Sug in värmen tillbaka!

av Christer Ekebom Forum 1986-12, sida 39-40, 28.08.1986

Taggar: Teman: energi

HORDEN S äta småhus är energisnåla, men i [ee fall är de i stället ohälsosam ma. Den moderna människan tillbringar en allt större del av sin tid inomhus. Det blir därför hela tiden allt viktigare att luften inomhus är hälsosam.

Det här borde inte vara något problem idag, kommenterar någon säkert. Vi har luftkonditioneringsanordningar som kan sköta om luftombytet och dessutom ta tillvara värmen som annars försvinner ut med ventilaionsluften. Detta är förvisso sant, men medaljen har alltid två sidor. De allra flesta maskinella ventilationssystem kräver regelbundet underhåll för att fungera tillfredsstälande. Apparaterna fungerar tekniskt sett under en lång tid utan underhåll, men exempelvis luftfiltren ska regelbundet bytas ler tvättas. Tänk på att alla dammpartiklar, mikroorganismer, mögelsporer mm som inns i luften stannar kvar i filtret. Ibland kan iltret vara en aning fuktigt. Därmed fungerar det som en utmärkt odlingsplats för bland annat mögel, om det inte regelbundet putsas.

Men också de kanaler där luften förs ut I rummen är lämpliga boplatser för mikrorganismer, om det vill sig illa. Och luft som römmar med en tämligen hög hastighet enom plåtkanaler, blir positivt joniserad ch dessa positiva joner har en negativ eftfekt på oss människor. Här hänvisas bland annat till den kontinuerliga diskussionen om elbastuns för- och nackdelar.

[0 oc mOo=

Huset som andas

Företaget Ekovilla har utvecklat ett hus som egentligen är en modern version av husen före tiden med syntetiska isoleringsämnen och fuktspärrar. Kakelugnarna fungerade som utmärkta frånluftsfläktar. Vid eldningen sög de ut stora mängder luft från rummen. Denna luft ersattes genom luft som trängde in genom fönster och dörrar och till och med direkt genom de tämligen otäta väggarna. Tyvärr var ventilationen okontrollerbar. Vid hård vind drog det från alla möjliga ställen och situationen var otrevlig. Ekovilla kallar sitt system för Ekorakenne, ekokonstruktion. Systemet bygger på att huset förses med maskinell frånluftsventilation så att husets luftflöde kan kontrolleras. Ersättningsluften kommer in genom väggoch takfyllningen. Men inte okontrollerat som på ”den gamla goda tiden” utan i allra högsta grad kontrollerat. Luften utifrån sugs in genom en springa i ytterväggens nedre kant och uppe på vinden. Därefter passerar luften genom fyllningen upp till innertaksnivå och genom en smal springa mellan väggen och taket kommer luften in i rummet.

Värme- och fuktväxling

Vad har hänt på vägen? För det första har luften filtrerats mycket effektivt i fyllningen.

FÖRUN 12/1986

Sug in värmen tillbaka!

Företaget Ekovilla i Helsingfors håller på att vända upp och ned på våra föreställningar om hur energisnåla hus ska byggas. De ska inte alls byggas täta. Ingen kan bo i en plastpåse. Huset ska andas — men andningen ska ske kontrollerat.

Dessutom har den värmts upp av den värme som tränger ut i väggen från rummet Med andra ord, luften transporterar tillbaka in i rummet den värme som läcker ut genom väggen!

I många moderna hus är luftens relativa fuktighet mycket låg under den kalla årstiden. Problemet kan avhjälpas med luftfuktare, men de kräver energi och dessutom regelbunden rengörning. Och de flesta för oväsen. I Ekovillas huskonstruktion vandrar fukten ut genom väggen och in i fyllningen.

Detta sker tack vare att väggen helt saknar fuktspärr. Fuktspärren används normalt för att undvika denna fuktvandring, som sker naturligt från det varma rummet ut mot den kalla ytterväggen. Luften, som vandrar genom fyllningen är från början kall. Den värms sakta upp och därmed sjunker dess relativa fuktighet (det är just därför det är så torrt inomhus på vintern). Den uppvärmda luften upptar begärligt den fukt som trängt ut i fyllningen och transporterar den tillbaka in i rummet.

39

Bör ta upp fukt

Förutsättningen för att denna växelverkan ska äga rum inne i väggen är att fyllningen är hygroskopisk, dvs kan uppta och avge fukt. Fukten får inte kondensera inne i fyllningen. De flesta isolationsmaterial faller därmed bort som alternativ. Kvar blir i stort sett bara sågspån, som inte är särskilt ändamålsenligt längre, och cellulosafiber, det som på finska går under benämningen set luvilla.

I Ekovillas konstruktion används cellulosafiber, eller cellull, som någon har kallat det, ett fyllningsmaterial som tillverkats av returpapper som smulats till en lätt fluffig grå massa som blåses in i de utrymmen som ska fyllas. Kritikerna säger att användningen av cellulosafibrer som fyllning är rena vansinnet. Om någonting möglar I fukt så är det träfibrer! Och vad skulle brinna bättre än rivet papper? Den ull som tillverkas hos oss är inpregnerad med kemikalier så att den inte fungerar som grogrund för vare sig mögel eller andra mikroorganismer. Ullen smakar dessutom så illa att inte ens gnagarna och andra smådjur är intresserade av den. Vad beträffar brandsäkerheten, är cellullen förvisso ett brännbart material. Men det har behandlas så att om det fattar eld, brinner det mycket långsamt och dessutom inte med låga utan endast som glöd.

Utmärkt brandskydd

Trots att materialet är brännbart, skyddar det mot brand mycket effektivt. Värmen från en eldhärd tränger mycket långsamt igenom cellullen och därmed hindrar ullen branden att sprida sig. Elden kan inte heller tränga in i ullen, utan kvävs mycket snabbt på grund av syrebrist.

De konstruktioner som styr luftströmmarna inne i väggen är mycket enkla. I detta fall bara en vanlig hårdskiva.

40

Vattenskador kan ibland förorsaka de största skadorna vid en brand. Cellullen suger upp vattnet och förhindrar det att tränga vidare in i stomkonstruktionerna eller in i torra utrymmen. Det finns flera exempel på detta också i Finland

Tillbaka till Ekovillas konstruktion, huset med integrerad ventilation. Den ovan beskrivna ullen borde rimligtvis lukta illa och avge giftiga eller ohälsosamma gaser, så kemikaliebehandlad som den är. Statens tekniska forskningscentral har emellertid testat ullen och kommit fram till att den inte avger mera gaser än normalt trä. Enligt undersökningsresultatet är fyllningen helt ofarlig och harmlös, ett utlåtande som Allergiförbundet tydligen också betraktar som trovärdigt eftersom förbundet godkände denna fyllning i sitt utställningshus på bostadsmässan i Imatra. Huset är konstruerat enligt Ekovillas principer och kommer att fungera som ett experimenthus med tonvikt på hälsosamt inomhusklimat.

Fungerar det verkligen?

Den integrerade ventilationen ser på papperet bra ut. Hur ser den ut i verkligheter? Erfarenheterna är ännu inte särskilt omfattande men cellullen har redan en tid med framgång använts I hus utan fuktspärr i väggar och tak. En fråga som genast inställer sig är: hur kan man undvika att små fiberpartiklar, damm, tränger in i rummena från väggtyllningen tillsammans med den inkommande luften? För att få svar på den frågan, måste vi göra några enkla räkneoperationer.

Ett bostadshus med en bostadsyta på 120 kvadratmeter och en rumshöjd på 2,5 meter, innehåller en luftvolym på 300 kubikmeter. Enligt dagens normer borde hela denna volym bytas ut under loppet av två timmar. Med andra ord, 150 kubikmeter luft per timme bör evakueras och ersättas. Om huset mäter 10 gånger 12 meter och vi lämnar en smal springa på en millimeter runt alla ytterväggar uppe vid taket, blir springans sammanlagda längd 44 meter, eller 0,044 kvadratmeter. Om luften som strömmar in genom denna springa håller en hastighet på en meter per sekund, kommer det in en luftvolym på drygt 158 kubikmeter per timme! Således exakt den mängd vi behöver. En meter i sekunden i springan är en så långsam hastighet (ute skulle det betyda praktiskt taget vindstilla) att luftströmmen knappast suger med sig ens de lättaste dammpartiktarna. Och då bör man observera att luften har denna ”höga” hastighet bara i själva springans öppning. Luften inne i själva fyllningen rör sig med en hastighet på bara ett par centimeter per sekund. Den tid som åtgår för luften att vandra från springan vid ytterväggens nedre kant till springan i takkanten inne i rummet uppgår till ett par minuter och den hastigheten är så långsam att inga dammpartiklar aktiveras. I stället har luften god tid att suga upp både värme och fukt från fyllningsutrym met, och redan vid inloppet avlämna alla utifrån kommande dammpartiklar.

Normala ventiler på sommaren

Och på sommaren då? Ingen vill väl ha in luft som är över 30 grader varm på grund av att solen värmt upp vägger? Nej, säkert inte, Därför ska den här huskonstruktionen vara försedd med normala ventiler och vädringsluckor vid fönstrena (eventuellt försedda med löstadbara luftfilter). Ersättningsluften sugs in den vägen under sommarperioden. Nästa fråga: vad sker med den fukt som samlas i väggen då den inte sugs in tillbaka? Svar: det samlas inte några större mängder luft i väggen eftersom inomhusoch utomhustemperaturerna och den relativa luftfuktigheten är praktiskt taget lika Därmed sker ingen fuktvandring inifrån utåt i väggen.

Komplettera med varmgrund Det ser ut som om huset skulle vara en verklig energisparare. Men å andra sidan blåser man den varma frånluften rakt ut. Man kan ta tillvara värmen genom en värmepump som samtidigt värmer varmvattnet, men det är en dyr och invecklad lösning. Troligen ett totalt sett effektivare sätt är att bygga en sk varmgrund under huset, en tät och isolerad torpargrund dit man blåser den varma frånluften. Man uppnår då fördelen av att hela ticen få grunden vädrad och samtidigt värmer luften golvet och marken. Som en följd av detta kan man räkna bort golvytan från den sammanlagda mantelyta som ska värmas. Det uppges att man kan spara upp till ett par tusen kilowattimmar per år i ett normalt bostadshus med den här metoden.

Varken invecklat eller dyrt

Själva konstruktionen av den ventilerande vägger? Den är mycket enkel (se figuren). Väggen konstrueras som vilken normal vägg som helst, fuktspärren lämnas bort, en smal springa lämas både nertill och uppe. Inne i väggtyllningen placerar man luftströmsstyrare. en konstruktion som har till uppgift att leda luften så att den verkligen går genom hela fyllningsutrymmet. Den konstruktionen åstadkoms med vanliga ribbor och till exempel hårdskiva, vindskiva, bitumenpapp, allt som inte direkt släpper fram en luftström. Och så krävs ett visst mått av noggrannhet, för man måste se till att luften verkligen tar den avsedda vägen och inte ”falskar” förbi via någon genväg. ! övrigt ställer konstruktionen inga speciella krav på materialval eller andra faktorer. Därmed blir byggnadskostraderna knappast heller märkbart dyrare än för normala konstruktioner. Men observera, konstruktionen kräver maskinell frånluftsventilation för att fungera, Det måste finnas ett konstant undertryck inomhus. Därför är det viktigt att huset, frånsett ventilationsspringan, byggs absolut tätt.

Christer Ekebom 12/1986 FORUN,