Svenska högskolor tacklar byggkrisen

VARMT GOLV

Frisk luft in i takhöjd i TÅ A LE n fl RN not a Värmeväxlare I S Principskiss för | enplansvilla Aquatan fennenucsnanans n mm — SÄÖNN, Prefabri= Cora grund

Svenska högskolor tacklar byggkrisen

Dagens bygg- och fastighetskris är i grunden en struktur och finansiell fråga. Därför kanske rubrike ovan känns en liten smula missvisande. Ändå är det så, att ett billigare och rationellare byggande skulle resultera i lägre kostnader, totalt sett. Och lägre priser och hyror och en mer vital nybyggnadsmarknad.

en det handlar inte bara om de omedelbara kostnaderna för att uppföra en byggnad. Huset skal stå kvar och fungera på ett tillfredsställande sätt under en tidrymd av åtskilliga decennier. Att minimera de löpande kostnaderna för drift och iståndhållande är en annan angelägen fråga.

Redan i mitten av 80-talet började professor Björn Karlsson vid Linköpings Tekniska Högskola tala om livstidsoptimering av en byggnad. Tyvärr skulle det visa sig att en å ena sidan trög och å andra sidan ”klipporienterad” byggmarknad hade oerhört svårt för att adaptera den här sortens tankar.

Frågan om livstidskostnaderna för vidare till problemet med energibesparing. Den vägen leder sedan ytterligare vidare till en besläktad, och i dag högaktuell nisch, nämligen problemområdet ”hus och hälsa”.

Redan på ytplanet handlar det hela, som synes, om en ofantligt mångfacetterad och invecklad problematik. Den spänner över områden som finansiering, planering, logistik, byggteknik, VVS-teknik, medicin, psykologi, mikro- och makrobiologi, termodynamik etc. Att försöka hitta nå 2 gotslags övergripande och samverkande lösningar på alla de frågor som uppstår i det här sammanhanget kräver en armé av goda generalister och specialister.

I dag är ett antal högskoleinstitutioner runt om i Sverige involverade i olika arbetsuppgifter, som har anknytning till det här komplexet. Initiativet är, som så ofta, ett one-man-work, och kom ursprungligen från Lars Ekström, uppfinnare, civilingenjör och redaktör för tidningen Byggnadsvärlden.

Tidpunkten för detta var 1980. Som ett slags grå eminens och finansiär bakom Ekström fanns redan då Sten Engwall, en generalist och visionär med både ekonomiska och tekniska idéer av ganska revolutionär art. När Ekström plötsligt och oväntat avled 1982 fick Engwall (till att börja med ensam) ta hand om projektet, som har fått namnet TEEG, d.v.s. Teknik, Ekonomi, Energi från Grunden.

— Inledningsvis kan vi konstatera, att vi inte längre har råd att bo i de bostäder som produceras med dagens aktuella kostnadsbild, påpekar Sten Engwall med skärpa. — Vidare gäller att det inte bara handlar om kostnader för uppförande av ett hus utan även om frågor som energiteknik

TEEG-projektet (Teknik, Ekonomi, Energi från Grunden) syftar till att ta fram ett nytt byggtänkande som beaktar livstidsoptimering. Ett konkret exempel är detta pilothus med många intressanta innovationer.

och miljöteknik.

— Det finns ett slags grundläggande, nedärvt feltänkande inom byggandet, och det är det som vi vill ändra på, fortsätter han. — ”Vi” är närmare bestämt ctt konsortium bestående av ett femtiotal privatpersoner, som fungerar som ett slags påtryckningsgrupp — inte minst gentemot högskolorna i landet.

Systemfelet som Engwall talar om består i en brist på helhetsgrepp om byggprocessen. Han gör en belysande jämförelse med bilindustrins produktionsmönster.

— Det existerar inga egentliga forskningsanläggningar då det gäller hus, till skillnad från t.ex. bilindustrin, säger han. — Detta har i hög grad med konkurrenssituationen att göra. Biltillverkaren är helt enkelt tvungen att testa sina produkter för att kunna hävda sig gentemot konkurrenterna. Inom byggandet har man inte alls samma press på sig.

— Det är det här medvetandet som vi försöker föra ut till bl.a. högskolorna, förklarar Engwall. — Och man får väl säga att vår lobbyverksamhet börjar bära frukt och sprida sig bland forskare och akademiker runt om i landet.

Avskaffandet av den svenska gymnasieingenjörsexamen (som ctt led i EG-normaliseringen) kom att utgöra ett slags naturlig startplattform för TEEG-idéerna. Sten Engwall och gruppen omkring honom lyckades, med visst bistånd från Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm. få gehör för sina idéer inom den nya ingenjörsutbildningen i Halmstad. Resultatet är bl.a. ett nytt pilothus, som i skrivande stund är under byggnad i centrala Halmstad. Hans-Erik Eldemark, civ.ing. och högskoleadjunkt, säger så här — Vad vi sysslar med här är en typ av innovatörsutbildning. Studierna är i hög grad projektorienterade och arbetet sker både på ett praktiskt och ett teoretiskt plan. Vi har en arbetsmodell som i början fungerar som ett slags ”smörgåsbord”, d.v.s. studenterna ställs inför ett antal möjliga uppgifter och får sedan välja bland dessa och utveckla det heta i grupp.

I Haninge, strax utanför Stockholm, finns en högskolefilial under KTH där man bedriver samma typ av utbildning. Aven här lyckades konsortiet entusiasmeta de utbildningsansvariga, och projektet har dragits i gång. Här utgår man ifrån frågorna om ”Hus och Hälsa”, som på ett naturligt sätt ingår i TEEG-komplexet.

Förutom högskolorna i Halmstad och Haninge är KTH och Tekniska Högskolan i Lund involverade i projektet. På KTH i Stockholm har man en närmast observatörsbetonad roll och Lunds insats består i mätningar och kontroller. LTH har sedan gammalt hög kompetens just då det gäller funktionsanalyser av hus.

Om man skall sammanfatta de grundläggande idéerna bakom TEEG, så kan man säga att projektet står på tre ben: I) ekonomisk optimering, 2) energibesparin och 3) friska hus. Redan under tidigt 80tal gjorde man på Byggforskningsrådet bedömningen att byggkostnaderna var på väg mot orimliga höjder om ingenting drastiskt gjordes. Vid ungefär samma tidpunkt hade även energifrågorna fått hög prioritet och något senare skulle den stora Hus-och-Hälsa-debatten aktualiseras.

Lösningarna på de olika delproblemen står på en gemensam bas, den s.k. IGgrunden. ”IG” skall utläsas installationsgrund och betyder en mot marken isolerad krypgrund där husets olika tekniska funktioner samlats. Detta innebär förenklat byggande, hög tillgänglighet och minimerade risker för t.ex. vatten- och fuktskador. Aven radonriskerna är i praktiken reducerade ull ett minimum.

Men IG betyder egentligen mycket mer än så. En varm, friskluftsventilerad krypgrund öppnar möjligheten till golvvärme utan komplicerade dragningar av vattenrör eller elradiatorslingor. Golvvärme, i sin tur, betyder hög inomhuskomfort och naturlig termodynamik.

— IG-systemet går dessutom ett steg längre. Här förenas två olika värmesystem. ctt trögt och ett snabbt, förklarar Sten Engwall. — Det tröga systemet innebär att själva golvet — bjälklaget — värms upp underifrån på naturlig väg. Det snabba systemet handlar om inblåsning av tempererad friskluft genom en spalt mellan golv och vägg. En radiatorslinga styr den inblåsta luftens temperatur.

I takhöjd tas sedan den uppvärmda fränluften ut och fläktas genom en vertikal kulvert ner i grunden där den tas om hand av värmeväxlare och V-pump. En t.v. hemligstämplad befuktningsanordning ser till att inomhusluften varken blir för fuktig eller för torr.

— Att den varma frånluften avlägsnas innan den nått takbjälklaget är en detalj av mycket stor vikt, apostroferar Engwall. — När varm frånluft möter ett utifrån avkylt innertak, uppstår en icke önskvärd effekt. Den varma luften har upptagit fukt, och när den möter en kall yta sker kondens. IG-systemet bryter luftvandringen och eliminerar kondensrisken. Det här utgör ett viktigt steg på vägen mot ett friskare hus!

TEEG innebär inte något från början fixerat och låst system. Principlösningen med den tillgängliga installationsgrunden är ett slags grundbult i konceptet, men i övrigt Öppnar man sig för nytänkande på olika tekniska områden. Och då det gäller att hålla nere kostnaderna kan två smarta idéer tjäna som exempel — bägge lika enkla och klara — Bygg på långtidsarrenderad mark! rekommenderar Engwall. I ett läge, när lantbruket blir mindre och mindre lönsamt, måste det vara välkommet för en bonde att få in pengar genom markuthyrning i st.f. att leva på statliga subventioner för en olönsam hantering. Dessutom kan han tjäna en slant på att leverera produkter till de boende i området…

— Bygg inte förrän husen är ”sålda”! säger Rolf Cederström, som basar för byggandet av ett mindre villaområde efter TEEG-modellen, strax utanför Södertälje. — Tomma hus betyder stora, onödiga utgifter! LJ

PÅ BLÅVITA VINGAR I NORDEN.

18 dagliga flyg mellan Skandinavien och Finland. Från Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo.

Till Helsingfors, Tammerfors och Åbo

Varje business-dag; morgon, middag och kväll.

Med anslutningar från Helsingfors till fler orter inom Finland Mången flyger inom Norden. En flyger ofta.

FINNAIR INOM NORDEN VARJE BUSINESS-DAG:

STOCKHOLM-HELSINGFORS-STOCKHOLM GÖTEBORG-HELSINGFORS-GÖTEBORG KÖPENHAMN-HELSINGFORS-KÖPENHAMN OSLO-HELSINGFORS-OSLO STOCKHOLM-TAMMERFORS-STOCKHOLM STOCKHOLM-ÅBO-STOCKHOL - snabba nonstop-fly 6 GÅNGER 2 GÅNGER 3 GÅNGER 2 GÅNGER 2 GÅNGER 3 GÅNGE - anslutningar med flyg t.ex. från Helsingfors til 23 orter inom Finlan - tax-free-försäljning ombord på alla flyg inom Norden - Finnair Plus, ett nytt belöningsprogram för våra flygresenärer, gäller snart i alla skandinaviska länder

FINNER

BUSINESS CLAS 21