Svag lönsamhet - stopp för investeringar
av Per Sedel Forum 1976-10, sida 34-35, 09.06.1976
34
Oy Nokia Ab
Svag lönsamhet — för investeringar
Reellt sett minskad försäljning. Investeringsstopp. Svag lönsamhet. Ingen förbättring i sikte för år 1976. Lovande erfarenheter av U-områdesetableringar.
ye Nokia koncernens försäljning uppgick år 1975 till 2000,4 Mmk, varav på “moderbolaget kom 1711,6 Mmk. Om man bortser från det fusionerade dotterbolaget Kymarno Ab:s försäljning (48,4 Mmk) utgör omsättningsökningen är 1975 endast 2,4 procent. Vid en ca 18 procents inflation innebär detta reellt sett en minskad försäljning. Investeringarna i anläggningstillgångar nådde 1975 rekordnivån 276,5 Mmk enligt finansieringsanalysen. Detta berodde dock på - tidigare beslutade och påbörjade investeringar jämte en märkbar stegring av kostnadsnivån. Under 1975 har Nokia avstått från att påbörja större investeringsprojekt. År 1970 var bolaget verksamt på 12 orter och 1975 på 21 orter. Av dessa låg nio inom utvecklingsregionerna,. Nokia med dotterbolag sysselsatte år 1970 ca 12 000 personer.
I slutet av år 1975 hade detta antal vuxit till ca 16 000. Av dessa personer var 2400 sysselsatta inom utvecklingsområdena. 60 procent av ökningen av arbetskraften under de senaste fem åren har således sysselsatts inom utvecklingsområdena. Koncernens investeringar inom utvecklingsområdena uppgick under perioden 1971—75 till drygt 140 Mmk. Erfarenheterna av verksamheten på utvecklingsområdena har enligt Nokia varit positiva.
Lönsamhet och räntablilitet
Bolagets försäljning i Mmk fördelade sig “1974 och 1975 på de olika industrigrupperna enligt följande:
Förändrin 1974 — 1975 /o
Träförädlingen 310.9 29689 — 45 Gummifabriken 346.4 3931 +13.8 Kabelfabriken 788.0 7588 — 37 Elektronik 180.4 214.4 +18.8 Plastgruppe (1974 Oy Kymarno Ab) 44.7 484 —+ 83 Totalt 1669.4 1711.6
Enligt 1974 års verksamhetsberättelse budgeterades för år 1975 en försäljning om ca
Oy Nokia Ab Moderbolaget (Mmk)
Nettoomsättning (exklusive korrektivposter) — varav: export (9/0)
Oms.ökning (2/0)
Personal, antal vid årets utgång Omsättning/anställd (tmk) Rörelseöverskot — kalkylmässiga avskrivningar
Resultat efter kalkylmässiga avskrivningar — i telation till oms. (2/0 — i relation till sysselsatt kapital (2/0) “) Räntenetto
Tilläggsavskrivningar utöver kalkylmässiga Ökning (—) /Minskning (+) av lagerreserv Ökning (—) /Minskning (+) -av reserveringar Skatter
Skatter mot fonder
Dividendintäkter överförda till fönd Försäljningsvinster på anl.tillg. till fond Kursförluster mot fond
Redovisad vinst
Resultatbelastande överföringar till pensionsstiftelser
Utdelnin — i relation till aktiekapital (9/0)
Balansvärden
Finansieringstillgångar
Omsättningstillgångar (inklusive lagerreserv)
Anläggningstillgångar
Värderingsposter
Kortfristigt främmande kapital
Långfristigt främmande kapital (inkl. 1/2 a lagerreserv och reserveringar)
Eget kapital (inkl. 1/2 av lagerreserv oc reserveringar)
Balansomslutning
Anläggningstillgångarna brandförsäkringsvärde
Kassalikviditet 1 ("/0)
FT + O — (0,
KS (2/0)
EK
Balansomslutning
Balanslikviditet
Soliditet [CO ‘) Sysselsatt kapital här = balansomslutnin 2) Inkluderar uppskrivning netto 96.3 Mmk 3) Inkluderar 90.0 Mmk uppskrivnin 4) Inkluderar uppskrivning om 16,02 Mmk 5) Inkluderar uppskrivning orm 100.0 Mm stopp
FORUM 10 » 7 1971 = 1972 = 1973 = 1974 — 1975 746.223 829.902 1055.98 1573.67 1654.57 Bly 324 292 278 280 or M2 272 49.0 51 11405 — 11744 — 12366 13036 13283 65.4 707 854 1207 — 1250 124.168 107.085 —182.60 227.028 176.55 —49.46 —B8.93 —63.60 —82.90 —87.70 7470 48.12 128.900 164.388 88.85 10.0 58 122 104 54 9.8 53 110 103 4.8 15.30 —I17.71 —17.60 —89.48 —48.17 —10.33 — 3.00 — 9.60 —20.89 —85.11 , — 219 + 4.11 —85.03 —63.27 +12.78 — 9,02 — 2.34 — B03 — 247 + 2.44 —21,78 —18.69 —19.688 —15.12 —19.12 — +730 + 300 + 208 + 5.00 — 0.40 — 1,64 — 1.79 — 1.55 — 1.99 — +780 + 110 = . +12.51 15.70 15.25 2018 2418 — 17.19 8.00 10.00 15:00 — 14.00 — 19.00 10.83 — 11.54 — 14.25 — 17.60 — 20.20 8.5 9.5 95 100 10.0 : 212.03 254,64 321.068 511.465 550.88 270.058. — 261.83 371.900 408.438 478.10 275.95 — 384.192) 476.34’) 574.85 838.187) = = — 1251 — 818 238:89 22119 335.738 539.27 484,90 259.655 281.388 380.909 50812 757.686 266.49 398.097) 452.61’) 549.85 825.765) | 758.93 — 900.66 1169.33 1597.24 1868.32 , 95.40 1100.50 1300.00 1676.20 2243.10 891 1151 956 948 113.6 2022 2835 2064 187.383 2122 351 442 8B7 > 344 — 33.5
FORUM 10 7 rr rr r 1920 Mmk. Redan i april 1975 fick dock budgeten revideras nedåt och det verkliga utfallet blev en försäljning ca 11 procent lägre än ursprungligt budgeterat. Av sammanställningen ovan ses lätt att endast Elektronik uppvisade en tillfredsställande försäljningsutveckling med hänsyn till inflationen. Av verksamhetsberättelsen för 1975 framgår även indirekt att endast Elektronik uppnådde en tillfredsställande lönsamhet.
I fråga om de olika industrigrupperna skulle man gärna i verksamhetsberättelsen se kvantitativa data rörande lönsamhetsutvecklingen exv. i form av deras bidrag till det verksamhetsresultat före kalkylmässiga avskrivningar, räntor, bokslutsdispositioner och skatter som ingår i Nokias femårsöversikt. Orderstocken för Träförädlingen, Gummifabriken och Elektronik ges, den kunde också ges för Kabelfabriken oc - Plastgruppen.
Sammanställningen av ekonomiska data (tv) ger en rätt god bild av lönsamhetsutvecklingen i Nokia under de senaste fem åren. Rörelseresultatet efter kalkylmässiga avskrivningar (före räntor, reserveringar, vissa fondöverföringar, bokslutsdispositioner och skatter) har mer än fördubblats från 1971 till 1974. Det minskar påtagligt från 164,38 år 1974 till 88,85 år 1975. I relation till sysselsatt kapital är minskningen från 103 till 4,8 procent ännu mera markant.
Vid bedömandet av om Nokias verksamhet år 1975 varit vinst- eller förlustbringande, är det några omständigheter som tål diskuteras, Den för verksamhetsåret redovisade vinsten 17,19 Mmk elimineras helt av lagerreservupplösningen och de skatter som påförts fonderna. Avskrivningen av kursförluster 12,51 Mmk mot dispositionsfonden, som i sammanställningen har beaktats som kostnad vid uträknandet av rörelseöverskottet, kunde man bortse från om det är fråga om orealiserade kursförluster, vilket verkar vara fallet. Dessa kursförluster torde inte heller ha beaktats i verksamhetsresultaten i Nokias egen femårsöversikt. Avskrivningarna på anläggningstillgångarna i resultaträkningen utgöres av högsta möjliga skattemässiga avskrivningar. Differensen mellan de kalkylmässiga och de i bokföringen gjorda avskrivningarna är hela 35,11 Mmk. Av denna differens utgör enbart överstora u-områdesavskrivningar 17,60 Mmk. Avsättningen till pensionsstiftelserna uppgår till 19,0 Mmk mot 14,0 Mmk år 1974 och motsvarar i stort sett ökningen i pensionsansvaret. .
Härtill kan ännu tilläggas att enligt uppgift i verksamhetsberättelsen skulle resultatet ytterligare ha försämrats med 13,8 Mmk om varuförbrukningen hade kunnat avräknas till återanskaffningskostnad, vilket brukar rekommenderas i inflationstider. Utsikterna för år 1976 verkar inte att vara
Finansleringsanalys (NMmk)
Tillförda medel
Internt
Redovisad vinst
Lagerreserv, ökning (+) /minskning (> Reserveringar, ökning (+) /minskning (>) Dividender till dispositionsfonden Inkomster till reservfonden Fusionsdifferens mot disp.fonden Avskrivningar
Resultatbelastande skatter
Skatter, resultatbelastande Skatter mot fonder l
Dividendutdelning Dispositionsmedelsutgifter
Från årets verksamhet internt tillförda mede Övriga Interna medel Utrangeringar av anläggn.tillgångar
Externt
Aktieemission, betald Överkur Ökning av: Kortfristiga skulder Långfristiga skulder
Använda mede Ökning av finansleringstillgångar
Investeringar i: Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar
Fusionsökning av anl.tillg.
Ökning av värderingsposter (orealiserade kursförluster ljusa. Enligt verksamhetsberättelsen har försäljningen för 1976 budgeterats till ca 1530 Mmk, vilket innebär en ökning om ca 13 procent jämfört med år 1975. Ökningen motsvarar knappast mera än normal inflation i dessa tider och medger inget större utrymme för en reell volymökning, Konjunkturuppgången i slutet av 1976 väntas inte i någon högre grad hinna påverka utvecklingen.
Finanslering och likviditet
Den minskade försäljningen och den stegrade kostnadsnivån har försvårat finansieringen för Nokia, Av finansieringsanalysen ovan ses hur självfinansieringen (internt tillförda medel) har nedgått med nästan en tredjedel från 168,5 Mmk 1974 till 117,7 Mmk 1975. Som en följd av detta har självfinansieringsgraden i fråga om investeringarna i = anläggningstillgångar
EE tillförda medel nedgått från
Bruttoinvest. i anL.tillg,, 86.5 procent till 42.6 procent. Finansieringen av de från föregående högkonjunktur = eftersläpande investeringarna har dels möjliggjorts genom en mindre lagerminskning och dels genom en större ökning av de långfristiga skulderna, so 1974 1975 24.18 17.19 +63.27 —12.78 + 2.47 — 2.4 1.60 1.99 0.20 0.02 = — 0:88 83.20 12281 13.03 14.12 188.04 140,08 13.08 14.12 208 15.11 5.00 —t9.:12 14.25 17.60 0.30 — —14.55 0.30 — —17.90 158.38 ‘103.08 10.15 14.84 18:53 11770 37.00 19.50 56.50 203.546 —54.88 95.74 — 209.28 256.508 202.283 52431 319.903 190.238 30.0 126.54 —20.04 194.88 — Se142 . 27651 — 25RET > — 23.77 12.51 3.18 524.351 319.05 i det närmaste fördubblats i bokslutet. På grund av det strama kreditläget i Finland har största delen av ökningen av de långfristiga skulderna erhållits från utlandet. Genom konvertering till långfristig skuld och avkortningar har de kortfristiga skulderna minskat med 54.4 Mink.
Likviditeten har påverkats positivt av minskningen av kortfristiga skulder om 54,4 Mm och av ökningen av finansieringstillgångar nå om 39,4 Mmk. Till en del ligger dock ökningen bunden i importdepositioner oc andra tidsbundna depositioner. I relations- .
talen för likviditet tar sig den positiva utvecklingen uttryck i en förbättring av kassalikviditeten från 94,8 procent år 1974 till 113.6 procent år 1975 och för balanslikviditeten från 187.3 procent år 1974 till 212.2 procent år 1975. Enligt Nokia kommer stora eftersläpande investeringsutbetalningar att avsevärt anstränga likviditeten ännu år 1976 och i synnerhet i början av året.
Soliditeten uppvisar en sjunkande trend. fr.o.m. år 1973 och har försämrats från 34.4 procent år 1974 till 33.5 procent år 1975. Det senare värdet har dessutom påverkats av att motvärdet till en uppskrivning av anläggningstillgångarna om 100 Mmk har överförts till eget kapital. Bortser man från denna överföring sjunker soliditeten till 29,7 procent för 1975. (Per Sedelj 0