Tåget har inte gått
av Jarl Nordin Forum 1992-04, sida 13, 26.03.1992
Text: Jarl Nordin
Tåget har inte gåt i ett ordspråk. De kommande da garna kommer verkligen att vara väntedagar. Jag skriver detta den 8.3. vilket betyder att väntedagarna infaller under veckan 9—13.3. Troligen skall börsen nämligen under dessa dagar avgöra om den verkligen har svängt uppåt.
Låt oss se på några siffror. FOXindexet var som lägst den 23.12. och stod då på 259,27 poäng. Därefter steg det med god fart upp til 317.72 poäng (24.2.) och efter ett fall under nio dagar stannade det den 6.3. på 287,65 poäng. Nu finns det två möjligheter.
a) fallet stannar av senast vid 280 poäng (stödlinje) och börsen svänger uppåt. Diagram-tekniskt erhåller vi då den klassiska dubbelbottnen. Följande större rörelse bör sedan gå upp till över 320 poäng för att bekräfta att börsens primärvåg har svängt uppå b) fallet fortsätter och då kan indextalet sjunka tom under 259 poäng. Ve och fasa. Detta skulle nog betyda att tilltron till vår börs är minimal och att placerarna vädrar ytterligare svårigheter för våra bolag.
Man kan granska de senaste dagarnas kursfall enligt många olika teorier tex Ganns rekylteori och s k Fibonacci-tal. Enligt dessa skulle en rätt stark stödlinje finnas vid 280—285 poäng och en ny botten skulle sålunda inte uppnås.
SKOG 2000
I min förra artikel föreslog jag försiktiga köp av Kymmene, Instrumentarium och Rasion Margariimi. Av dessa papper har Raision Margariini de bästa nyckeltalen. Sedan följer Instru medan konjunkturkänsliga Kymmene kommer sist.
Det är förstås förargligt att Kymmene skall utgöra riskpapperet. Det visar att vår industris ryggrad. skogsindustrin inte mår bra. Detta ger konsekvenser för hela näringlivet. Det verkade som om det skulle kunna skönjas en ljusning för skogsindustrin men osvuret är bäst. Jord och skogsbruksmi I: är som väntans tider, sägs det
FÖRUN, 4/199 nisteriet har uppdaterat det s k SKOG 2000-programmet och tillsatt en kommission för att ge en redovisning över läget. Arbetet delades upp i tre sektioner d v s skogsindustri, skogsbruk och samhällsekonomi. Den viktigaste frågan är måhända skogsbrukets roll i samhällsekonomin. Kommissionen tar klart ställning för att stärka utvecklingen av skogssektorn. Det finns ingen annan näringsgren i Finland som skulle kunna ta över skogsindustrins roll som genererare av exportintäkter. Inom ingen annan industrisektor kan man heller skönja sådana expansiva möjligheter att den skulle kunna överta lokomotivets roll.
Vår skogsindustri bedöms vara tekniskt sett välutvecklad och våra virkesresurser medger en ökning av produktionen. Efterfrågan på våra produkter är god på världsmarknaden. Men vi är inte konkurrenskraftiga och vi har en skogsindustri med dålig lönsamhet. De ökade kraven ute i Europa på användningen av returpapper utgör förstås även ett orosmoln.
Bakfram
För en lekman verkar en del förhållanden vara bakfram. SKOG 2000kommissionen anser att man kunde avverka mera och på så sätt bättre utnyttja råvaran som ju förnyas. Enligt en artikel i Hbl den 7.3. förhåller det sig så. Den årliga, totala tillväxten är 80 miljoner m? varav 50 miljoner m? används och 30 miljoner m” blir outnyttjande. Samtidigt importeras allt mera virke från andra länder. Motiveringen är att priset på den finska råvaran är för högt.
Ett förslag är att minska importen av olja och utnyttja ved som bränsle. Detta är antagligen tekniskt helt möj ligt både vad som gäller industrin och hushållen. Även detta blir för dyrt. Eller, känns det för besvärligt? Jag vet inte, men nog verkar det konstigt att vi inte skall kunna utnyttja vår största och egentliga enda ”stora” råvara. Vårt gröna guld!
Skogsindustrins kostnadsstruktur
Följande tal är tagna ur tidningen Skogsbruket 2/1992. Enligt uppgifter skulle skogsindustrins totala kostnader under år 1989 ha varit 51 mrd mk fördelade enligt följande procenttal:
Råvirke 1726 8,67 mrd Utdrivning 1726 8,67 mrd Arbetskraft 2390 11,73 mrd Energi 64 3,06 mrd Kemikalier och tillbehör 1126 5,61 mrd Andra kostnader 1346 6,63 mrd Kapitalkostnad 1340 6,63 mrd 100 26 51,00 mrd
Sedan gäller det att börja analysera. Det finns många olika angreppssätt men ett par analyser kan man säkert göra. Jag vill påpeka, att analyslistan ingalunda är fullständig, utan jag ger några förslag. A) Jämförelseanalys Hur ser kostnadsbilden ut i våra konkurrentländer. Vi vet att skogsindustrin som helhet e går med knapp vinst i Sverige e går med vinst i USA e sår med ordentlig förlust i - Kanada Är vi bättre än konkurrenterna i något avseende? Ar vi sämre än konkurrenterna i något avseende och kan vi lära oss något härav? Jag antar, att åtminstone utdrivningen i Finland är dyr pga en antagligen stor andel småleveranser. Räntorna på FIM ligger på ca 14 46 mot ca 4,5 2 på USD Osv. B) Följdanalys Vilka är möjligheterna att banta kostnaderna i Finland med exempelvis följande 946-tal och vilka blir följderna? Se tabellen nedan fortsättning på sid 24
Råvirke ner 10 4 besparing 0,87 mrd Utdrivning ner 20 a besparing 1,73 mrd Arbetskraft ner 10 90 besparing 1,17 mrd Energi oförändrad besparing 0,00 mrd Kemikalier oc tillbehör oförändrad besparing 0.00 mrd Andra kostnader ner 10 90 besparing 0,66 mrå Kapitalkostnader ner 15 Ho besparing 1.00 mrd total besparing 3,43 mr 13