Svenska Trigon automatiserar koncerner

av Bjarne Nyman Forum 1985-07, sida 12-13, 24.04.1985

Taggar: Personer: Björn Wedén Teman: automatisering

dens inställning är något konservativ. Som det är idag är många företag tvungna att redovisa på gammalt manér för Patent- och registerstyrelsen, medan de föredragit att tillämpa internationell praxis i årsberättelserna, som inte underkastas några restriktioner. De som gör affärer utomlands och introducerar sina aktier bland internationella placerare är dessutom tvungna att använda internationella metoder.

Kone utvecklat längst

Kone Oy är det företag som gått längst i utvecklingen av årsredovisningen. Koncernen tillämpar en resultaträkning som bl a diskuterats av Näringslivets börskommitté i Sverige,

Här redovisar man ett resultat före skatt, efter att finansnettot dragits av från rörelseresultatet. Därefter dras den bokförda skatten av som kostnad och man får en total kalkylatorisk vinst efter bokförd skatt. Den del av vinsten som inte används för dividendutdelning, kan antingen avsättas till obeskattade reserver eller skäras ned genom avskrivningar utöver plan.

Om man nöjer sig med en nominell granskning av resultatet, är Kones modell informationsmässigt bra. Men den har ingen lösning på inflationsproblematiken.

Kones administrative direktör Arvo Tuononen berättar att bolaget redan i tio års tid vinnlagt sig om att göra resultaträkningen så lätt som möjligt att tyda. En av åtgärderna har varit att redovisa resultatet före bokslutsdispositioner och skatter.

Sedan några år tillbaka gör Kone avskrivningarna enligt den internationella IAS-standarden, som används i ett 50-tal länder.

Bättring att vänta

Både Kari Haavisto och Arvo Tuononen framhåller vikten av att lagstiftningen och Bokföringsnämndens rekommendationer mjukas upp så, att åtminstone alla finländska koncerner kan redovisa enligt internationella modeller. Dessa ger oftast en bättre bild av företagets ekonomiska situation. Detta är av stor betydelse för aktionärer, affärskompanjoner och finansiärer både i hemlandet och utomlands. Problematiken har förorsakat en omfattande diskussion om hur redovisningen skall moderniseras.

En viss ljusning kan redan skönjas. Inom bokföringsnämnden funderar nämligen en arbetsgrupp sedan början av 1983 på hur redovisningen kunde moderniseras. Gruppen har redan avgivit ett mellanbetänkande, och inställningen till förändringarna lär vara positiv. Det slutgiltiga betänkandet torde bli klart detta år. Men från förslag till verklighet är det tyvärr ofta ganska långt.

Peter Nordling 12

SVENSKA TRIGON A — Konsulter inom data och kontorsautomation fuskar sig igenom behovsanalyser och strategier för att snabbt komma ner på maskinnivån, där de trivs bäst. Vi kombinerar teknisk know-how med ekonomiskt och organisatoriskt kunnande. Det är därför vi jobbar med koncerner. Där duger inga standardlösningar, säger Björn Wedén, VD för Trigon Informa tion Management AB.

Trigons VD Björn Wedén betonar att ett automationsprojekt sällan är av enbart teknisk natur. Därför är det viktigt att en konsulterande firma har erfarenhet av annat än teknik.

nformationshanteringen inom koncerne — speciellt den ekonomiska informatio nen Ii form av rapportering och redovisning — skiljer sig på många punkter från informationshanteringen inom enskilda företag. Dessutom finns det knappast två koncerner så lika, att de kan bygga upp identiska system för informationshantering.

Koncernernas struktur förändras också kontinuerligt. Företag köps och säljs, divisionsindelningen ändras, o 3 v. Koncernerna har också ofta en juridisk struktur, som avviker från koncernens operativa indelning: uppdelningen enligt ägande inom koncernen sammanfaller sällan med divisionsindelningen.

— Koncernerna använder sig överlag av överraskande primitiva metoder för intormationshanteringen, rapporteringen och redoövisningen. Det gäller också väldigt stora och långt datoriserade koncerner — och tom datoriserande företag, alltså datorleverantörer, anser Trigon AB:s VD Björn Wedén.

Vad, hur och varför

Koncernernas informationsproblem underlättas inte av att dagens krav på insyn från aktieägarnas sida är höga. Koncernerna är tvungna att ge ut vettiga och korrekta uppgifter, för att aktieägarna skall veta vad som händer med deras pengar. På denna punkt har det under de senase åren förekommit uppseendeväckande brister. Färska exempel från Sverige är Ericsson-koncernen och Skandia, som klart visade att koncernledningen inte var till fullo medveten om vad som hände inom bolage — Varje sådan chock kostar massor med pengar, och vanligtvis får bristfälligheterna också ett eller ett par huvuden att rulla, säger Stefan Palm, Trigons konsult med koncernredovisning och -rapportering som specialitet.

Stefan Palm betonar, att informationshanteringen inom koncerner inte bara är en fråga om teknik. Det handlar om hur en koncern skall rapportera och redovisa, också om vad som skall rapporteras.

Kombinationen av ekonomi, teknik och organisation inom Trigon innebär att företa 7/1985 F RUN

ATISERAR KONCERNE get också kan ta sig an frågan om vad koncernrapporteringen skall innehålla

Datoriseringen av rapporterings- och redovisningsfunktionerna inom en koncern är inte något entydigt problem. En koncern som genom företagsköp förvärvat en ny enhet med egna automationslösningar, vill naturligtvis att den nya enheten skall passa in i koncernens totala system. Men å andra sidan kan det inte vara rimligt att koncernledningens behov av rapportering ges så hög prioritet, att man bygger upp system som står i konflikt med den nyförvärvade enhetens egna behov.

— Det gäller att gå försiktigt till väga. Man kan inte ha som mål att automatisera allt som kan automatiseras, säger Stefan Palm.

Nya sätt att testa

Trigons konsulter poängterar ofta, att ingen koncern är exakt kopia av en annan. Erfarenheterna hos koncernledningen är oftast begränsad till ett par koncerner. De personer som sitter i koncernledningen har erfarenheter av hur deras egen rapportering och redovisning är uppbyggd, och kanske hur en annan koncern har byggt upp sin informationshantering. Erfarenheter från fler än två koncerner är sällsynta.

— Ett konsulterande företag har däremot erfarenheter av många olika system. För folk i koncernledningen är det ofta både stimulerande och nyttigt att få perspektiv på, hur deras egen koncernrapportering eller -redovisning kan vara utformad, konstaterar Palm. Dagens informationsteknik har i alla fall en hel del att erbjuda koncernerna. En inressant möjlighet — på kommande — är konsolideringssimuleringar, d v s att konsoidera koncernen utgående från en struktur som avviker från den “verkliga”. — På detta sätt kan man t ex testa förändringar i divisionsstrukturen, och se vilka ‘onsekvenser nya arrangemang har för vinst per aktie, eget kapital, o s v. Det kan anske behövas både en juridisk och en operativ konsolidering, säger Stefan Palm.

Men konsolideringssimuleringar är mycet invecklade, och kräver stor datorkapacitet. Enligt Trigons konsulter är det ingen idé för små koncerner att satsa på denna möjighet. Det är främst investmentbolag och andra stora koncerner som via konsolideringssimuleringar kan finna nya möjligheter ill affärsutveckling.

PC går bra

Konsolideringssimuleringar kan också göras manuellt, om det finns tillräckligt med personella resurser.

F RUN 7/198 — Resurserna, inte behovet, är avgörande för, om simuleringar görs eller inte. Därför uppstår ibland obehagliga överraskningar, säger Björn Wedén.

När det gäller mindre koncerner, har det visat sig att man med relativt enkla persondatorapplikationer kan få till stånd en helt acceptabel nivå på rapporteringen och redovisningen, även för geografiskt vitt spridda koncerner.

— Det finns koncerner som klarar sin koncernredovisning med hjälp av personda Stetan Palm, expert på koncernredovisning, anser att man skall gå försiktigt till väga när det gäller att automatisera rapporterings- och redovisningsfunktionerna inom koncerner.

tor och t ex programvaran Lotus 1-2-3. De erforderliga uppgifterna från de rapporterande bolagen tas in via det världsomspännande datanätet Mark Ill, och behandlas enkelt i persondatorn, påpekar Stefan Palm. Men det är sällan man jobbar med färdiga program i koncernrapporteringssammanhang. Enligt Trigons konsulter bör varje koncern ha ett unikt rapporteringspaket.

Konsultering från grunden

Trigon AB sysslar inte enbart med koncerner. Enligt Trigons VD Björn Wedén har koncernerna kommit att spela en central roll i konsultföretagets verksamhet, tack vare affärsidén att kombinera kunnande från olika områden.

— Vi är inte renodlade datakonsulter, kommunikationskonsulter eller företagskonsulter. Vi försöker ligga någonstans mellan dessa tre, och ha en fot med i alla läger, säger Björn Wedén. — Vi har lärt oss att det är väldigt få problem som är enbart tekniska. De flesta datoriseringsprojekt kräver såväl tekniskt och ekonomiskt som organisatoriskt kunnande.

Satsningen på ekonomi, teknik och organisation återspeglas också | företagets arbetssätt. Alla konsulter inom bolaget har ett eget specialområde där de under årens lopp skaffat sig bred erfarenhet. Men ingen konsult är ensam om att genomföra ett uppdrag hos en kund. Minst två konsulter med olika specialiteter deltar.

Företagets tyngdpunkt ligger på att utföra behovsanalyser, skissera upp strategier och fastställa kravspecifikationer. I detta skede av projekt som siktar till att utveckla informationshanteringen kommer kopplingen mellan ekonomi, teknik och organisation bäst till sin rätt. Det är också just detta område som blir styvmoderligt behandlat av ”normala” datakonsulter, eftersom deras tyngdpunkt ligger nere på maskin- och programvarunivå.

— Normalt avslutar vi projekten där datakonsulterna börjar. Typiskt för datakonsulter är att de rusar igenom de första stadierna i processen för att komma åt projektutvecklingen, konstaterar Björn Wedén.

— Men små fel i början får ödesdigra konsekvenser i ett senare skede. Det kan lätt hända att ett företag går in för ett helt felaktigt informationssystem på grund av bristfällig behovsanalys.

Integritet viktigt

En konsulterande firma på informationshanteringens område bör vara oberoende av datorleverantörerna. Trigon har löst detta problem på två sätt: genom att inte sälja vare sig hårdvara eller programvara, och genom att utföra konsultuppdrag åt sinsemellan konkurrerande leverantörer — t ex IBM och Sperry.

— På detta sätt kan vi åstadkomma balans mellan användare och leverantörer, samtidigt som vi alltid är medvetna om vad leverantörerna har att erbjuda.

Leverantörernas egen konsultation har man inom företaget inte mycket till övers för.

— Leverantörernas primära mål är att sälja sina produkter. När de tar sig an behovsanalyser och kravspecifikationer, kan man vara säker på att resultatet passar in på leverantörens egna produkter. En leverantör kan inte föreslå att en kund gör bäst i att skjuta sitt automatiseringsprojekt ett par år framåt i tiden. Men det resultatet har vi faktiskt kommit till ibland.

Kännetecknande för Trigon är också att företaget jobbar med många kunder samtidigt. Antalet kundföretag är ca 55, en ansenlig mängd, eftersom Trigons konsulter är 13 till antalet. Bjarne Nyman 13