Svenska börskometen skrinet

av Putte kråkström Forum 1983-05, sida 12-14, 16.03.1983

Taggar: Bolag: Skrinet AB Personer: Bo Sandell Orter: Sverige Teman: ekonomi

F RUN 5/83

Bo Sandell, Skrinet:

Alla vinner på bra klipp

Text och foto: = PUTTE KRÄKSTRÖM

BH Klipp! - Javisst. Det är väl inget dumt ord för en bra affär skrattar Bo Sandell, VD och mannen bakom fjolårets svenska börskomet, investmentbolaget Skrinet Ab med högsäte i Malmö. - Och en bra affär, det är något som gynnar både säljare och köpare. Det är den typen av verksamhet vi vill hålla på med.

— Än så länge tycker jag att vi har lyckats. Vi är själv nöjda med vårt resultat och jag tror inte heller att mänga av dem vi gjort affärer med har någon större anledning att klaga.

Det ligger mycket i vad Bo Sandell säger. I synnerhet de som har haft glädjen av att kunna utnyttja Skrinets egen sedelpress och byta nyermissionerade Skrinetpapper mot aktier i andra företag läser säkert börsrapporterna med ett lyckligt leende på läpparna.

• När vi för något mer än ett år sedan köpte in oss i Kanold betalade vi med våra egna aktier, som på de frn nm 12

Investeringsbolagen och de snabba klippen, företagsköp, är ett fenomen som varit utmärkande för det svenska näringslivet under senare år. Anders Wall var den första av de nya finansmännen, men återväxten är tryggad. Den senaste och mest lysande kometen är Bo Sandell, VD för investmentbolaget Skrinet, vars börskurs i fjol steg med 203 procent!

Investmentbolagens uppgång har inte setts med blida ögon av alla. Företagsslaktare utan ägaransvar, sägs det. Sverige har blivit en transaktionsekonomi, där man byter värden på papper i stället för att skap nytt.

• Kritiken beror till stor del på att man inte förstår kapitalets betydelse för företagen, svarar Sandell.

tiden var värda 138 kronor, och då var det många som undrade hur de kunde sälja så billigt. Samma fråga ställdes när vi finansierade en del av Masoniteaffären med 250.000 nyemissionerade Skrinetaktier, som då hade ett börsvärde på 200 kroror.

• I dag kostar våra aktier 800 kronor stycket så vårt sätt att betala har nog inte varit så dumt för köparna heller, förklarar en nöjd Skrinetchef och mumlar glatt någonting om näringslivets jultomtar … — Nej, skriv inte det för…!

Börsintroduktioner

För bara två år sedan var Skrinet ett litet, anonymt namn som introducerats på börsen 1977, och i slutet av 1981 värderades till omkring 100 Mkr. I dag beräknas Skrinets börsvärde vara 660 Mkr och intressenterna står i kö för att få köpa aktier bolaget som femfaldigat sin substans under drygt ett år.

Rubrikerna har inte blivit mindre av att det är en ung och dynamisk liten stab av handlingskraftiga nykomlingar som står bakom skrällen. VD:n Bo Sandell, med ett förluftet på bl a. PLM och Asken är 35 år gammal, marknadschefen Joen Magnusson är 31, finanschefen Michael Hasselquist 29 och ekonomichefen Håkan Kantoft har hunnit bli 33.

En av huvudanledningarna till Skrinets fenomenala uppgång, som på fjolårets Stockhomsbörs endast överträffades av Polarägda Kuben, är att Skriretledningen tycks vara experter på att introducera nya bolag på börsen. — Vi är i dag delägare i elva börsbolag och tre av dem, Schatullet, Proventum och Närkes elektriska har vi själv varit med om att föra in. Dessutom har vi aktier i tre andra bolag som snart kommer att introduceras, nämligen Gambro,

Det att vi gör affärer och tjänar pengar betyder inte att vi skulle avsäga oss ansvaret för produktion eller personal, understryker

Bo Sandell.

Scandiafelt och Nederman, förklarar Bo Sandell.

Skrinets andelar i börsbolag beräknas i dag uppgå till omkring 330 Mkr. Dessutom har bolaget aktier för omkring 300 Mkr i icke börsnoterade bolag. - Värdet på våra helägda dotterbolag är i runt tal 150 Mkr och hela vår portfölj går på närmare 800 miljoner, summerar marknadschefen Joen Magnusson.

Bland de nio dotterbolagen märks bla. grossistbolaget Kylma med en omsättning på 80 Mkr, Konfektyrfabriken Kanold, Asunda Textil och importföretaget Texan.

Inte bara lyft

Under den senaste valrörelsen karaktiserades de svenska investmentbolagen ofta som en församlin herrar i kritstreck och YSL-slips som vandrade omkring mellan börsen och operakällaren bollande miljoner hit och miljarder dit. Att någon i sällskapet skulle intressera sig för om pappersbytena skulle resultera i uppsägningar och nedläggningar hos berörda verkstadsföretag, skogsindustrier, blöjtillverkare eller butikskedjor ansågs i synnerhet på vänsterkanten som rena utopier.

Den typen av kritik vill Bo Sandell inte höra talas om. — Visst är det sant att vi gör affärer och tjänar pengar, men det betyder inte att vi skulle avsäga oss ansvaret för vare sig produktionen eller personalen i de företag där vi är delägare.

• Tvärt om, vi försöker se till att vi kommer med i bolagsstyrelserna och medverka till att företagen sköts så bra som möjligt. Det ligger både i vårt och de anställdas intresse.

• Till en stor del tror jag att kritiken beror på att långt ifrån all förstår vilken stor betydelse kapitalet har för företagen. I bland är det t om fult att tala om pengar, men den attityden håller på att ändras och det skall vi vara tacksamma för.

• Dessvärre har vi ännu en lång väg att gå, fyller marknadschefen Joen Magnusson i. - I det svenska näringslivet finns det alltför många företag som är alldeles för produktionsinriktade och inte inser vikten av eget kapital.

—- Soliditeten i svenska börsbolag är i genomsnitt 23 4 när man tex i USA anser att det är illa ställt med bolag som har en soliditet på under 50 4.

• Många av våra verkstadsbolag kan uppvisa ett gott resultat på sin tillverkningsbit, men efter finansnettot kommer sedan en jädra klump på minus som drar ned bokslutssiffrorna.

Skrinetledningen hävdar också bestämt att en vettig vinst gynnar d anställda i företagen. - Förra året 13

F RUN ” 5/83

Alltför mänga företag är alldeles för produktionsinriktade och inser inte vikten av eget kapital, anser Joen Magnusson.

Skrinets tre stora klipp

HB Det är framförallt tre affärer inom en kort tid som let rande kurs motsvarande köpeskillingen på 35 Mkr.

tjänade vi 180 miljoner, och det är klar att ju mer pengar vi får in, dess mer har vi råd att förlora om det skulle gå snett för något av våra bolag.

• Överlag betyder ju en vettig vinst också att vi kan skjuta till mer riskkapital till näringslivet. Kapitalet är industrins viktigaste drivmotor, och investmentbolagen äter inte kapital, vi slussar det vidare. Kom bara inte och säg att inte t ex Anders Wall har varit en oerhörd tillgång för Sverige, säger Bo Sandell.

• För vår egen del är vi glada över att andra människor har haft nytta av våra insatser. I de företag där vi äger mer än 2094 arbetar i dag över 3.500 personer. Andå har vi under hela vår verksamhetsperiod klarat oss utan att ha behövt varsla mer än 25 personer. Den gången gällde det ett företag med förluster på över 30 miljoner och uppsägningarna räddade 500 andra jobb.

Likartade problem

I Skrinets företagsgrupp ingår över 20 bolag inom en rad olika verksamhetsområden. Vid en första överblick blir man lätt lurad och tror att inget företag är det andra likt, men B med aktier genom en apportemission på 248000 nya

Sandell dementerar. - Vi stöter ofta på gemensamma problem som kan lösas enligt ett nästan identiskt mönster.

• Ibland är det helt enkelt fel på företagets ledning och då gäller det att hitta nya personer som kan ta över och helt enkelt byta ut de individer som inte passar in i bilden.

• Ofta märker vi också att ett företag befinner sig i fel miljö, och helt enkelt blivit för stort eller är för litet. Då gäller det att antingen rensa bort olämpliga bitar eller bredda verksamheten genom att inleda samarbete med andra bolag, säger Sandell.

I turerna kring Masonite visade Sandell prov på hur det hela skall gå till. Först avskilde man en olönsam såg och sålde den tillsammans med bolagets skogsområden. Därefter gjordes en nyemission för att ytterligare stärka kapitalbasen, och slog ihop boardtillverkningen med Svaneholms motsvarande produktion i ett nytt bolag Svan Masonite. Som mos på grädden inleddes ett samarbete med Norsk Wellboard, som också gjorde en nyemission. — På så sätt fick vi fram Europas största boardtillverkare och ett mycket fördelaktigt konkurrensläge förklarar Bo Sandell.

gångarna en reavinst på ca 150 Mkr, samt 20 procent a till att Skrinet kan uppvisa en utveckling som nästan saknar jämförelse. Första gången Bo Sandell och hans stab gjorde ett klipp som väckte allmänhetens uppmärksamhet var i slutet av 1981, då Skrinet förvärvade konfektyrfabriken Kanrold i Göteborg.

Skrinet hade redan på hösten 1980 köpt 25 procent av Kanolds aktier med avsikten att föra i Kanold på börsen som fastighetsbolag. Kanolds produktions- och rörelsebit var allt annat än lönsam, men bolaget hade ett fastighetsbestånd som drog in hyresintäkter på 12 Mkr per år. Under året kom emellertid en mängd nya fastighetsbolag in på börsen, varför Skrinet ändrade sin taktik, och köpte upp hela Kanold.

Affären finansierades på ett sätt son är signifikativt för Skrinet. Bo Sandell lät helt enkelt trycka upp 173 000 nya Skrinetaktier i en riktad emission, vilken enligt dåva Därefter avyttrade man Kanolds biografrörelse, och fortsatte med att snabbt sälja fastigheterna, som i Skrinets årsredovisning värderats till ca 80 Mkr. Köparen, försäkringsbolaget — Trygg-Hansa, betalade 117 Mkr kontant. Hela affären gav en skattefri reavinst på 73 Mkr, dvs drygt två gånger köpeskillingen för Kanold, och fördubblade Skrinets egna kapital.

Nästa klipp lät inte vänta på sig. I februari 1982 köpte Skrinet upp sin största aktieägare, det betydligt större Masonite, med ett substansvärde på 250-300 Mkr. Då förhandlingarna började såg det ut som förhållandet skulle bli det motsatta. Masonite, med 40 procent av aktierna i Skrinet, var nämligen intresserat av att köpa investmentbolaget.

Det ville inte Bo Sandell, utan lyckades genom skickliga förhandlingar vända affären. Köpet finansierades igen

Skrinetaktier, som ökade aktiestocken med 28 procent. Dessutom tog man ett förslagslån på 70 Mkr och gav optionsrätter till 432 000 aktier. Enligt dåvarande kurs gick köpet på 120 Mkr.

Sedan gällde det att ställa Masonite, som drogs med en förlust på 30 Mkr, på fötter, och det gjorde man med besked.

Tillsammans med värmländska Svaneholm bildades ett 50 - 50 bolag, SvanMasonite, som övertog byggoch boardsektorn av bolaget. Tillverkningen förstärktes ytterligare genom ett samarbete med Norsk Wellboard. På detta sätt fick man ett konsortium som idag är Europas största boardtillverkare.

Det starkt förlustbringande sågverket i Rundvik var svårare att sälja, men Skrinet fick fram tre köpare, som satsade pengar i ett nybildat bolag. Trots att sågverket fick skrivas ned rejält gav affären tack vare skogstill aktierna i det nya sågbolaget.

Det enda som finns kvar av det ursprungliga Masonite är en förlustbringande fiberträfabrik i Jockmock. Dessutom har man fallrätter till den norrländska Logdeälven, som kan leda till 10 nya kraftverk om miljöpolitikerna lättar på bestämmelserna.

Den tredje stora affären för Skrinet i fjol var köpet av 680 000 aktier för 61 Mkr vid Lundaföretaget Gambros nyemission på 200 Mkr. Gambro, allmänt ansett som ett snilleföretag, tillverkar medicinteknisk utrustning - bla konstgjorda njurar-, och hade uppvaktats av större och mer välerablerade företag. Det var alltså fråga om en ny förhandlingsseger för Bo Sandell. Gambro är på väg mot en börsintroduktion i Sverige, och även det utländska intresset är stort. Introduktionen anses kunna medföra en fördubblinga av värdet på aktierna, Oo