Svenska bankkrisen knappast halvvägs

av Heidi Avellan Forum 1992-10, sida 38-39, 27.08.1992

Taggar: Orter: Sverige Teman: bankkris

Alla förlorade i Jätte-Monopol

Svenska bankkrisen knappast halvvägs

Text: Heidi Avellan

De svenska bankernas tertialrapporter från början av sommaren var dyster läsning. Ingen klarar sig undan kreditförluster i miljardklass. Att det kunde gå så illa kunde ingen föreställa sig för två år sedan.

verige blev taget på säng. fi nanskrisen kom utan förvar ning. Nu när bankerna tampas med kreditförluster av aldrig skådat mått och hela det finansiella systemet tycks vara i gungning är det lätt att vara efterklok. Man tycker att någon borde ha anat vad som var på väg. Men det gjorde ingen för två år sedan. då vann alla som spelade med i Verklighetens Monopol.

Visst är det en gåta att det inte debatterades överhuvudtaget vad som kunde komma, att ingen såg vartåt det barkade. medger Anders Sahlén, som är chef för den Svenska Finansinspektionen.

— Jag kom till Finansinspektionen. dåvarande Bankinspektionen. i mars 1990 och hade alltså sex månader p mig att sätta mig in i jobbet innan krisen dök upp. förutsedd av ingen.

Nu försöker Finansinspektionen tillsammans med regeringen, bankerna och Riksbanken mildra följderna av krisen. Man vill undvika att allmänheten tappar förtroendet för de <risdrabbade bankerna.

I år beräknas de svenska bankernas kreditförluster uppgå till 35 mrd SEK och ännu är bottnen inte nådd, I en analys i tidningen Dagens Nyheter uppskattas de nästa år vara 37 mrd SEK. Och krisen har knappast nått halvvägs ännu.

Ingen bank går fri från förluster. men speciellt hårt drabbade har hittills varit de banker som försökte expandera snabbt på åttiotalet, främst då problembarnen Nordbanken oc 38

Första Sparbanken. De här två har staten fått gå in och stöda med pengar och lånegarantier.

Frikostig utlåning

Historien liknar Finlands: utlåningen avreglerades i mitten av 80-talet i tidernas högkonjunktur. Det fanns enorma belopp att placera och eftersom valutaregeringen fortfarande gällde så måste placeringarna i huvudsak göras hemma. På fastighetsmarknaden såg klipparna sin chans. Man lånade pengar av villiga banker och köpte hus, i den fasta förvissningen att värdet skulle stiga samtidigt som inflationen amorterade en del av lånen och gjorde realräntan rimlig. Också för bankerna var det goda affärer.

Felet — sett ur dagens perspektiv — var att bankerna inte krävde tillräckliga säkerheter för de frikostiga lånen. Det räckte med fastigheterna och deras förväntade värdestegring. När sedan luften gick ur fastighetsmarknaden hösten 1990 klarade låntagarna inte av sina krediter och bankerna stod där med miljardförluster.

I dag är det mänskligt att söka efter syndabockar och Finansinspektionen ligger nära till hands. Finansinspektionens uppgift är att hålla ett vakande öga över bankerna. Varför reagerade den då inte när bankerna fördubblade sin utlåning under fyra. fem år? Var och en som är rustad med en gnutta sunt bondförnuft inser ju — i dag — att fastigheterna inte kan stiga i värde i all oändlighet. Då borde väl experter på Finansinspektionen ha insett — Jag börjar vara van vid den här kritiken. säger Anders Sahlén. — Hur skulle vi ha kunnat förhindra det som skedde? Efter avregleringen 1985 fanns det inga lagliga medel att stoppa utlåningen.

Systemkri — Det man glömmer är att utlåningen då var mycket lönsam. helt utan förluster. Om vi hade varnat för fallande fastighetspriser hade ingen lyssnat. Det är som när man beskyller bankdirektörerna för att ha handlat fel. Jag frågar mig hur det hade gått för den bankdirektör som hade sagt åt sin styrelse att nu skall vi sluta upp med den här utlåningen. Jag tror att han hade varit utan jobb.

Att leta efter syndabockar tjänar inget till. anser Sahlén.

— Man skall akta sig för att trivialisera finanskrisen till administrativ — I akut mening håller svenska bankkrisen i sig till 1993, gissar Anders Sahlén som basar för Svenska Finansinspektionen. — Sedan sjunker förlusterna.

10/1992 FORU problem, få den att bli till att personer i myndigheterna satt och sov. Det handlar om en systemkris.

På åttiotalet gynnade skattesvstemet skuldsättning, det var högkonjunktur och inflation. fallande räntor. Utlåningen avreglerades. men valutarestriktionerna fanns kvar.

— Så här i efterhand kan man säga att det blev fel på timingen. Skattereformen borde ha gjorts först. sedan skulle valutaregleringen ha slopats och först därefter kreditregleringen. Men allt har sin egen tid. skattereformen gick inte att göra 1985. politiskt var tiden inte mogen för den då.

Bankernas ansvar, trots allt

Nu söker man alltså syndabockar. andra än de förlustdrabbade bankerna. ”Bankmän sätter inte trenderna. Bankmän litar på marknaden”. skriver Svenska Dagbladets analytiker och menar att det var de stora byggbolagens köp som tände fastighetsbranden. När byggbolagen. som har lång erfarenhet som både köpare och byggare. satsade så trodde bankerna på att satsningen var vettig. resonerar han.

Anders Sahlén tycker att resonemanget inte är oväntat eller ens speci SAS…

fortsättning från sid 2 den 25 oktober återöppnas trafiken mellan Tammerfors och Stockholm som varit nedlagd ett antal år. med direkt vidareförbindelse med norska Bergen. En linje mellan Vasa och Stockholm är inprogrammerad, men ännu har man inte fått vederbörligt tilistånd.

På kort sikt tror Gjertsen inte att han får uppleva fler intressenter än SAS och Finnair på rutten StockholmHelsingfors, men på längre sikt tror han nog att minst ett bolag till kommer att konkurrera på linjen.

Huvudstadstriangeln livsviktig för SAS

SAS största nordiska utmaning gäller trots allt ändå att behålla sin dominerande position i trafiken mellan de tre skandinaviska huvudstäderna Köpenhamn, Oslo och Stockholm. SAS har suttit på ett fullständigt monopol inom den s k ”huvudstadstriangeln” och det torde heller inte vara någon hemlighet att lönsamheten också har varit synnerligen god.

—Det är emellertid helt säkert att vi inte kan behålla monopolet för oss själva utan räknar med direkt konkur FORUN, 10/199 ellt originellt — men felaktigt. Lika fel är det att snegla på fastighetsvärderarna som räknade in den väntade värdeökningen i värderingen, som sedan användes i bankernas kreditbedömning. Detsamma gäller för dem som för bankdirektörerna. konstaterar Sahlén. Den fastighetsvärderare som gör sig känd för njugga värderingar får inte kunder.

Hur man än resonerar så kommer man tillbaka till bankerna. Det var de som lånade ut pengar och det är där förlusterna nu samlas.

Men helt utan skuld är nog inte heller finansinspektionen, det medger Sahlén, indirekt — Vi borde ha hindrat enhandsengagemang, alltså begränsat bankernas långivning till en enda kund, med striktare regler. Dessutom hade det behövts bättre analys. Om utestående lån fördubblas på fyra, fem år borde man reagera. Det hade varit vår och kanske Riksbankens roll. Men det är märkligt att ingen utomstående. som någon ekonom i den akademiska världen. reagerade. säger han.

Nu står Sverige här med tidernas bankkris. Hur länge räcker den — I akut mening tror jag bankkrisen håller i sig till 1993. Sedan sjunker örlusterna. Men inget vet hur länge de fortsätter. det beror på konjunktu rens från ett eller flere skandinaviska bolag. Kanske borde jag tala om nordiska bolag eftersom Finnair också ommer att vara med ileken. Vi kommer att förlora en del marknadsandear närmast till bolag som försöker öra in sig på marknaden med låga priser.

Strategin och åtgärdspaketen är klara och bygger på erfarenheter från andra konkurrensområden, bl a från trafiken på London och den norska inrikestrafiken. Vi vet hur marknaden fungerar på denna typ av rutter och kommer i god tid före de egentliga konkurrensvindarna bryter in att öka servicenivån och frekvensantalet på linjerna, förbättra tidtabellerna för affärsresenärerna och vid behov möta alla prisdumpningar med samma medel. Ruttchefen Trygve Gjertsen låter mycket bestämd på den punkten.

— Huvudstadstriangeln utgör ryggraden i SAS-nätet och har så stor effekt på hela trafiken. att en kraftig minskning av passagerarunderlaget allvarligt kunde hota bolagets totala situation på hemmamarknaden. Vi bör ha kontroll på minst 70 procent av trafiken i triangeln, slår han fast.

Linjer läggs ned

Trafikplikten kommer i samband med den allmänna avregleringen att för rerna. säger Anders Sahlén. Efterdyningar I form av domstolsprocesser kommer att räcka många år.

Fastigheter till börsen Efter krisen har finansbilden förändrats, då kommer bankerna att äga en massa fastigheter och Sahlén tror att man gör sig av med dem på samma sätt som med de industrier bankerna stod med efter 30-talskrisen: Det bildas bolag som börsintroduceras och säljs ut.

På sikt räknar han med utländska köpare till bankerna. Om den reala integrationen ökar så ökar också den finansiella integrationen. Då blir den svenska finansmarknaden mer intressant för utländska köpare. Att etablera egna banker och bygga upp kontorsnät blir alldeles för dyrt. det är enklare att köpa redan existerande banker. Just nu lockar bankerna inte till köp, de är dyra och med den ena dåliga nyheten efter den andra vet man inte vad man får för pengarna. Men när bankernas värsta problem är över tror Sahlén att de kan bli attraktiva objekt. Och den utvecklingen välkomnar han. till exempel för statliga Nordbanken.

— Det vore förträffligt. L svinna. I takt med att konkurrensen ökar och lönsamheten sjunker har inget bolag mera råd att hålla förlustbringande rutter vid liv.

—L en fri konkurrens försöker man givetvis koncentrerar sig på rutter som har en lönsam trafik. Vi ser fram mot ökad konkurrens eftersom det betyder större utmaningar i alla hänseenden. Det krävs översyn av organisationen, det krävs nya tänkesätt och det gör ju trots allt att vi kommer ut från vår beskyddade värld och mera i linje med annan internationell verksamhet som redan länge tvingats se över sina organisationer. Huvudsaken är att konkurrensen sker på lika villkor, utan statliga subventioner och annat som gör att bolagen inte står på samma startlinje.

Eller som SAS-basen Jan Carlzon har sagt ”det är ju nästan omoraliskt att vältra över på passagerare kostnader som är resultatet av att vi i något skede lagt på oss fett”. Vi har ju förpliktelser på oss att se till att våra priser ligger på en rimlig nivå. I en pressad marknad får man lönsamhet på verksamheten endast genom att dra ned på kostnadssidan. Det finns endast en sak man inte kompromissar på nämligen flygsäkerheten, den är helig 39