avkastningskrav löser företagsledningen frågan om det lönsamhetsmässiga styrmålet. Ett rimligt avkastningskrav bör i normala fall leda till aktiv planering och kontroll inom de olika förvaltningsgrenarna då metoden ej bör ge smak av godtycke och abstraktion utan verkligen är baserad på ett konkret preciserat lönsamhetskrav. Till passivitet och olust kan också denna metod givetvis leda ifall avkastningskraven ställs alltför högt.

Positivt om plast som värmeisolering

Olika plastskivor har på de senaste åren tack vare sin lätthet och lätta bearbetbarhet fått fotfäste bland isoleringsmaterialen. Samtidigt har olika åsikter kommit i svang om beständigheten i plastens värmeisoleringsförmåga. Oy Alkoholiliike Ab har ett svar på den frågan. I Sundholmens fabriker har Alko isolerat cisterner med kork (100 mm lager) Styrox (300—400 mm) och polyeten (en yta på 2 mm). Mätningarna har visat att cisternernas värmeisoleringsförmåga hållits oförändrad sedan 1961 då de togs i bruk. Styrox-skivorna är framställda av polystyren.

(Rakennustekniikka) O 1,25 lastbil per trafikidkare

De trafikidkare som äger tillstånd att idka lastbilstrafik i landet äger i genomsnitt bara 1,25 lastbil per trafikidkare. Medräknade är då alla trafikidkare som erhållit sina tillstånd från polis, ministerium och länsstyrelser. Denna utveckling har man ministeriumnivå försökt leda i riktning mot större enheter genom kontroll av trafikidkartillstånden. (Kuljetus)

Forum 17/68

NA

Ni gör affärs- eller semesterresa. Kanske rentav en kombination av dem båda. Sak samma om Ni reser ensam eller med en grupp. Resan blir lyckad — därför att den baserar sig på vår sakkunskap och erfarenhet. Den utformas enligt Era personliga önskemål med beaktande av Era anspråk på komfort och kvalitet. Ni får faktiskt en tailor-made resa.

Förmånligast blir grupp- elier sällskapsresa, rabatterna och förmånerna är kännbara! Våra experier gör upp förslag till reserutt, tidtabell och program. Årtiondens erfarenheter i branschen garanterar FRB:s kompetens och tillförlitlighet.

Be om offert oberoende av resesät och -form. Vår avdelning för affärs- och kongressresor, för gruppresor och för vara Er resesekreterare. Vår sak- H kunskap A resekostnader… o gatan 32, N. Esplanadgatan 25, Järnvägsstationen, Fredriksgatan 48, Kornettvägen 2 b. Tel. 10515.

charterfl vill gärna = yg g FA minskar Era Helsingfors: Centralgatan 1, UnionsTammerfors — Åbo — Rovaniemi

I vert tTYtyTTTTTTTTTrvva 35