Taiwan, en speciell ”tiger”

av Erik Meitz Forum 1988-17, sida 10-11, 03.11.1988

Taggar: Orter: Taiwan Teman: ekonomi

TAIWAN liten tiger färdig för språn de kapitalisten, trots att Kuomintang regimen alltfort betraktar de kinesiska kommunisterna som sin ärkefiende. Det har dels att göra med att varje kinesisk regim oberoende av ideologisk färg anser det självklart att också ekonomin skall centralstyras (jfr Singapore, trots allt tal om fri ekonomi, och troligen också Hongkong efter 1997). Därtill kommer, i Taiwan, att Kuomintang i sin evakuering till ön Taiwan år 1949 satte upp ett slags totalförsvar där ekonomisk utveckling skulle gå hand i hand med den militära.

Att det har fungerat så bra, trots — lika väl som tack vare — den statliga styrningen, beror igen på att regimen samtidigt har gynnat små och medelstora företag (från noall till 50 anställda) som ännu idag står för 94 procent av öns utbud av varor och tjänster. Man har av politiska skäl avstyrt uppkomsten — av — stora — privata = bolag, ägda av infödda taiwaneser, som skulle ha kunnat ifrågasätta den från fastlandet evakuerade regimens auktoritet. Här är en av de största skillnaderna till tex Japan oc | Taiwan är det staten som är den ledan 10

Sydkorea med sina “chaebol” och ”zaibatsu”, jättestora industri- och affärskonglomerat, intimt lierande med staten.

Den statliga handen har dels hållits över finanssektorn — bankerna, försäkringarna, valutan — dels över sektorer som ursprungligen krävde alltför mycket kapital eller var för olönsamma för privata investerare: metall, petrokemi, cement, energi, transporter, utbildning — och idag högteknologi.

Startklart välfärdssamhälle

Taiwan är nu I början av sin nionde fyraärsplan, och är det meningen att de tidigare framgångarna skall betala en grundlig omställning av hela ekonomin och av systemet. Från att envetet satsa allt på en ständig ökning av exporten styr man nu in i ett välfärdssamhälle som har råd att också reparera tidigare försyndelser mot miljö och livskvalitet i stort. Det är fart på — den förra omställningen från jordbruks- till industri samhälle på 60-talet utfördes under en generation. Nu skall förvandlingen från industri- till teknologi- och servicesamhälle gå ännu snabbare

Text: Erik Meitz (Taiwan)

Taiwan är nu Asiens ledande tillväxtcentrum näst efter Japan och går in för att ytterligare dra ifrån sina närmaste konkurrenter — Sydkorea, Hongkong, Singapore.

Det har från början varit konstlat att se de fyra som en kull av ”små tigrar” — som om de haft lika utgångspunkter och förutsättningar. Skillnaderna är betydande, och det är dags att se dem var för sig med helt egna utvecklingshistorier

Statens roll skrivs som bäst om: från styrande till stödande. De statliga företagskolosserna skall stegvis komma ut ur sin isolering genom privatisering, listning på aktiebörsen och genom ny privat konkurrens. Bankerna skall ut statsmaskineriet och bli självständiga. Allt detta under sloganen ”liberalisering”, som också att Taiwan öppnas för utländska företag på tidigare skyddade sektorer. En andra, överlappande slogan är ”internationalisering”, som bla innebär fri valutamarknad och troligen inom ett par år också en konvertibel valuta (New Taiwan Dollar).

Statens nya, stödande snarare än styrande roll, är tillskuren främst för omställningen från en arbetsintensiv till en kunskapsintensiv ekonomi. Det kan se ut som on Taiwan skulle rida på en internationell våg och anpassa sig till tryck utifrån — inte minst USA:s krav på en “jämlik” handel — men i själva verket förtjänar nog regeringen applåder för sitt sätt att systematiskt ha lagt grunden för en omställning redan för länge sedan.

Forskning i fokus

Det började 1979 med ett projekt kallat Hsinchu Science-based Industrial Park, ett ställe (Hsinchu) strax söderom Taipei där idag ett åttiotal firmor — hälften rent talwanesiska, hälften antingen blandföretag eller rent utländska firmor -— står på huvudet för t tillsammans bli Asiens Silicon Valley. Fröet lades med en statlig storsatsning på R & D, dels i form av två universitet (Ching Hua och Chau Tung, som tävlar om atsen som nummer ett), dels en rad alvstatliga organisationer som skall se till att alla kanaler och kopplingar fungerar och att resurserna sätts in där de bäst kommer till användning.

Främst är Industrial Technology Research Institute (ITRT), formelli en privat fond utan vinstsyfte som efter en inkörning med statsmedel nu betalar sig själv. Med över 4 00 s 17/1988 FÖRUN anställda är ITRI idag Taiwans överlägset största forskningscentrum.

ITRI väljer ut forskningsområden som anses viktiga, anslår pengar och ger resultaten till själva industrin att användas fritt Man utför också beställningsundersökningar för enskilda företag som betalar enligt förmåga och på det sättet kommer över sin egen resurströskel för forskning. ITRI sysslar med allt från kemi till elektronik.

Elektronikboom

ITRI och industrin arbetar till den grad vägg i vägg, att närhelst ett projekt inom ITRI närmar sig ett kritiskt skede kan det snabbt avsnöras till ett självständigt företag för kommersiell exploatering. Ett av de mera uppmärksammade exemplen är Unied Microelectronics Corp (UMC), som redan första året i Hsinchu, 1979, växte fram ur ett av ITRI:s laboratorier och som 1987 hade en vinst på USD 20 miljoner av en försäljning på 90 miljoner.

Laboratoriet ifråga, Electronics Research and Service Organization (ERSO), ansvarar alltfort för en explosionsartad ökning av kapaciteten för design av chips. Över 40 firmor sysslar nu med att designa chips själva, sk application-specific integrated circuits, den snabbast växande sektorn inom chipsmarknaden. Här har Taiwan ett försprång gentemot Sydkorea, och delvis rentav gentemot Japan, särskilt på den snabbt skiftande PC-marknaden. Här syns också fördelen av den taiwanesiska modellen — statliga resurser kopplade till små företag — i en bransch där utvecklingsarbetet ofta räcker längre än själva produktens livslängd.

Sedan två år är Taiwan också självförsörande med chips, tacks vare Taiwan Semi conducior Manufacturing Co (TSMC), som i ikhet med UMC fick hela sin första utrustning och halva arbetsstyrkan från ERSO. TSMC är unik i Hsinchu också genom att det för samman regeringen (51 procent och en rad lokala firmor med en utländsk part Kvalitetskontroll av hård disk vid ITRI.

FÖRUN, 17/1988

Taiwandata

Taiwan, formellt provins inom Kina, styrs av Kuomintang, den evakuerade sk nationalistregeringen sedan 1949, i praktiken separat stat utanför FN. Men med tex i Asiatiska utvecklingsbanken.

Ön, även kallad Formosa, befolkas av ca 20 miljoner på en yta av 30 000 km?, till största delen berg och utan nämnvärda naturresursera

Taiwan har haft ett årtionde av i snitt 9 procent tillväxt per år. Valutareserverna är i mitten av'1988 ca USD 71 mrd, störst i världen näst efter Japan.

Taiwan (Republiken Kinaj har i världsstatistiken 13 plats som handels nation. LJ K ner, holländska Philips (27 procent). Philips, som idag sysselsätter över 8 000 arbetare i chipstillverkning i Taiwan, injöds för att ge TSMC — internationell konkurrensförmåga från starten. Ett annat unikt drag är att TSMC enligt sina stadgar inte får designa och utomlands marknadsföra — men väl sälja till beställare — sina chips, detta som ett inslag i regeringens i övrigt inte ännu helt framgångsrika kamp mot Taiwans dåliga rykte som pirat i elektronikbranschen.

Repatrierin av hjärnor

ITRI, ERSO, UMC, TSMC och de övriga kring 80 företagen som producerar på basen av forskning i Hsinchu (ca 60 i elektronik), satsar I snitt 8 procent av sin försäljning på R & D, högt över snittet för hela Taiwan. Försäljningen, största delen på export, beräknas i år uppgå till ca USD 450 miljoner. De kommande tio åren beräknas siffran stiga 17 gånger, till ca 10 procent av Taiwans totala varuexport

Men trots de snabba framstegen har Taiwan ännu långt till Japan och Västvärlden. Taiwan anslår ännu bara 1,06 procent av BNP till R & D (frånräknat försvaret som inte är blygsamt) mot 3 procent i Japan. Regeringen talar om att höja siffran till minst 2 procent före 1996.

P ga fortsatt hjärnflykt har Taiwan också bara 13 forskare per 10 000 invånare, mot 20—30 i utvecklade länder. Ansträngningar görs nu för att vända strömmen, och det är allt flera som återvänder från USA eller väljer att stanna i Taiwan från början. Frestelsen att i Hsinchu stå i spetsen för ett eget företag I stället för att vara underhuggare i Silicon Valley är allt verkligare.

Stor uppmärksamhet väckte det de senaste två åren, då de första exemplaren av en ny generation talanger helt ”made in Taiwan” började ta över, bl a Robert Tsao, president för UMC, och Stan Shih, president för Taiwans största datortillverkare, Acer (fd Multitech). LJ

Fotnot: Siffrorna är från National Science Council, regeringens topporgan för forskning, och Bank of Communications som är största finansiär.

KINA…

fortsättning från sid veras. Problematiken är identisk med den vi har i norra Finland och nyckelfrågan är att få vattnet ”att rinna under isen” genom att bl a bygga dammar. Kemijoki ligger väl till för detta projekt om vilket avgörandet fattas inom några veckor. Vidare finns det stora områden I Kina där befolkningen lider av sjukdomar förorsakade av selenbrist — och i Finland har man utvecklat en metod att lösa selenproblemet gödslingsvägen.

Management och kunnande inom industriell verksamhet är den verkligt stora bristvaran där Finland har goda möjligheter till kunskapsexport. Kina har visat intresse för konsultgrupper av typen Nestor-Partners Oy. Pensionerade finska företagsledare har särskilt goda förutsättningar att greppa utvecklingsproblematiken i kinesiska företag genom att de gått igenom samma problemmix i Finland — för ett par årtionden sedan. Konsultarbete av detta slag kan också öppna dörrarna för andra samarbetsformer och exporttilltag.

— Det är viktigt att inse att kunskapsexport till och industriellt samarbete med Kina i många fall inte kan bygga på den allra nyaste tekniken, säger kanslichef Wahlroos. — Det välvilliga misstaget har gjorts tillräckligt många gånger i u-landssammanhang. Behovet av en ”lagom” teknik sammanhänger också med ekonomiska realiteter: i ett land med så låg lönenivå som Kina skapar långt driven automatisering — frånsett att den är för dyr — långt fler problem än den löser. Investeringar som är fullt försvarbara i en europeisk industrimiljö är det inte lika självklart i Kina.

Wahlroos ställer sig också tveksam till joint veniures — Skillnaderna i den tenologiska kulturen kan visa sig för stora. Valco stupade i tiden på att japanerna försökte exportera en ingustrikultur man ännu inte var redo att anamma här. Mellan finsk och kinesisk industri kan man anta att klyftan är ännu större

U-pengar med rätt adress

Bror Wahlroos konstaterar att frågan om utländsk valuta är en nyckelfråga för Kina.

— Kina är ju med i det blandkreditsystem vi har i Finland. Det innebär att vi — då det ju de facto är fråga om ett u-land — kan bevilja krediter med helt räntefria år, och lån som är mycket långfristiga, upp till 30 år, och delvis räntefria, delvis till en mycket låg ränta. Jag anser naturligtvis att det är mycket bättre att vår u-hjälp går till ett land som Kina — det gagnar också oss. Det är avgjort vettigare än att bara slänga ut pengar via internationella organisationer eller bevilja utvecklingspengar åt länder som med säkerhet aldrig kommer att kunna betala igen dem. Om u-hjälpen ges så att bägge parter drar nytta av transaktionen, är det positivt.

— Om man samtidigt beaktar att stora delar av världen idag är sådana, att många länder är uppenbara kreditrisker, måste ett land som Kina relativt sett stiga i värde på ”u-marknaden”. Det är idag svårt att hitta länder i Afrika och Sydamerika dit man överhuvudtaget kan sälja. 1