Svenskarna tar lättare på sina bostadslån än finländarna

av Johan Hultkrantz Forum 2010-04, sida 14-15, 29.04.2010

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2018

DEBATT

Kommentera debattartikeln genomatt skicka mejl till adressen feedbackÖforum.f.

X För ett par månader sedan tog jagi denna spalt upp att det faktiskt finns stora skillnader i beskattningen mellan Sverige och Finland. Även om Björn Wahlroos anser att det är för hög beskattning i Finland så är det betydligt bättre här än på andra sidan pölen.

Låt oss nu titta på de (stora) skillnader som finns mellan finländare och svenskar i boendeform och bolåneupplägg trots att Nordea, Danske Bank (Sampo) och Handelsbanken är väl etablerade i båda länderna.

Vi ska gå in på sex aspekter » Hur många har bostadslån » Hur många procentuellt sett bor på hyra » Hur många procentuellt sett amorterar på sitt bostadslån » Hur många år löper bostadslånet på » Hur många euro bostadslån har ett ”medelhushåll » Ärlånet bundet till kort ränta (rörlig) eller lång (fast) ränta?

Två av tre finländare är skuldfria. I Finland finns det 2,5 miljoner hushåll och endast 818 000 har bostadslån, vilket innebär att bara 33 procent har ett bostadslån. Ett annat sätt att se på det är att två av tre hushåll är skuldfria gällande sitt boende.

I Sverige finns det faktiskt ingen officiell statistik på hur många som har bostadslån men en uppskattning som Finansinspektionen har gjort på min förfrågan på detta är att cirka 50 procent av hushållen har bostadslån.

I Finland bor 13 procent på hyra vilket innebär att 87 procent har någon form av ägande. Ett annat sätt att se på det är att bara en finländare på åtta bor på hyra.

I Sverige bor cirka 33 procent

Debattartikeln har skrivits av Johan Hultkrantz som är placeringsmäklare.

“Bankerna tjänar förmodligen mer pengar om du inte betalar tillbak lånet (en av tre) på hyra vilket innebär 2,5 gånger mer än i Finland. En anledning till detta är att hyrorna i Sverige är mycket låga eftersom prisnivån är reglerad, vilket medför att man inte får ta ut marknadspris för en hyresbostad. I praktiken kan det vara högre hyra i en nybyggd lägenhet i en småstad som du aldrig har hört talas om än i en gammal lägenhet på Östermalm i Stockholm.

I Finland skulle det vara omöjligt med högre hyra i Kajana än i Eira! Den reglerade hyresmarknaden har gjort att man måste betala svart från 20 000 euro upp till 50 000 euro för ett hyreskontrakt på en bra adress i de större svenska städerna.

Svenskar återbetalar inte skulden.

I Sverige amorterade hushåll “plikt troget” fram till 1970-talet, efter det har det blivit mer liberalt. I Finland amorterar i princip alla (99,X procent) på sina bostadslån. Den enda gruppen som inte gör det är pensionärer med så kallade seniorlån. Det handlar ofta om lite äldre människor som vill dryga ut sin pension med lån där bostaden utgör säkerheten. Denna grupp betalar endast regelbunden ränta till sin bank.

I Sverige väljer hela 34 procent att inte amortera på sina bostadslån (bottenlån vilket innebär den stora delen av lånet som ofta har lägre ränta än topplånet som är cirka 10-20 procent av totallånet). För fem år sedan var motsvarande siffra 29 procent.

Trenden i Sverige är att man inte vill betala tillbaka sin skuld. Det finns flera anledningar till detta, Låt oss börja med Handelsbankens förra koncernchef Arne Mårtensson, som för 20 år sedan sade: ”Vi här i banken vill ha kunder so vi vet kan betala, och om de betalar så vill vi inte att de gör det”. På ren svenska: bankerna tjänar förmodligen mer pengar om du inte betalar tillbaka lånet. Här finns det en stor skillnad jämfört med våra finländska banker (trots att de har verksamhet även i Sverige), de kräver en återbetalningsplan för bostadslån.

Svenskarna vill ha ett annat liv än att bara plöja in allt sitt sparande iegen bostad, man vill satsa på sin pension via frivilligt pensionssparande, man vill spara och placera i fonder samt leva ett aktivt och trevligt/trendigt liv.

Det är mer rotat i Sverige än i Finland att du får bättre långsiktig avkastning via ett regelbundet aktiesparande än om du betalar ränta till banken. Med andra ord så finns det en ”alternativkostnad”’ att betala tillbaka hela lånet alltför snabbt bara för att man vill undvika att betala 3-4 procent ränta per år. Ordet ekonomi betyder ”hushållning med begränsade resurser”, man kan inte både betala tillbaka ett (stort) bostadslån, spara för sin framtid i fonder och försäkringar och göra tre semesterresor per år. Jag känner väldigt få personer i Stockholm som betalar tillbaka på sitt bostadslån. Anledningen är enkel; har du en bostad som kostar från 500 000 euro och uppåt är det tufft att både betala ränta och amortera. På mindre orter där priserna ligger på hälften av Stockholm så har man däremot råd att betala tillbaka lånet.

Dubbelt längre återbetalningstid i Sverige. I Finland är den ”teoretiska återbetalningstidem för ett bostadslån i medeltal 21 år (för nya lån tagna år 2009). I Sverige är motsvarande siffra 38-42 år. I prakti FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNI ken är återbetalningstiden väsentligt mycket kortare men det finns ingen bra statistik på detta. Intressant att notera är att svensken avser att bli skuldfri på dubbelt så lång tid som finländaren.

I Finland lånar ett hushåll i medeltal 94 000 euro för sin bostad. I Sverige är motsvarande siffra 920 000 kronor (92 000 euro). Det finns dock stora regionala skillnader, i Stockholm, Göteborg och Malmö är snittlånet 120 000 euro per hushåll, i medelstora städer 70 000 euro ochi glesbygd bara 40 000 euro.

Populärt med korta rörliga räntor. I Finland är cirka 95 procent av bo NR 4 201 stadslånen knutna till 1-12 månaders euribor. I Sverige väljer lite fler längre bindningstider än 1-12 månader, men ändå har cirka 8590 procent av de svenska hushållen rörlig kort ränta. Detta visar att både svenskar och finländare vill ha det (kortsiktigt) billigt även om räntenivåer kan förändras mycket på ett eller två år. I många andra länder är det precis tvärtom, att 85-90 procent av lånen är långa och fasta på 20-30 år. En av våra storbanker kom ut med en sådan produkt för sex-sju år sedan, men den har inte väckt något större intresse.

Summering: Fler svenskar har bostadslån trots att betyd Skicka din debattartikel till adressen feedbackQforum.fi. Vi publicerar äve kortare texter. ligt fler svenskar bor på hyra! Finländarna amorterar på sina bostadslån i mycket större utsträckning än svenskarna, Finländarna vill bli skuldfria på hälften av den tid som svenskarna vill bli skuldfria. Det ”Svenskarn a | endasom vihar gemensamt med vi ll ha ett svenskarna är storleken på lånet samt att det är oftast bundet till kort annat liv än | ränta, 1-12 månader. att bara Är vi finländare överkonservatilöj . lt t va och är svenskarna spekulativa och p oja na utnyttjar att bankräntan i medeltal sitt är lägre än vad man får i avkastning spa rande i på en värdepappersportfölj? Eller är svenskarna bara ‘glada och ansvarsegen lösa”? Jag vet faktiskt inte, den som bostad” lever får se! m

Företagen bör öppna sig för elever och studerand hället byggt sin framgång på under gångna generationer och bord göra i allt större utsträckning också i framtiden. Företagande är en inställning till livet och därmed en livsstil. Alla ska inte bli företagare, men ett företagsamt förhållningssätt och en förståelse för hur företaget fungerar och vad individens roll i hjulet är kommer i allt större utsträckning att krävas också av anställda,

För tillfället talas det mycket om företagsamhet som i många instanser också lyfts fram som ett tyngdpunktsområde. Det talas om hur viktigt det är att ungdomar ska fostras i entreprenörskapsanda. Alla tycker att det är viktigt. Vi har en befolkningsstruktur som inom en mycket snar framtid kommer att kräva att allt färre arbetsföra ska sköta om allt fler åldringar.

Är vi beredda att jobba mera eller borde vi göra jobbet smartare? Nya innovationer som påverkar vår vardag krävs på många områden eftersom konsumtionssamhället inte i längden är hållbart. Vi har också en boom av generationsväxlingar på gång i våra små och medelstora företag. Allt dettaleder till ett skriande behov av och samtidigt en stor möjlighet för fördomsfria, nytänkande, engagerade, flexibla och innovativa unga företagare som är beredda att ta på sig företagarrisken.

Ungdomar bör redan i grundskolan, men också i senare utbildning, förberedas för en accelererande föränderlig värld som kommer att kräva allt mer entreprenörskapsanda och flexibilitet. Skolan och samhället i övrigt bör svara på denna utmaning och reagera snabbt. Den grundläggande utbildningen är ju inte känd för snabba förändringar. Man behöver hjälp och stöd och det är här man vänder sig till nationens ekonomiska ryggrad - företagarna.

Det nationella nätverket av resurscenter för fostran till entreprenörskap - YES -centren - har fått i uppgift att jobba för ökat entreprenörskap iskolorna. YES -centren tillhandahåller studiehandledare och rektorer inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet med 1) material för fostran till företagsamhet, 2) fortbildning, 3) stöd i arbetet med läroplanerna inom entreprenörskapsfostran och framförallt 4)

Foss är en attityd och en dygd som det finländska sam Debattartikeln har skrivits av Tom Nyman somär företagare och pojektchef för Östra Nylands YES-center (www.yes-keskus.fi och www.ungforetagsamhet.fi).

mentorskap i samarbetet mellan skola och företag och företagare. YEScentren söker hela tiden nya företagare som samarbetsparter.

Skolan måste öppna sig för samhället, blicka ut och ta intryck, ta emot företagare som stöd i attitydfostran och också vidga inlärningsmiljöerna utanför skolans väggar. Varje lärares moraliska ansvar är att själv vara i aktiv dialog med det omkringliggande samhället och därmed också erbjuda sina elever och studerande vidgade vyer av samhället samt ett växande kontaktnät för framtiden.

På företagssidan bör det också finnas aktivitet och beredskap till samarbete. Företagen bör i allt större utsträckning öppna sig för elever och studerande och erbjuda autentiska inlärningsmiljöer. Då menar jag inte bara inom praktisk arbetslivsorientering i grundskolan och inlärning i arbete inom yrkesutbildningen, även om speciellt småföretagare nog har utvecklingsmöjligheter också här.

Det finns utmärkta verktyg i samarbetet mellan skola och näringsliv. YES -centren representerar på regionalplan också den nationella aktören Ung Företagsamhet rf. Ung Företagsamhet rf erbjuder inom UF Stigen för företagsamhetsfostran olika praktiskt inriktade program inom konsument- och företagsamhetsfostran. Det finns olika program för olika ålderskategorier med början från primärundervisningen ända upp till högskolestadiet. Programmen bygger på learning by doing-principen och samtliga program uppmuntrar till samarbete med representanter för arbetslivet. Det finns alltså plats för frivilliga företagare och näringslivsrepresentanter i skolorna. Välkomna! mm

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."