Svenska företag känner sig välkomna

av Sixten Johansson Forum 1979-11, sida 16-17, 20.06.1979

Taggar: Teman: utländska företag i FInland

Svenska företag känner sig välkomna

De svenska företagen känner sig i princip välkomna i Finland, det finns och har länge funnits ett stort intresse från svensk sida för etablering i Finland. Dethär illustreras bäst av det stora antal svenska dotterföretag som verkar här, många med redan mycket gamla anor — så gamla att en det företag inte ens längre associeras till moderbolaget i Sverige utan helt enkelt har blivit en del av det finländsk näringslivet.

Wy>” Dethär är i och för sig ett gott exempel på hur ett samarbete mellan två länder kan utvecklas säger Rolf Ehrnrooth, VD för Volvo i Finland och ordförande för Föreningen svenska dotterbolag i Finland rf. Ehrnrooth ser av samma anledning inte några större specifika problem för de svenska dotterbolagen, de

Inhemskt? Skandinaviskt? Eller bra kvalitet fungerar som vilka finländska företag som helst, de har samma problem med konjunkturer och därmed följande vikande efterfrågan. — Behandlingen från myndigheternas sida kan inte heller sägas vara annorlunda än den de finländska företagen får, säger han.

De svenska dotterbolagens verk Intensivare nordiskt industriellt samarbete efterlyser Veikko Wirtanen, VD för Oy Tandberg Radio Ab — Som marknadsföringsbolag för ett norskt företag har v nära väg till vår huvudman, och inom exporten brukar Norden bl a av dessa geografiska skäl betraktas som hemmamarknad. Vid importen däremot bemöts vi i praktiken av restriktioner, trots att Finlands handelsbalans med Norge i åratal varit kraftigt positiv: senaste år var exporten till Norge 1 771 Mm med ett överskott på 900 Mmk.

ww Veikko Wirtanen anser att nordiska företag alltför ofta konkurrerar bittert med varandra, trots att man brottas med samma problem — därvid förbiser man lätt avlägsnare konkurrenter, som inte har dessa problem, och som drar nytta av situationen.

— Tidigare var de skandinaviska länderna i särställning genom Eftaavtalet, men EG-avtalet har medfört lättnader i tullbestämmelserna även för andra än nordiska länder, säge han. — Personligen skulle jag gärna se de nordiska länderna betraktade som hemmamarknad — det skull befrämja samarbetet, och samtidigt stärka hela Nordens ekonomi.

Hur inhemskt är inhemskt? Tandbergs produkturval omfattar idag stereo- och hi-fi-bandspelare, -mottagare, -förstärkare, samt läromedelsprodukter såsom språklaboratorier etc, samt dataprodukter: mik 1 rodatorer och terminaler.

— Det är speciellt på läromedelsproduktsektorn vi haft en del problem i egenskap av utländskt företag, berättar VD Wirtanen. — Statsmakten har gett direktiv om att den offentliga sektorn och därmed läroinrättningarna bör prioritera inhemska produkter. Trots dessa direktiv har bla vissa universitet skaffat språklaboratorieutrustning från oss. Men det säger sig självt att vi har det kärvare på just den marknaden genom denna restriktion. Ironisk — = se

VD Veikko Wirtane samhet berörs dock av många gemensamma generella frågor, för vilka Föreningen svenska dotterbolag i Finland rf finns till. Föreningen grundades strax efter kriget då man hade stora svårigheter med importen av svenska produkter, liksom också av alla andra. De svenska företagen beslöt sig om ett samgående för att den vägen dels ha en intresseorganisation för dessa problem, dels att gemensamt finna lösningar på hur problemen skulle kunna tacklas så att företagen, inom ramen för de begränsade resurser landet hade, ändå skulle få tillstånd att importera.

— Under senare år har vi tidvis haft liknande problem vad importmöjligheterna beträffar, säger Ehrnrooth, och då har man inom föreningen organiserat aktioner för att fästa olika instansers uppmärksamhet vid medlemsföretagens verksamhetsbetingelser. Ta som exempel medlet av 70-talet då ”köp inhemskt”-kampanjen gick som kraftigast och kanske inte till alla de nog är de med oss konkurrerande produkter som säljs som inhemska utländska till över 90 procent, genom att komponenter och delar inte alls tillverkas här, och arbetskostnaderna för dessa elektronikprodukter utgör en mycket liten del av det slutliga priset. Mot den bakgrunden skulle litet mindre formalistiska attityder i frågan inhemskt-utländskt vara motiverade.

Kort recession

Några andra större minus med att vara utländskt företag i Finland tycker sig Veikko Wirtanen inte ha noterat.

— Naturligtvis har vi samma problem som alla andra företag här och i det övriga Norden: det stegrade kostnadstrycket, främst socialkostnaderna. Men depressionen har kanske drabbat vår bransch med lättare hand än många andra — vi började egentligen först 1977 ha känning av recessionen, och nu förefaller uppsvinget att vara på väg. Moderbolagets svårigheter har i främsta hand att göra med den snabba och branta kostnadsstegringen i Norge, en följd av oljeboomen.

Bred know-how-bas

I Finland har Tandberg varit etablerat sedan 1952. Oy Tandberg Radio Ab sysselsätter idag ca 15 personer och har i sin kvalitets- och

FORUM 11/7 lar var riktigt nyanserad. Föreningen ansåg det inte motiverat, trots att man accepterade det moraliskt riktiga i en dylik kampanj, att uppmana folk att oberoende av en produkts pris och kvalitet alltid diskriminera utländska företag, som dock både sysselsätter och annars utför en samhällsnyttig gärning — Min egen uppfattning är dock att ”köp inhemskt”-kampanjen efter de första åren nu fått en förnuftigare inriktning, säger Rolf Ehrnrooth. — Också myndigheterna har insett ”övertonerna” och försökt modulera dem.

— Samtidigt måste man påpeka, fortsätter Ehrnrooth, att om man skall söka problem, specifika för de svenska dotterbolagen i Finland, så ligger de till stora delar just inom denna sektor. Vissa branscher är klart störda av direktiv och rekommendationer som getts ut. Som exempel kan man nämna försörjningen av byggnadsmaterialförnödenheter, där tex statsbelånade bygge prisklass — den högsta — en marknadsandel på 28 procent.

— I stort sett finner jag våra verksamhetsmöjligheter här rätt goda, säger VD Wirtanen. — Vi har ju samma utgångsläge som alla andra företag i landet, och som plus den breda know-how-bas Tandberg har genom sin etablering i olika länder. Vi har idag också större möjligheter än tidigare att påverka t ex produktutvecklingen. Denna internationella växelverkan är givetvis ägnad att ytterligare öka produkternas marknadsanpassning.

Veikko Wirtanen ser framtiden an med försiktig optimism, kansk främst då det gäller kundgrupperna privata företag och konsumenter — De är kvalitetsmedvetna — också de enskilda konsumenterna börjar inse att de i längden inte har råd att köpa billigt…

N

VD Rudolf Wirmiala

FORUM 11/7 föreskriver inhemska byggnadsmaterial och där ett utländskt dotterföretag, trots att det kan erbjuda konkurrenskraftiga priser, på grund av dessa rekommendationer helt enkelt inte kommer i fråga. Denhär företeelsen, som i viss mån berör också andra branscher, är naturligtvis besvärlig att komma tillrätta med, men i det stora hela har de svenska dotterbolagen inte mycket andra problem än vad företagen i allmänhet har haft under de senaste åren, och de har ju varit gudinog stora.

— Utländska dotterbolag kan inte ses som en negativ företeelse, påpekar Ehrnrooth. — Att utländska bolag kan fungera långsiktigt och ansvarsmedvetet i landet kan tvärtom uppfattas som ett samhällets hälsotecken. Och har man en sund utrikeshandel mellan två länder leder det till en gynnsam växelverkan, för vilket det bästa beviset just nu är vår positiva handelsbalans med Sverige. De svenska företagen är goda sysselsättare och arbetar aktivt på att

VD Rolf Ehrnroot befrämja exporten till Sverige. Svenska och andra utländska dotterbolag tillför ju dessutom det finländska samhället know-how, utländska kontakter — och sist men inte minst fan en hel del skattepengar. OO

Danfoss: Ingentin att klaga över!

Då försäljningen går bra finns det ingen orsak att klaga. Så resonerar VD Rudolf Wirmiala på Oy Danfoss Ab, ett danskägt importföretag i automatikbranschen.

ny” — Vi har uppriktigt sagt mycket litet att klaga på. Då försäljningen går upp, är sinnesstämningen positiv, säger VD Rudolf Wirmiala på Oy Danfoss Ab. Företaget, som till 100 procent är danskt, har specialiserat sig på automatik av olika slag. Man säljer bl a hermetiska kompressorer, hydrauliska komponenter samt automatik för kyl- och VVS-system. Av kunderna representerar merparten industrin, medan konsumenterna står för en mindre del.

Danfoss hör till de företag som paradoxalt nog gagnats av energikrisen. Energibesparing är tidens melodi inom alla sektorer, och Wirmialas lagerförsäljning ökade t ex från år 1977 till 1978 med nästan 100 procent.

Företaget etablerade sig i Finland hösten 1958, då hade man två anställda — VD Wirmiala jämte en bokförare. Idag sysselsätter Danfoss i Finland över 50 personer. Totalt har det danska storföretaget drygt 11 000 anställda i världen — av dessa omkring 8000 i moderlandet.

— Den enda påtagliga svårigheten har under den senaste tiden varit likviditeten. Då försäljningen har gått bra, har man i Danmark velat ha betalningen i snabbare tempo än tidigare. Och på den finländska kreditmarknaden har vi svårt att hävda oss eftersom Finlands Bank ogärna ser att man belånar import.

I det här sammanhanget påpekar Wirmiala att det numera slopade sk RP-systemet för kontantbetalning av importvaror ingalunda drabbade de utländska dotterbolagen utan istället försvårade de inhemska företagens ställning.

— Vi hade möjligheter att dra ut på lånen från moderbolagen och därigenom klara oss trots restriktio-’ nerna. De finländska importörerna hade det betydligt svårare, vilket inte kan ha varit meningen.

Några konkurrensförvrängande åtgärder från de finländska myndigheternas sida har man på Danfoss inte kunnat notera.

— Det beror kanske på att vi främst konkurrerar med andra utländska bolag. Den inhemska produktionen omfattar inte i nämnvärd grad våra produkter. Vi tävlar egentligen bara med Oy Strömberg Ab då det gäller motorskydd, säger Rudolf Wirmiala.

17