Svenska företag vill köpa från Finland
av Leena Kojonen Forum 1980-18, sida 10-11, 19.11.1980
Svenska företag vill köpa från Finland
Liisa Lifländer, chef för Finsk-svenska handelskammaren i Stockholm, noterar en fortsatt stark tillströmning av förfrågningar från svenska företag som är intresserade av att köpa från Finland. — Ca 70 procent av alla förfrågningar som vi handlägger kommer från svenska företag, säger hon. e En förklaring kan naturligtvis vara att handelskammaren har blivit bättre känd som imformations- och kontaktkälla genom olika aktiviteter, men jag tror att detta även kan tolkas som bevis för att finska industriföretag har befäst sin ställning som leverantörer ull Sverige På F handelskammaren önskar vi d r bättre information från finska företag som är intresserade av den svenska marknaden. Tack vare vär status som molsvarighet till handelssekreterarkontoret får vi rätt mycket information både från Utrikeshandelsförbundet och andra organisationer, men speciellt då det gäller att hitta leverantörer av specifika produkter skulle vi ha stor nytta av informationsmaterial direkt från företagen.
Först och främst behöver vi material för vårt egel bruk, en kortfatltad presentation av företaget, dess produkter och — leveransmöjligheter. Med hjälp av sådan information kan vi sedan hänvisa den intresserade köparen att ta direkt kontakt med företaget, framhåller Lisa Lifländer.
Stödtjänster
En minst lika viktig del av vår verksamhet består av att hjälpa finska företag som vill komma in på den a marknaden. Ofta gäller det ä all hjälpa företag som redan är här och som behöver hjälp för at genomföra någon speciell aktivitet.
Det kan gälla agentfrågor, lanse Liisa Lifländer, VD för Finsk-svenska handelskammaren i Stockholm.
1 ring av en ny produkt, etablering av ett dotterbolag, arrangerande av en inköparresa eller någon gemensam kampanj. Även om wvi liknar övriga handelskamrar i den internationella handelskammarorganisationen i det avseendet alt vi prioriterar service till var medlemskär, som för tillfället består av ca 400 finska och svenska företag, organisationer, privatpersoner os Vv, arbetar vi ungefär som vilket finskt handelssekreterarkontor som helst. vilket betyder att alla exportörer i Finland och importörer i Sverige kan vända sig till oss.
Vi har naturligtvis mycket nära samarbete med bade den finska hundelssekreteraren, som har sitt kontor i Göteborg och som närmast koncentrerar sin verksamhet på västkusten, och med industrisekreteraren, som sitter på ambassaden här i Stockholm och handlägger tekniskt-vetenskapliga ärenden.
Staten finansierar
Finsk-svenska — handelskammarens verksamhet finansieras till en väsentlig del med bidrag fran fin staten, berättar Ciisa Liffänder. — För
FORUM 18/8 ullfället är den statliga andelen ca 65 procent, och resten får vi in i form av medlemsavgifter och äcebitering av tjänster. Liksom handelssekreterarens är även vår service till största delen gratis. För större uppdrag debiteras enligt överenskommelse. Våra priser är mycket förmånliga, högst hälften av gängse konsultarvoden. Tre till fem dagars jobb är de vanligaste, till mera omfattande marknadsundersökningar eller andra serviceformer har vi tyvärr sällan resurser.
— Naturligtvis är även detta en förhandlingsfråga: vi är alltid öppna för diskussioner angående våra insatser i de mest skilda projekt.
– En biroll som också dyker upp i vår verksamhet är den sk ”iroubleshooter-rollen” vilket i vardagsspråk oftast betyder “diplomatiskt förmedlingsjobb mellan den svenska köparen och finska leverantörer eller mellan den finska huvudmannen och svenska agenten. I de festa fall löper samarbetet utan större problem, och när proble uppstår, är det fråga om missuppfattningar, feltolkningar, tillfälligt bristande samarbetsförmåga eller liknande.
Förtroendekriser — Själv tror jag att det egentliga skälet till problemet oftast ligger i att någondera parten eller båda saknar örmåga atl sätta sig i den andras situation. Det händer tyvärr rätt ofta alt huvudmannen inte har förtroende för sin ageni som han själv utsew till sin representant, han ger inte det behövliga moraliska säljstödet, häller inte agenten informerad o 3 v.
— Man går i om och sätter upp en egen säljorganisation bakom agentens rygg och försöker i värsta fall sätta agenten i konkurs För att röja undan en konkurrent! Sådant behöver ju inte hända eller hur? Tänk på hur det inverkar på huvudmannens och även övriga finska industrins rykte i Sverige!
Man inser förvånansvärt sällan alt det sist och slutligen allud är fråga om gemensamma intressen och at all borde arbeta i samma riktning. Goda agenter är mycket svåra att få tag i, om man lyckats få en bra agent, bör man värna om ett gott samarbete men denna, och ge möjligheter till bra resultat, tycker Liisa Lifländer.
– Om våra nyare serviceformer vill jag nämna uthyrning av kontorsutrymme både för längre och kortare perioder, en möjlighet som borde intressera speciellt företag som håller på att starta eller omorganisera sin verksamhet i Sverige, säger Liisa Lifländer.
— Vi kan både hyra ut kontorstum med behövlig service mitt i staden och även erbjuda utställningsrum för kortare perioder. Ett aktuellt exempel på utnyttjandet av rums- och kontorsservice är — utvecklingsområdesfonden (KERA) som har sin representant, regionchef Hans Östermark inhyrd hos oss under flera mänader. Vid behov hyr vi ul även större utrymmen 1 ex för anordnandet av mottagningar för den svenska kundkretsen.
Leena Kojonen
KERA värve svenska företag till Finlan e — Om söket lyckats eller inte är det kanske för tidigt att uttala sig om nu, säger Hans Östermark. — Försöksperioden är inte slut än och utvärdering kommer aut ske först vid ärsskiftet. Det som dock verkar helt klart är att intresse finns, men information om fördelarna med att etablera sig i Finland är inte ännu tillräckligt vida spridd och här måste jag enträget fortsätta vidare. Jag har försökt gå runt rätt mycket, jag har besökt många svenska företag och berättat om de finska förhållandena, om förutsättningar för etablering, om finansieringsmöjligheter. om arbetskraftfrägor, skallefrägor o s v.
I samarbete med Finsk-svyenska handelskammaren har vi också anordnat ett seminarium om de viktigaste frågorna i samband med etablering och nu börjar vi så småningom vänta på konkreta resultat. Som en viktig målgrupp har vi naturligtvis den svenska industrin med möjligheter och behov att ha en del av tillverkningen i Finland, tex sädana företag som redan har Finland som ett av sina marknadsomräden. säger Östermark.
FORUM 18/80
Utvecklingsområdesfonden (KERA) har varit inhyrd hos Finsk-svenska handelskammaren i Stockholm under några månade med bl a syftet att värva svenska företag till Finland. Hur har det lyckats, region- och projektchef Hans Östermark?
Lika intresserade är vi dock av andra samarbetsformer, det kan gälla delleveranser från Finland eller även gemensamma aktiviteter till tredje land OSV.
— En annan viktig målgrupp för oss är potentiella nyföretagare bland sverigefinländarna. Bland dem finns det säkert många som har de personliga resurserna att starta eget och som gärna också skulle göra det på sin gamla hemort om det bara fanns andra förutsättningar, finansieringsmöjligheter, hjälp med lokalanskaffningar mm. Och om dessa förutsättningar och möjligheter vill vi gärna informera dem.
— En annan typ av aktivitet som KERA vill lära mera om här på ort och ställe är småföretagens exportmöjligheter. Detta är en aktivitet som hör till handelskammarens egentliga verksamhetsområde, men vi vill först och främst hitta olika sätt att hjälpa de små företagen på våra stödområden, 1 ex i trakter där arbetslösheten drastiskt har ökat på grund av företagsnedläggningar. Det som nämligen ofta är svårt är att få svenska företag intresserade av
Projektchef Hans Östermar dessa helt finskspråkiga orter. De flesta svenska företag som är intresserade av samarbete i form av etablering celler delleveranser vill gärna hålla sig på de svenskspråkiga områdena i Finland.
Exportfrämjandet är naturligtvis inte KERAS främsta mål, säger Hans Östermark. — Det som vi är ute efter är att trygga sysselsättningen på våra stödområden liksom också att utöka kunnandet inom våra företag. Men för att lyckas med detta måste vi vara öppna för nya idéer och även för okonventionella metoder. Det faktum att vi kommit till Stockholm för alt samarbeta med en existerande organisation i stället för all enbart uttnyttja den är kanske okonventionellt, men emedan vi också själva behöver dessa kunskaper, har vi tyckt att det är bäst för oss att skaffa dem själva.
— Handelskammaren har varit till stor hjälp och nytta för oss och tex möjligheten att hyra in oss hos dem varit en utomordentligt bra lösning i många avseenden, poängterar regionchef Hans Östlermark.
Leena Kojone 1