Svenska flygplansindustrin vill vara kostnadseffektiv
av Erkki Olin Forum 1990-09, sida 14-15, 24.05.1990
Taggar: Teman: flygplansindustrin
Nu vässar Linköping
Gripen-klorna:
JAS 39 Gripen
Text: Erkki Olin
SVENSKA FLYGPLANSINDUSTRIN
VILL VARA KOSTNADSEFFEKTIV
Scabs Flygdivision är nu åter på rätt spår. Den 4 maj klockan 7.59 lyfte Gripen-projektets provplan nummer två med chefspiloten Arne Lindholm vid spakarna på en flygning som varade i 14 minuter. Men är JAS 39 redan försatt ur spel då de gäller de finska flygplansköpen, som i mycket stor utsträckning också är en kostnadsfråga ela Industri-Sveriges ära står p spel i jaktplansprojektet JAS-39
Gripen. Gripen har utvecklats av industrigruppen JAS, i vilken ingår SaabScania, Volvo Flygmotor, Ericsson Radar Electronics och FFV Aerotech.
Projektets kostnader har hittills åkt upp med över 16 procent till den del svenska staten skall stå för fiolerna. Dessutom måste industrigruppen själv ta på sig extra kostnader som inte får slås ut på priset. I varje fall fortgår nu arbetet efter det otursamma haveriet den 2 februari i fjol. Det var ju då provflygplan nummer 1 genom ett fel i datorprogrammet i landningsskedet gick över styr, slog i banan med vänster vingspets, huvudställ och nosparti. Planet kanade därefter av banan under våldsam rotation. och blev slutligen liggand på rygg 75 meter från banan. Alla upptäckta fel har nu kunnat rättas till.
Chalmers kostnadsstudie
För att urskulda sig och bemöta den skarpå offentliga kritiken av budgetöverskridandena. har Industrigruppen JAS refererat till en studie utförd av Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Studien gäller kostnadsbeteendet inom ett hundratal industriella utvecklingsprojekt. Den visar att överskridandena i genomsnitt är 60 procent av planerad tid och 80 procent av planerad kostnad.
Detta kan ju vara en tröst för dem som vill förklara sig. Men för svenska försvaret är det en klen tröst. eftersom alla överskridanden utan undantag tär på de fasta anslagen. Gripen kommer att bli det första
Nästa generations flygplan
En jämförelse av kostnaderna för nästa generations flygplan (MSEK)
Flygplan Land Utvecklings- Seriepris Leverans- Planerad kostnad tid serielängd JAS 39 Gripen Sverige 12.000 100 1993— 300—400 Rafale ‘) Frankrike 45.000 220—250 1996— 336 EFA 7) Storbritannien 65.000 220 1996— 765 Västtyskland Ialien Spanien ATF”) US Air Force 90.000 220—250 1995— 75 !) FlugRevue 6/1989, International Defence Review 5/1989 ”) Flug Revue 6/1989, Interavia Air Letter Jan 30 1991. International Defence Review 9/198 14
AT stridsflygplanet i världen av fjärde generation, och ligger trots förseningarna i utvecklingen flera år före sina motsvarigheter: franska Rafale, Eurofightern, och det amerikanska ATF (Advanced Tactical Fighter). Att Gripen byggs under kostnadseffektivitet visar en tabell som baserar sig på uppgifter från olika källor. Uppgifterna är därför kanske inte helt jämförbara som sådana. men visar i alla fall de ungefärliga proportionerna.
Instabil överlägsenhet
De plan som konkurrerar med Gripen om det finska flygvapnets beställningar. Mirage 2000—5, specialversionen av F-16 och Mig 29, hör alla till den föregående generationen. Gripen och dess ”gelikar” har konstruerats som instabila för att de ska nå överlägsenhet i manövreringsförmåga gentemot den föregående generationens plan.
9/1990 FÖRUN
Detta ställer naturligtvis stora krav på styrsystemet. som inte i något skede går att sköta manuellt. Gripens nosvinge, till exempel, kan användas för att ge planet krafter som kan knuffa det snabbt åt sidan, vilket kan vara en mycket bra egenskap på ett plan med tanke på Iuftstrider. Då Gripen överraskande ”sladdar”. måste den förra generationens plan luta och svänga på ett sätt som är lätt att räkna ut av piloten i ett förföljande plan.
Gripen-projektet måste vara en enorm teknisk och ekonomisk utmaning för en smånation, men Sverige med överbefälhavaren i spetsen har valt och står alltjämt fast vid Gripen vid lösning av flygvapnets tre huvuduppgifter e bekämpning av intrång i luftrummet e attacker mot anfallande truppstyrkor över land och hav e spaning för upptäckt av fientliga truppkoncentrationer.
Var och en av dessa roller ställer särskilda krav på teknik och taktik för målupptäckt. målmätning och vapen- och spaningsinsats. Hela rollspelet skall handhas av ett och samma plan: JAS 39 Gripen.
Uppgifterna påverkas också av geograiska förhållanden. Sveriges yta är stor och avstånden långa. Flygförbanden måste unna spridas över hela landet. dels som skydd mot utslagning på baserna, och dels ör att operera snabbt, oberoende av var ett överraskande angrepp sätts in. Vid luftförsvar är förvarningstiderna mycket orta. Flygplanen måste därför baseras nära det aktuella stridsområdet. vilket medför risken att baserna kan slås ut. Den specifika svenska filosofin är därför att bl a använda delar av det ordinarie vägnätet som krigsbaser. Flera alternativa baser innebär att angriparen får svårigheter att itta rätt bas. Det är denhär filosofin som påverkat utformningen av Gripen. som gjorts lättmanövrerad vid låga farter. inte har behov av långa start och landningsbanor, och klarar sig genom en god styrprecision på mycket smala banor.
Försvar ”på finska”
I vilka avseenden skiljer sig de finska förhållandena från de svenska? Geografiskt är skillnaden inte stor. Men försvarsuppgiften är annorlunda i den mening att vi enligt fredsavtalet i Paris år 1947 bara kan ha 60 stycken jaktflygplan. medan Sverige anser sig behöva minst 350 Gripen-plan ör sitt försvar.
Vad som förutom priset och kompensationsköpen är avgörande för de finska jaktplansköpen är inte helt klart. Luftstridskrafterna vill ha ett hypersnabbr jaktplan med en radarutrustning av senaste modell. som kan upptäcka mycket lågtflygande mål, och styra robotar mot sådana mål. Dessutom uppställs krav på operationsmöjligheter under ytterst krävande klimatologiska förhållanden. samt bilighet i drift.
Ett annat, dock icke helt ovillkorligt rav är att det måste finnas en tvåsitsig version av planet för utbildningsändamål.
Oväsentlig är inte heller frågan hur pass dyrt planet blir i drift. Det gäller ju en period på närmare trettio år. Ja. så lång blir den verkligen! Draken-planen i Pirkkala är de första som skall ersättas. De köptes
FORUN, 2/1990
Eurofighter EF som begagnade och har nu varit i bruk sedan år 1972. Även om alla de plantyper som offereras luftstridskrafterna i stort sätt uppfyller de finska minimikraven, kan det ändå finnas väsentliga skillnader i planens ekonomi.
Därför kommer det att bli mycket intressant att se vad de offerter som nu i höst skickas in till luftstridskrafterna innehåller i driftsekonomiskt hänseende. Den offert som gäller Gripen kan i det skedet bara utgå från teoretiska värden, medan övriga kandidater har möjlighet att basera sina uppgifter på faktiska förhållanden.
Riksdagen skall fatta det slutgiltiga be slutet om de finska flygplansköpen år 1993. d v s samma år det första egentliga Gripen-planet i en serie på 30 plan som svenska flygvapnet beställt av Industrigruppen JAS 39, rullar ut ur monteringshallen.
Hur många är det som vill satsa en hacka på Gripen-alternativet för Finland? Tidsmässigt ser det illa ut för Linköping, som nog ekonomiskt förefaller att ha läget under kontroll. Framgångarna på civilflygssidan med storbeställningar på regionalflygplanen Saab 340 och nya Saab 2000 bidrar inte minst till effektivitet 1 resursutnyttjandet. LJ
Rafal id