Svart pärla ur furuskog

av Helena von Alfthan Forum 2014-03, sida 23-25, 27.03.2014

Taggar: Personer: Michaela von Wendt

Michaela von Wendt vill lyfta Lundia på nytt. Den dammiga stämpeln skalas bort och bestående värden som design, hållbarhet och inhemsk tillverkning betonas.

HELENA VON ALFTHAN TEXT KARL VILHJÄLMSSON FOTO

Michaela von Wendt anländer till intervjun i ett par mockastövlar med röda sulor, och berättar att hon trivs bäst i högklackade skor. Håret är lockigt och skrattet alltid nära. Då hon började som vd på Lundia för två år sedan satte hon upp två mål för sig själv.

”Mitt första mål är att skapa Finlands bästa arbetsplats. Om arbetstagarna trivs på jobbet gör de också den där lilla extra insatsen”, säger von Wendt.

Stringhyllan, skapad av svensken Nils Strinning 1949, året efter Lundiahyllan, utgör en rollmodell för comeback.

”Mitt andra mål är att skapa samma framgångshistoria som String. Om de har kunnat komma tillbaka - då kan vi också. Vi är minst lika bra”

Stringhyllan hade sin första storhetstid på 1950-talet. Hyllsystemet med ståltrådsgavlar utgör idag en kultklassiker som syns mycket i sociala medier. Bloggare tävlar om vem som har den snyggaste Stringhyllan. Den här sortens återkomst hoppas Michaela von Wendt kunna åstadkomma också för Lundias del.

Lundia hade sin gyllene ålder på 1980-talet, men omsättning har minskat år för år och förlusterna och skuldsättningen ökat.

Von Wendt berättar att hon alltid har jobbat med försäljning. Som 33-åring har honii snart två och ett halvt år haft uppgiften få försäljningen att rulla bättre och ta in bolagets varumärke till 2010-talet.

”Det är många som har ett dammigt minne av Lundia. De kommer ihåg de gulnade hyllorna med det bruna korset. Lundia är så mycket mer, det är inte alla som vet att vi har olika färger och storlekar.”

Med Lundia kan man numera bygga allt från en bänk i tamburen, till skolådor skötbord eller ett stora arbetsrum.

”Det är fascinerande, du kan göra vad som helst”, säger Michaela von Wendt.

Hon har ett stort arbetsfält framför sig. För sjuttiotalets moderna storstadsbor var Lundia ett fräscht och billigt alternativ.

Sedan dess har tillverkningen i Finland tappat sin konkurrenskraft medan massproducerade möbler tillverkade ur billiga råvaror av globala underleverantörer har erövrat marknaden. Lundia har sålts i över 100 miljoner hyllmetrar i Finland, och finns i 600 000 finländska hem. På senare år har bolagets kunder hunnit bli rätt så ålderstigna, och Lundiadelarna står på hög i återanvändningscentralerna.

På 1980-talet växte von Wendt upp ”i ett Lundiahem” som hon själv uttrycker det. Barnkammaren i Grankulla inreddes med stadig Lundiahylla.

”TJag hade själv fördomar. Jag tyckte att ”nej dom har jag haft i mitt rum, inte vill jag ha de där gula hyllorna? Sedan märkte jag hur mycket Lundia har utvecklats och såg allt som finns i idag, hur häftigt det är.”

Det nya svarta. Nu vill hon att andra också skall se Lundia som en designpärla, en inredningslösning för alla personer som uppskatta procent av produktionen sker i Finland.

Den lätt igenkännliga hyllan Lundia Classic är fortfarande företagets viktigaste produkt, och står för 80 procent av försäljningen. Bolaget satsar fortfarande på att utveckla sitt flaggskepp. Fjolårets nyhet var en svart hylla.

För ett företag som Lundia gäller det att följa med trender i inredningsvärlden, men samtidigt att bevara kontakten till den ursprungliga produkten. Lundia Classic tillverkas av furu, ett material som inte synts iinredningstidningarna på några år, då vitt och grått dominerat.

”Nu ser vi en trend där kunderna vill ha rena naturmaterial och trä, på det sättet är vi aktuella”, säger von Wendt.

Alla gulnade och skamfilade Lundiadelar som fyller förråd och lopptorg ger e hemskt arbete. Över 90 9”

Det är fascinerande, du kan göra vad som helst.

felaktig bild av hur en ny hylla i furu åldras.

”Det är många som har Lundiahyllor från 1960- och 1970-talen. Då var UV-lacken helt annorlunda än idag. Om du köper en hylla idag måste du räkna med att naturmaterialet lever lite. Men hyllan blir inte så gul som den blev för tjugo år sedan”, säger von Wendt.

I tio år har Lundia sålt en vit hylla som blivit populär särskilt i södra Finland där trenden med vit inredning slagit igenom stort. Nu blir det fler färgalternativ.

Idén till en svart Lundia kom från inredningsarkitekten Joanna Laajisto. Hon hade ått i uppdrag att planera Lundias monter på inredningsmässan Habitare i Helsingors. Von Wendt nappade på Laajistos idé. Strax före sommarledigheten gjordes boaget det slutliga beslutet att införa svarta hyllor i sortimentet, och ifjol höst kom de till salu.

”Det visar flexibiliteten hos ett litet boag. Vi tyckte att svart vore häftigt, och tittade på om vi kunde tillverka sådana hylor. Snabbt har vi fått dem i produktion?”

Vid mässan i fjol höstas valde inredningspressen Lundias svarta monter med skärgårdstema och ett kök byggt av Lundiahyllor till det bästa utställningsutrymmet isin storleksklass.

”Vi har inte lovat att den svarta hyllan blir bestående. Vi har talat om en ”special edition’ vi får följa med efterfrågan. En av storlekarna sålde vi slut ganska snabbt, det var en positiv överraskning att den gick så bra åt 7

Dagens klienter är krävande, allting skall vara skräddarsytt. Von Wendt betonar att Lundia tillverkar hyllor enligt kundens önskemål. I framtiden hoppas hon att bolaget inför fler färgalternativ för att tillgodose alla behov. Precis som med mobiltelefoner, kläder eller bilar.

”Själv tycker jag det vore häftigt att ha en orange Lundia hemma, eller röd.”

Tryggheten i ett familjeföretag. Lundia har många dystra år bakom sig. Åren 20092012 föll omsättningen från 5,8 miljone delvis av investering ”Vi har andra mätare i styrelsen. Det tar flera år att förnya varumärket, det sker inte över en natt. Det som vi gör nu kommer konsumenterna att märka om tre eller fem er von Wendt.

Lund ptes upp av Sinikoncernen 2004, och bolaget äg je vecka kontakt med Mi Wendt.

Bolaget står Brotherus tersom hans svärfar var en av Lundias grundare på 1940-talet. Det var ett strategiskt beslut att anstä la von Wendt hösten 2011, som bolagets y gonsin. Branschkunnandet fanns redan inom företa ”Vi ville ha en total f dring, en ny ledarstil och ett nytt sätt att se på verksamheten. Vi sökte efter en människoledare som anda”, säger Ilkka Brotherus.

par vi Detvå år Michaela von Wendt arbetat som vd för Lundia har inte gett plus i kassan, men ifjol ökade försäljningen med sju procent. Brotherus driver gärna bolag med inhemsk tillverk ning och design.

driftiga, unga och kreativa människor som Michaela”; säger Brotherus. a von Wend sam över stödet och tiden som Ilkka Brotherus ger Lundia, hon säger att det troende.

”Tikka har varit med i leken i s å Han vet att inge är en trollkarl, det går inte att plötsligt bara vända ett bolag som gjort förlust. Det tar tid”

Lundia satsar my Den finska marknaden är begränsad och för att kunna växa och få upp voly INTERVJU

Faktaruta Michaela von Wend magister (företagsled ning och organisation) versum 2006-201, anarade för företaget finska andel öppnade ett säljkon tor i Helsingfors. Vd på

Lundia Oy sedan 2011.

Fritiden: Intressera av desig att ordna middagar fö vännerna och laga pe Priser och utmärkelser: Vald till Loistava Liideri hösten 2013 av

HRM Partners.

LUNDI = Grundat: 1948

Bm Affärsidé: Den svenska snickaren Harald Lundqvist utvecklade på 1940-talet en fastsättningsmekanism som gör det möjligt att enkelt ta isär och sätta ihop Lundiahyllorna. Bm Lundia har tillverkats i Finland sedan 1949.

s Har 36 anställda.

s Sysselsätter indirekt 1000 anställda i Finland genom samarbetspartners och underleverantörer. m Omsättning 2013: 4 miljoner euro sm Produkter: Lundiahyllan tillverkas under namnet Lundia Classic, Lundia Fuuga är en serie möbler i modoulform, sängar tillverkas under namnet Lundia Lofty och som fjärde produktgrupp finns Lundias lampor.

Bm Ägare: Sinituote sedan 2004

MENTOR BEHÖVS. Michaela von Wendt har alltid haft en mentor och fungerar själv som rådgivare för en tjugofemårig kvinna. Hon önskar fler kvinnor i arbetslivet hittade någon att bolla idéer med.

”Våra tre viktigaste länder idag är Japan, Tyskland och Danmark. Vår export mer än fördubblades ifjol” Förändrad marknad. I mitten av förra seklet var snickaren Harald Lundqvist, mannen bakom Lundia, inte den enda svensken som utvecklade möbler som kunden själv kan sät taihop.

Med Ingvar Kamprad i spetsen satsade Ikea på en annan väg: billig tillverkning utomlands.

Ett exempel: på Ikea du en komplett Billy-bokhylla för 39 euro, men på Lundia kostar ett enda hyllplan i vit färg och samma storlek 36,50 euro.

Prisskillnaden kan komma som en chock för konsumenter som vant sig vid att betrakta Lundia som ett prisvärt alternativ för studentlägenheter och hemmakontor.

Von Wendt välkomnar sättet p har tvingat branschen att giFinland.

”Tidigare präglades den finska möbelbranschen av stora hallar på tusentals kvadratmeter, sådana traditionella möbelhus som fortfarande finns på landsbygden. Du stiger in. Först kommer matborden, sen kommer sofforna oc äljerna och slutligen vitrinsk rad. Ikea skapar rum och visar hur du kan inr är något vi satsar på iv.

Hennes uppgift är att övertyga konsumenterna om att Lundia står för kvalitet och design.

Lundia vill tävla i samma premiumklass som Artek och Boknäs. Marknadsund kningar visar att somliga uppfattar Lundias möbler som dyra, andra som billiga. Att ändra på priserna är inte aktuellt för bolaget.

”Det är farligt att börja leka med kvaliteten, jag vill inte gå in på det. V kunde draner älja billigare. Prisjämförelser med inhemska märken visar att vi inte är så dyra”, r von Wendt.

Att flytta produktionen utomlands finns inte heller på agendan, trots lockelsen med lägre kostnader.

”Vi kan inte samhet är inhemsk furu som växer långsamt. Materialet växer i ekologiskt hållbara skogar, och är PEF å i

V ertifierat. Du kan f miskt och ekologiskt ohållbart att fö Finland och transportera materialet till Kina för tillverkning

Lundia nings- och vintage-trenderna från ett hot till en styrka. Komponenter från 1940- och 1950-talet kan användas i kombinationer med moderna möbler.

och tagit in ett kreativt team. En ny webbppnade i september 2013. Den har fåt ”en fly; hon ljningssiffrorna.

örnyat designenide f siska butikerna och utbildat försäljningspersonalen. Kunderna kan be a hembesök av Lundia och få hjälp med inredningsplaneringen.

Under några de Lundia på att öka produktutbudet med sängar, soffor, stolar och lampor. Under von Wendts regi har bolaget rensat i produktgrupperna. Istället i kategorier återstår nu fyra. Allting skall fi samma stil, och en art director ser till att den visuella imagen stämmer överens på webben, i er och i butikerna.

aela von Wendt trivs på sociala medier, hon twittrar som privatperson och uppLundias konto på Instagram.

”Sociala medier är ett otroligt bra redskap. I bloggsfären har vi fått mycket synlighet” er hon.

Von Wendt tycker att det finns en stort outnyttjad resurs när det gäller marknadsföring via personalen.

r vi har haft kampanjer har jag har uppmanat alla anställda att byta profilbild på ook. Till exempel när vi kom med den här bilden” r hon och visar ett foto från en reklamkampanj med bilder på en Lundiahylla i skogen på sin smarttelefon. ”Klart jag inte kan tvinga någon att byta sin profilbild. Men förslaget togs väl emot av de anställda. Bland de som använder Face Von Wendt håller kontakt med personalen kobrev där hon berättar om vad so att de är en delav en större gemenskap ochat deras insats är viktig för hela organisationen.

är småsaker som skapar vi-anda. De gäller att se till att alla blir sedda hörda.

Att ha en viss sorts empati, samtidigt so man också måste ha den där beslutsamheten.

, jag kräve et av mig själv och av mina anställ ummerar Michaela von Wendt sin ledarstil.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2014 EH