Svårt att vara partner till arbetsinvandrare

av Sören Jonsson Forum 2021-03, sida 16-18, 08.04.2021

Taggar: Teman: arbetsinvandring

Svårt att vara p

De flesta tycks vara ense om att arbetsrelaterad invandring är bra för Finlands ekonomi. äringslivet förespråkar därför mera högutbildad arbetsinvandring. Men vem ser till att hel familjen trivs i landet?

SÖREN JONSSON TEXT

X Det råder skriande brist på vissa kompetenser inom det finländska arbetslivet. När de stora åldersgrupperna går i pension finns det inte tillräckligt med folk i arbetsför ålder som kan ta över. Lösningen, menar många, är arbetskraftsinvandring.

Till pappers har Finland tillsammans med Sverige, Portugal och Kanada världens bästa integreringsprogram. Men i verkligheten finns flera byråkratiska hinder som näringslivets organisationer lobbar för att få bort.

Centralhandelskammaren vill försnabba hanteringen av arbetstillstånd och ge automatiskt uppehållstillstånd till dem som utexamineras från finländska högskolor. Finlands Näringsliv (EK) efterlyser olika praktikavtal och specialinriktad språkutbildning för högutbildade invandrare. Och Näringslivets forskningsinstitut (Etla) välkomnar att regeringen kartlägger situationen.

Det är en sak att locka hit arbetskraften, en annan att hålla den kvar och sysselsatt. Städerna i huvudstadsregionen försöker tillsammans råda bot på problemet med något som de kallar för spouse program (fritt översatt: partnerprogrammet).

”Vi vill att internationella experter kommer till Finland och huvudstadsregionen för att förbättra den finländska konkurrenskraften. Men med talangscouting kommer ett stort ansvar. En av de vanligaste orsakerna till att invandrarna väljer att flytta bort från Finland är att deras partner inte trivs på grund av dålig integration”, säger Jochen Faugel, projektplanerare för partnerprogrammet.

Målet med partnerprogrammet är att mak AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 32021

I Vismit Chawla ger gott betyg för det finländska integrationssystemet och för alla organisationer som jobbar för att förbättra situationen för invandrare. “På några månader har jag lärt mig mer om det finska samhället än jag någonsin lärde mig i Köpenhamn en eller makan ska lyckas integreras socialt, professionellt och kulturellt.

”Den som har flyttat till Finland för jobbet hittar en kontaktyta till det finländska samhället via arbetet. Om familjen har barn hittar de ofta vänner i skolan eller på fritiden. Men maken eller makan har ingen naturlig kontaktyta till samhället.”

Därför försöker man skapa en samhörighetskänsla bland deltagarna i programmet.

Invandrarmakar får kontakt med andra som befinner sig i en liknande situation.

Invandring icoronatider. En av de drygt 300 som gått med i programmet är Vismit Chawla. Hon är född och uppvuxen i Indien och har bott i Köpenhamn i några år. Hennes man, Rupesh Soni, fick jobb som konstruktionsplanerare i Finland och därför gick flyttlasset från Köpenhamn till Esbo i mitten av juni.

I Indien jobbade hon för ett par stora multinationella läkemedelsbolag med rekrytering och HR. Hon ansvarade för hela rekryteringsprocessen och hade indirekt rapporteringsansvar. Hon scoutade talanger, intervjuade dem och skrev avtal. Hon har en högskoleexamen och tio års arbetserfarenhet.

Chawla har hört av andra invandrare att det kan vara svårt att få jobb inom administrativa stöduppgifter.

”Jag är inte orolig. Jag kommer att hitta ett jobb, även om situationen just nu känns svår med coronapandemin.”

Hon är aktiv i en Whatsapp-grupp som partnersprogrammet har skapat. Via de andra invandrarmakarna överförs en massa tyst kunskap som handläggarna på arbetskraftsbyråerna ibland glömmer att berätta.

”Tröskeln är låg att dela med sig av sina upplevelser. Jag har redan lärt känna folk och

NOSSNOFN3HO artner till arbetsinvandrar jag har börjat bygga upp mitt sociala och professionella nätverk i Finland.”

I slutet av mars gör hon en tre veckor lång praktik som en del av språkundervisningen. Via sitt nätverk tog hon själv kontakt med företaget som skapade ett projekt som motsvarar hennes utbildning.

Det första jobbet svårast. Att det råder brist på arbetskraft går stick i stäv mot en annan trend: arbetslöshet. Arbetslösheten bland invandrare som befinner sig i landet har länge varit högre än bland infödda finländare. Integrationsåtgärderna har inte varit tillräckligt effektiva.

Enligt Anu Yijälä, forskare på Helsingfors stad, möter invandrare flera hinder för att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetens: strikta språkkrav, avsaknad av professionellt nätverk, negativa attityder bland den inhemska befolkningen och diskriminering i rekryteringssammanhang.

”Att få in foten i arbetslivet är svårt. Så gott som vilken arbetserfarenhet som helst från Finland gör det mycket lättare att avancera i karriären, men risken är ändå att fastna i ett så kallat instegsjobb.”

Yijälä poängterar att minoriteter som till utseendet utmärker sig från mängden vanligen har svårt att klara sig på sin lön, även efter att de har fått ett jobb. Det berättar en hel del om vilka slags jobb de får.

”Detär förstås inte realistiskt att alla invandrare omedelbart skulle få ett jobb som motsvarar deras utbildning. Så är fallet inte heller för många unga finländare, det sker stegvis via olika sommarjobb, praktikplatser oc kortvariga deltidsjobb vid sidan om studierna. ga

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 3 202 20 Arbetslösheten bland personer med utländsk härkomst

Procent

Andelen arbetslösa 18-74-åringar av arbetskraften i samma ålder. Från och med år 200 är den övre åldersgränsen för arbetslösa 64 år i sysselsättningsstatistiken, då statistike 40 tidigare också innehållit uppgifter om äldre arbetslösa. Utländsk bakgrund, 30 utrikes född 20 Finländsk bakgrund och utländsk bakgrund, inrikes född 10 [el 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN

När man kommer till ett nytt land måste man oftast delvis inleda karriären på nytt, förutom till exempel spelutvecklare som direkt kan ha flera jobb att välja mellan.”

Hon tycker att man måste se jobbsökning som en process. Ett nytt land betyder ett steg tillbaka. Det viktigaste är ändå att man känner att karriärutvecklingen inte står och stampar på samma ställe. I det allra första finländska jobbet lär arbetstagarna känna den finländska arbetsmentaliteten och samhället i stort.

”Att jobba som cykelbud, bärplockare eller kioskförsäljare kan vara den första kontaktytan till det finländska arbetslivet, också för invandrare med utbildning i bagaget. Däremot är det att slösa med resurser om högutbildade invandrare fastnar på dessa instegsjobb.”

Yijälä har i sin forskning visat att invandrare ofta upplever att de saknar en personlig handledare i sin egen bransch som kan berätta vilka realistiska mål man kan lägga för karriären i Finland.

”Det är viktigt att folk har mål. Men ingen orkar kämpa för målen i all oändlighet, om man inte får någon respons på sin strävan. Det är till exempel inte likgiltigt i rekryteringen huruvida man informerar om processen. Redan ett kort mejl som berättar varför sökaren inte blivit vald, hjälper honom eller henne att upprätthålla motivationen att söka jobb.”

Fullt i Luckan. Behovet av att träffa folk i samma bransch som kan berätta om det finländska arbetslivet är stort. Det kan Föreningen Luckan skriva under. Luckan ordnar träffar där invandrare och folk i arbetslivet får träffas över en (digital) kopp kaffe: ett koncept för professionellt nätverkande helt enkelt.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 32021

Responsen bland deltagarna har varit mycket positiv, såväl bland invandrare som ”lokala” dörröppnare, säger Gerd Norrgård, projektledare för Dörren.

”Överraskande många av de utlandsfödda deltagarna uppger att de har fått bättre självförtroende tack vare träffen. Det tycker jag beskriver hur viktigt det är med rollmodeller inom den egna branschen.”

Finland i topp. Enligt MIPEX, ett index som jämför och rangordnar integrationspolitiken i 38 länder inom EU och OECD, placerar sig Finland i den absoluta täten. Elli Heikkilä, forskningsdirektör på Migrationsinstitutet, tycker att man talar för mycket om arbetsliv och för lite om trivsel.

”Att hitta finländska vänner har visat sig vara ett problem. Det räcker inte att man integreras på arbetsmarknaden. En människa är mer än enbart en arbetstagare.”

I och med att Finland tävlar om att hitta de rätta kompetenserna från utlandet, tycker Heikkilä att man som finländare borde ta emot invandrare mer öppenhjärtigt än i dag. Hur stort problem är partnerns integration ”Detär otroligt viktigt att alla familjemedlemmar integreras. Jag handledde en avhandling om det här. En polsk familj hade flyttat till Österbotten för mannens jobb. Frun hade lämnat ett bra chefsjobb på ett varuhus i Polen. I Finland gjorde mannen karriär, fick vänner och lärde sig språket. Frun var hemma och kände sig vilsen i Finland. När doktoranden intervjuade henne brast hon i gråt. Kvinnan kunde inte förmå sig att säga det till sin man, eftersom han trivdes så bra. Inom familjer kan integrationen ske olika snabbt och då blir det problem. 2011 2012 2013

IB En rapport som Elli Heikkilä var med om att skriva, studerade sysselsättningen bland invandrare. Sysselsättningen stiger sakta me 2014 2015 2016 2017 2018

L3LNLULSNISNONYHII säkert också bland flyktingar som till en början ä överrepresneterade i arbetslöshetsstatistiken. “Det är tröstande att veta att också de som till en början har svårt att hitta sin plats i samhället tillslut får foten in i arbetslivet och hittar social kontakter 99 En polsk familj hade flyttat til mannens jobb. Frun

Finland gjorde mannen är, fick vänner oc språket. Fru var hem na och känd sig vilsen i Finland.

WASO3