Suget in i informationsekonomin

av Christian Sundgren Forum 1985-08, sida 08-09, 09.05.1985

Taggar: Personer: John Naisbitt Teman: trender

TFA TiRINNAR

JOHN NAISBITT

SUGET IN I INFORMATIONSEKONOMIN

Vi är redan där. Vi lever mitt i informationssamhället, hävdar John Naisbitt. — Ju förr du inser det, dess bättre. Nu har du alla tiders chans. Sätt fart på kreativiteten, småföretagare! Tro inte på dödgrävarna =” som talar om förlorade arbetsplatser. Det gäller att lära sig informationssamhällets regler och skapa nya arbetstillfällen istället. Bli global småföretagare et behövs optimister som visar Dien ut ur det ekonomiska stilla ståendet. Företagskonsulten och bestseller-författaren John Naisbitt är en grundmurad optimist. Han är också den mest efterfrågade föreläsaren inom businessvärlden i USA. Det var något av en lyckträff att få träffa honom på hans flotta kontor i Georgtown, Washington DC. Med glimten i ögat berättar han gärna om de inriktningar som omvandlar våra liv.

— Två förändringar är viktigare än de andra. De är verkliga megatrender. För det första övergången från industriekonomin till gata- och informationsekonomin. I går var bilen drivkraften i ekonomin, I dag är mikroprocessorn motorn. För det andra tar vi steget från en nationell till en internationell ekonomi. Vi har visserligen haft internationell handel. Men nu håller vi på att bygga upp en enhetlig världsekonomi, där allting hänger ihop.

John Naisbitts optimism smittar, och han är därför den mest eftertraktade trendwatchern i USA. Han reser runt och berättar om megatrender. Han lär klara av över 150 föreläsningar i året för företagare, politiker och tjänstemän, som vill hitta rätt väg in informationssamhället.

Naisbitts minimlarvode uppges vara 15 000 dollar. Det är med andra ord ingen fattig man som berättar för oss andra att den teknologiska utvecklingen för med sig många godbitar

Bestseller om det alla vet

Det är framför allt boken Megatrends, som har gjort John Naisbitt känd. Den har sålt i långt över 5 miljoner exemplar. Naisbitt har ett exemplar av alla 16 översättningar framme på synlig plats i det flotta arbetsrummet. Vill man vara kritisk kan man säga att boken är allt annat än analytisk Den återger iakttagelser, men sätter dem inte i någon rangordning.

Är Du inte alltför neutral för att vara en trend-watcher, som skall skissera hur det framtida samhället ser ut — Orsaken att Megatrender har sålt i över 5 miljoner exemplar är enkel. Människorna vet vad som står i den på förhand. Boken helt enkelt dokumenterar det som människorna känner till i dag. Det de redan vet.

— Jag säger inte hur samhället kommer att se ut i framtiden. Jag visar det som sker just nu. Jag pekar på de stora förändringar, som kan dokumenteras i dag. Jag står inte för någon prognos, utan en subjektiv framtidsspekulation. Det viktiga är att se möjligheterna i dag. De är mycket stora i denna övergångsfas från industri- till informationsekonomi.

Full sysselsättning år 1996

I ett fall är Naisbitt mån om att ge oss en klar framtidsbild. Det gäller sysselsättningen. På 1990-talet — närmare bestämt å — Från 1996 framåt kommer vi att ha brist på arbetskraft. Vi kommer inte att hitta tillräckligt med folk för alla de jobb som skapas inom den nya ekonomin, säger megatrendmakaren John Naisbitt.

1996 — kommer full sysselsättning att råda, om man får tro vår populära trendwatcher.

— Från 1996 framåt kommer vi att ha brist på arbetskraft. Vi kommer inte att hitta tillräckligt med folk för alla de arbeten som skapas inom den nya ekonomin.

Är Du inte alltför optimistisk? Den snabba omställningen och datateknologin innebär ju att tusentals arbetsplatser rationaliseras bort — Det finns redan I dag miljoner datorer, som gör arbetet för triljoner och triljoner människor. Dehär jobben skulle vi inte klara av utan den nya effektiva informationsbehandlingen.

Naisbitt anser att dagens situation kan liknas vid den som rådde i England, när textilarbetarna för att inte förlora sina arbeten slog sönder de nya och hatade textilmaskinern — De hade rätt i att maskinerna tog deras jobb, men de kunde aldrig förstå och veta vad industrialiseringen skulle föra med sig.

Hur jobbar en trend-watcher?

John Naisbitts renommé som konsult och trend-watcher bygger på hans breda dokumentation av skeendena omkring Oss. De metoder hans företag använder för att insamla information har likheter med underrättelsetjänstens arbetssätt under andra världskriget. De allierade lyckades då få en inblick i den tyska vardagen genom att lusläsa lokala tyska tidningar. På så sätt fick man veta hur svårt tyskarna hade det — raka motsatsen till Hitler-oropagandans lögner.

Naisbitt-gruppen följer dagligen flera tusentals lokala och regionala tidningar. Artiklarna mäts och klassificeras i 200 undergrupper. Den framtidsbild som Nailsbittgruppen visar upp baserar sig på hur mycket spaltutrymme dessa lokaltidningar gett olika ämnen (civilrättigheter, miljöfrågor etc 8/1985 FORUM — En rätt bra bild av framtiden får man genom att se vad som sker på gräsrotsnivå. De regionala och lokala frågeställningar antyder vilka sociala prioriteringar som är aktuella. Därför behöver vi inte följa med de stora New York Times och Wall Street. De fyller sina spalter endast med stora nationelia och internationella frågor. Databanken vid Naisbitt-gruppen i Washington, DC har inte bara material för Naisbitts egna föreläsningar och hans bok Megatrender; datainformationen räcker till mycket mera. Varannan vecka publiceras Trend Letter för flera tusen enskilda prenumeranter. Den månatliga Bellwether Report håller sig till information, som täcker solbältet, Florida, Texas, Californien, där 65 procent av USA:s ekonomiska tillväxt sker. Företagen prenumererar i främsta hand på kvartalstidningen Trend Report. Och den får de betala 1250 dollar i året för. Men det är en god affär att följa med samhällsförändringarna.

Småföretagarens stora chans

Huvudbudskapet i Naisbitts Megatrender är, att företagandet blomstrar i dagens ekonomiska omvandlingsfas. Bara man kan greppa de chanser data- och informationstekniken erbjuder. Bara man ger sig in I de nya branscherna med elektronik, service och undervisning — då är framtiden ljus för småföretagare.

— Aldrig förr har så många företag startats som nu här i USA. Varje vecka stariar 12 000 nya företag. Det är småföretag det handlar om. Det är de som skapar den nya ekonomin. Med den får vi 3 miljoner nya arbetsplatser per år här i USA. Till 80 procent är det företag som är yngre än 4 år som står för dessa arbetsplatser inom mikrotekniken, elektroniken eller service- och kunskapssektorn, klämmer Naisbitt i — för att ge framtidshopp åt varje småföretagare.

Även om Naisbitt-gruppen håller sig till den amerikanska vardagen och samhällsförändringarna där, finns det mycket som tyder på att samma uvecklingsmönster gäller to m Finland. Antalet registrerade företag har ökat snabbt från 9 500 år 1979 till 13 500 år 1984. Av den yrkesverksamma befolkningen i vårt land arbetar 16 procent med datateknik. 400 000 finländare arbetar i dag med datorer och dataterminaler. Det är fler än i jordbruket med dess binäringar.

De oändliga mikrotillämpningarna

De snabba utvecklingen på mikroområdet förklarar det abrupta jätteklivet in i informationssamhället. En mindre hemdator klarar i dag av informationsmängder som bara mycket stora och dyra datorer orkade med för några år sedan. De nya möjligheterna att utnyttja telefonen i kombination med datorn ger tillgång till databanker, och gör det möjligt att överföra information i stora mängder på nolltid. Med datatekniken har

FRUN 3/198 nu tjänste- och servicesektorn fått den drivmotor som ångmaskinen var under industrialismens första år. Effekten är ännu större i dag då mikrotekniken redan nu är så billig.

Nu utgör inte längre kapitalet något hinder för den kreativa och expansiva företagaren, betonar Naisbitt — i dag är informationen, kunskapen den viktiga investeringsresursen. Kapitalet är en sekundär fråga. Därför är det också småföretagen som står för den nya ekonomiska boomen.

De multinationella förtvinar

Om den nya tekniken gör det möjligt för småföretagen i de nya branscherna att vara expansiva och stå för de nya arbetsplatserna, betyder det att de stora amerikanska multibolagen är på tillbakagång.

Är det som är bra för General Motors inte längre bra lör USA — Jag har aldrig ansett att det som är bra för GM är bra för USA. Men i dag stämmer det definitivt inte. De multinationella kan liknas vid långsamt utdöende dinosaurer. GM och de andra är en del av den gamla, industriella ekonomin.

Men också de gamla och stora tänker om. GM köpte nyligen ett större elektronikoch dataföretag, berättar Naisbitt förhöjt som bevis på att hans konsulttjänster för bl a GM har gett resultat…

Global ekonomi

Samtidigt som Naisbitt antyder att de multinationella företagen får mindre betydelse i framtiden, sker en utveckling i motsatt riktning: den nya datatekniken gör det möjligt för mindre företag att ha en global reach alldeles som vilket multinationellt företag som helst. Intressant i boken Megatrender är också resonemanget om att den nya infoekonomin inte kommer att tära på samhällets resurser i samma grad som industrisamhället. Om ekonomin till 70—80 procent skall bestå av informationstjänster, är det uppenbart att resurstrycket minskar proportionellt set — Information är definitivt inte en ickeförnybar resurs. Ur det perspektivet öppnar sig många positiva möjligheter. Problernet ligger närmast därl, att vi drunknar i information, men svälter i kunskap. Den stora uppgiften blir därför att göra informationen till kunskap, avrundar Naisbitt skickligt.

Liten dataelit -— dataokunniga massor

Optimisten Naisbitt betonar gärna de positiva sidorna av informationsteknologin. Men han undviker att registrera de människoarbetsuppgifter som datatekniken gör överflödiga inom kontors- och servicesektorn.

Är det inte farligt att överbetona teknikens fördelar, att antyda att det är genom att behärska den — och endast då — som man klarar sig — Jag har läst olika framtidsbeskrivningar som antyder att vi får en ny dataelit, medan medelklassen försvinner. Jag kan inte finna några som helst tecken på en sådan utveckling i vår stora databas. Tvärtom kan man se att medelklassen som inkomstgrupp inte har förändrats nämnvärt på 30 år, och antagligen inte kommer att göra det heller. Däremot är det uppenbart att alla är ute för att läsa in sig på datatekniken. Det finns ingen bransch som är så expansiv som datatidningarna och datafacktidskrifterna. Det visar väl att alla vill hänga med i utvecklingen — och inte bara en liten elit!

Hightech — high touch

En av de teser John Naisbitt vidhåller är att det nya samhället inte blir inhumant. Snarare anser han att det blir mänskligar — Inte kommer folk att isolera sig med sina dataskärmar. Människor vill umgås. Dataskärmarna som arbetsgivaren placerar I hemmen är ett övergående fenomen. Folk vill träffa sina kolleger. Ju mer högutveckiad teknik vi använder, dess mer kommer vi att satsa på ett mänskligt samhälle.

Hightech — high touch är John Naisbitts bestselter-slogan för framtidens informationssamhälle. Vågar vi tro honom?

Christian Sundgren 9