Svåra frägor för regeringen

av Matts Dumell Forum 1983-09, sida 14-15, 11.05.1983

Taggar: Personer: Pekka Vennamo Teman: politik

FÖRUN

AV MATTS DUMELL

Aktvellt för regeringen:

Principdebatt och upprensning

M Pekka Vennamo ställde under förhandlingarna om regeringsprogrammet tre minimikrav, som de andra tre medverkande partierna inom den närmaste framtiden kommer att få brottas med. FLP:s tröskelfrågor är kravet på en ny inställning till sysselsättningen, veteranfrågorna och pensionsbeskattningen.

Vennamo driver på tanken, att sysselsättningsmedlen direkt borde styras till små och medelstor industri, istället för att man fortsättningsvis med statliga ingrepp och stora kostnader försöker skapa nya arbetsplatser i dyra företag.

• Befria från socialavgifter och skatter de företagare som anställer från arbetslöshetsregistret, föreslår Pekka Vennamo.

Han resonerar att staten inte heller i dagens läge får en pennis kopek av dem som är inskrivna i arbetslöshetsregistret. Frågan är hur socialdemokraterna, centern och svenska folkpartiet reagerar på Vennamos utspel.

För det andra vill Vennamo äntligen nå en lösning i veteranfrågan. Också det en arbetskraftsfråga och en fråga om förtidspensioner. FLP vill dessutom sänka överstora pensioner, slop 1 pensionsfonden samt ersätta den med ett system där pengarna direkt kanaliseras från influtna skatter till pensionerna.

De här frågorna kommer säkert att tas med i regeringsprogrammet, och skulle koalitionen hålla ihop i flere år, så kanske Vennamos krav i sinom tid blir verklighet, även om de nu eventuellt ter sig en aning udda för de tre andra partierna.

IVO och Industrins Kraft finner varandra

Inför höstens principdebatt om anskaffandet av ett femte (eller om man vill tredje) kärnkraftverk håller Imatran Voima och Industrins Kraft på att finna varandra.

Enligt uppgifter som sparsamt har sipprat ut, skulle de båda kraftbolagen dela kakan fifty-fifty, och för det behövs ett nytt bolag. Bland annat lär man ha föreslagit att Imatran Voimas aktiekapital borde höjas innan bolagsbildningen blir av. Handels- och industriministeriets energiavdelning vägrar kommentera mera ingående men industrikretsar anser att ett gemensamt bolag skulle trygga finansieringen.

I sista hand beror allt på regeringen och riksdagen: Anser de att det nya kärnkraftverket överhuvudtaget behövs och - om så är fallet — är samarbete mellan statens och industrins kraftbolag av nöden?

Vapo och Rautaruukki

Om statens andelar kivas man också i Vapo och Rautaruukki. Valtion polttoainekeskus Vapo kommer sannolikt i höst att ombildas till att aktiebolag, men diskussionens vågor går höga om vem som skall dela på torvbolaget. Till sommarens tilläggsbudget hinner förslaget inte; riksdagen måste anta tilläggsbudgeten innan den åker på semester i slutet av juni.

Rautaruukkis nya fabrik för järnvägsvagnar förefaller däremot inte att vålla lika stora problem. Projektet framskrider i egen takt och principbesluten har fattats. Som bäst förhandlar Rautaruukki med den sovje Den nya regeringen konstituerar sig och tar omedelbart i tu med sommarens tilläggsbudget. Den lär inte innehålla nyheter för näringslivet, om vi bortser från höjningar av Valmets och Valvillas aktiekapital. Men dem har man kommit överens om tidigare.

Nytt och intressantare blir däremot hur regeringen skall lyckas lösa sysselsättningsfrågan på ett sätt som tillfredsställer Pekka Vennamo. Följande fråga blir principdebatten om storkärnkraftverket och om Imatrans Voimas och Industrins Krafts planer på samarbete.

Håller regeringen pall också för det, så lurar följande fallgrop när debatten om en upprensning i u-områdesbyråkratin inleds i höst.

Hur kommer Pekka Vennamo att ställa sig till IVO:s och TVO:s planer på ett femte kärnkraftverk? - Om partiets gamla inställning håller betyder detta de facto att regeringen riskerar att spricka.

tiska motparten om vagnstyperna. Den slutliga finansieringen och statens andel i den tas troligen upp först i höst.

Nya räntor för exportkrediter

Sedan ifjol har Suomen Vientiluotto Oy - Finlands Exportkredit Ab kunnat bevilja lån i den valuta som pengarna går vidare i. Kursriskerna för industrins exportörer har i praktiken försvunnit i den här sektorn. Enligt överdirektör Pekka Rekola, som är styrelseordförande för Exportkredit, kommer man att fortsätta på samma linje i år.

Däremot är det möjligt att räntorna för dollarlån kommer att sjunka till följd av räntesänkningar utomlands. OECD har ett tidigare consensusbeslut på kreditgivningsvillkoren i olika länder, bland annat om fast minimiränta (11,75 40) för dollarlån. Men efter de internationella räntesänkningarna får man idag billigare dollar på den fria marknaden.

OECD-avtalet löper ut i vår, och det är enligt Rekola sannolikt att korrigeringar görs åtminstone i fråga om räntenivån, även om consensus-andan förnyas i övrigt.

Upprensning i u-områdena

En fråga som garanterat kommer att vålla den nya regeringen svår huvudbry senast i höst, är byråkratin i u-områdesförvaltningen, närmast övervakningen av bistånden.

I utvecklingsområdena kan i samma stad verka Handels- och industriministeriets kretsbyrå, Utvecklingsområdesfondens lokalbyrå, Statens tekniska = forskningscentrals (VTT) produktutvecklings- och marknadsföringsbyrå, Utrikeshandelsförbundets exportkonsult, Patent- och registerstyrelsens byrå (i Uleåborg) och MEK:s turistombudsman (i Rovaniemi). Det är en djungel som blivit övermäktig för HIM.

Som bäst uppges HIM söka en lösning inofficiellt, utan att någon kommission skulle ha tillsatts. Man vill rensa upp och eventuellt slå samman några av funktionerna. Pengarna skall delas ut av färre instanser och övervakningen skall ske effektivare, har man tänkt sig.

Frågan kan få politisk betydelse ifall den kopplas till underskottet i

JE 9/83 F RU budgeten: Närmast ifall regeringen föreslår att u-områdesbistånden bör skäras ner.

Men rent praktiskt tycker man att byråkraterna kunde samsas om gemensamma utrymmen och arkiv och datamaterial. De borde kunna samarbeta även om de lyder under olika herrar.

Tissel-tassel på skattefronten

Finansministeriets skatteavdelning hör till de mest försiktiga av statsrådets underlydande. Inför regeringsförhandlingarna var det så gott som omöjligt att ens per telefon få tag på någon i ledande ställning för utfrågning.

Men det tisslas om att banklagstiftningen inom kort är utredd och att ett lagförslag kan väntas inom en överskådlig framtid. Det tasslas också om att utredningen om leasingbolagen skulle leda till ändrigar i lagstiftningen. Men i vilken riktning avslöjas först när regeringen blivit varm i kläderna.

Finansministeriets = löneavdelning har utrett tjänstemännens juridiska ställning, och enligt förhandsuppgifter antas förslagen ge upphov till debatt.

Projekt för info-teknik

Senaste höst gav statsrådet ministerierna i uppgift att grunda kommittéer för att utreda forskningens riktlinjer, samarbete mellan högskolor och industri och bla automation. Arbetet skall bli färdigt under loppet av 1984, de första alstren redan i höst.

Det finns förhoppningar om att förslagen tas på allvar, för i juli börjar nygrundade Centralen för tekniskt främjande sin verksamhet under ledning av överdirektör, professor Kuusi från VTT.

Hittills har HIM främst finansierat utomstående projekt, och nu hoppas man att Kuusi tar itu med ett första eget HIM-projekt, ett så kallat informationstekniskt projekt. Informationsteknik är enligt HIM 1980-talets lösenord, och bla i alla akademiska slutexarmina borde ingå betyg också i informationsteknik.

De allra senaste förslagen går ut på att eleverna redan i gymnasierna skulle få informationsteknik och databehandling som obligatoriskt ämne. Inte så dumt på sikt, men vad säger undervisningsministeriet? (i 15