Takränna i plast — försäljningsschlager

av Per Allan Olsson Forum 1969-16, sida 15-16, 15.10.1969

Taggar: Bolag: AB Plastmo Personer: Bo Hennby Teman: ekonomi

Takränna i plast försäljningsschlager

Av Per Allan Olsso — Vår takränna är ett »Columbi ägg». Försök att produktutveckla de” den som kan!

Ett mycket spontant svar från en företagsledare som är helt nöjd med sin produkt — direktör Bo Hennby, chef för AB Plastmo i Sverige och Finland.

På den korta tid som gått sedan introduktionen har Plastmo verkligen »rört om» på ränn-marknaden. Med en — särskilt för takrännor(!) — ovanligt intensiv marknadsföring. Byggd på grundargumentet att produkten är fulländad enligt företagets syn — ett företag som ändå är fullt medvetet om att produktutveckling är livsviktigt …

Hur kopplar man den åsikten med den perfekta produkten?

Det var i slutet av 50-talet som danskarna Knud Kvarn och Mogens Solgaard började tänka på PVC som ett lämpligt material till takrännor. Här fanns kanske lösningen på korrosionsproblemet — ett problem som gjorde sig alltmer påmint i och med de ökade installationerna av olje-eldning.

Man startade med att utforma PVC-rännan med den konventionella plåtrännan som förebild. Det viktiga var ju först och främst att testa materialets hållbarhet — PVC:n, färgämnen. Resultatet blev positivt — materialet hade överlägsen motståndskraft mot all kemisk påverkan — och experimenten

Forum 16/69 15

Takränna i plast försäljningsschlage kunde börja i större skala. För en svaghet hade PVC-plasten … den kunde utvidgas och deformeras vid större temperaturskillnader!

Bo Hennby — Vi testade många, många konstruktioner innan vi kom fram till »ägget» — en patenterad profil: en vulst på rännans framkant som möjliggör glidmontering och därmed expansion (ingen utvidgning och deformering, alltså!). Som gör takrännan vridstyv och skyddar rännkrokarna … de senare en stor fördel eftersom rännkrokarna ur belastningssynpunkt måste vara av metall.

— Den profilen innebar att Plastmos rännsystem blev helt underhållsfritt — troligen det första i sitt slag i världen — och att marknadsföringen kunde starta i stor skala — Och det är fortfarande ingen tvekan om att vi leder utvecklingen i branschen. Många av de profiler som vi på sena 50-talet experimenterade fram och förkastade som otillräckliga används i dag av våra konkurrenter … .

Forum — Hur tänker ni behålla den ställningen?

Hennby — Under 60-talet har vi inte kunnat dra nytta av några andra synpunkter än våra egna. Sakkunskapen har vi. Det innebär att vi fortfarande är »före vår tid» gentemot marknaden. Den viktigaste uppgiften nu är alltså att ta kål på alla fördomar! Att genom en intensiv kommunikation få viktiga grupper inom byggfacket att acceptera en genialt konstruerad takränna i ett fantastiskt material! Eftersom detta lyckas (vi är ju redan störst i Skandinavien) kommer vi att få den dubbelriktade kommunikation vi eftersträvar. Framförallt med arkitekter och byggnadskonstruktörer. Det kommer att befästa vår ställning!

Ur den synpunkten har Finland varit förbluffande lättillgängigt. Vi har redan fört många och långa diskussioner med byggteknisk expertis — och det är nästan mer än man kan säga om Sverige, trots att vi funnits där i 8—9 år…

AB Plastmo — producent av komplett rännsystem samt byggprofiler (fönsterbleck, lister etc.) i hård PVC-plast. Fabrik och huvudkontor i Ringsted, Danmark. Dotterbolag i Malmö, Sverige. Försäljningskontor i Åbo, Finland och Oslo, Norge. Licenstillverkning i Tyskland och USA.

Omsättning 1968: ca 27 milj (Skr).

. Ökning första halvåret 1969 — jämfört med samma period 1968 — 38 ”/o.

VD: Knud Kvan.

VD för Sverige och Finland: Direktör Bo Hennby, Malmö.

Försäljningschef, Finland: Nils Erik Nystrand.

16 Forum 16/69

Forum — Då är vi alltså inne på 70-talets produktutveckling. Den kommer för er del att skapas av det ökade utbytet — accepterandet av PVC-plasten som »byggnadsmaterial».

Hennby — Då får jag först gå tillbaka till 60-talet igen. Från takrännan var det ett naturligt steg till tillverkning av övriga byggprofiler för fasad och tak — fönsterbleck, kapslar, vindskenor, fotkantlister etc. Produkter som samtliga utvecklats efter en lång rad experiment och tester — och intern kreativitet. Och som betytt ytterligare patent.

Detta program kommer inte att ändras konstruktionsmässigt under 70-talet — utan endast justeras för att passa nya fastighetslösningar och estetiska önskemål, Och det är lätt gjort — Ett exempel på att takrännan fungerar överallt — praktiskt och estetiskt — är Hagas 1700-tals-gård. Jo, där sitter PVC-rännan i dag. Godkänd av riksantikvarien, Och på Imatras nya stadshus — det diametralt motsatta . . .

— Det som kan hända för rännans del ligger möjligen på materialplanet. T.ex. att man hittar bättre s.k. stabilisatorer som minskar plastens benägenhet att expandera. Men det är av mindre intresse för oss … vi har ju redan löst problemet med vår konstruktion.

— Nej, 70-talets produktutveckling innebär nya produkter. Nya användningsområden på PVC-plasten. Och det finns många sådana som ligger i harmoni med vår nuvarande tillverkning. Det är alltså vårt nuvarande produktprogram som ska ge oss good will och förtroende att utveckla 70-talets plastidéer från byggexpertisen.

— Ska jag ge er ett exempel på den innovation jag åsyftar? Jo — våra profiler monterades på en villa i Sverige. Byggmästaren själv kom förbi — grubblande. Han behövde en underhållsfri kondenslist i mellanväggen och någon sådan tillverkare kände han inte till. Byggmästaren fick syn på en av våra kantlister. Den tog han och vände upp och ner. Det blev en perfekt kondenslist!

Plastmo experimenterar naturligtvis redan nu med många nya produkter. Någon av dom kan — enligt Bo Hennby — innebära framgång i stil med takrännan. De försöken är konfidentiella.

Däremot berättar han gärna om de stora investeringar i rationell drift som för närvarande genomförs på fabriken i Ringsted, Danmark. Under 60-talet har man tvingats bygga ut fabriken vartannat år för att öka produktionskapaciteten — ge mer plats för tillverkningen, skaffa fler och effektivare maskiner för strängsprutningen av rännor och rör. Nu producerar man över sex kilometer om dagen — och det är ändå för lite. Det är därför man i sommar har påbörjat installationerna av åtta »silos» för lagring och mixning av PVC:n och färgämnen — och från dessa en snabbare och rationellare överföring av pulvret till maskinerna. Det är en investering på tre miljoner mark.

Plastmo räknar alltså med att 60-talets kraftiga expansion ska fortsätta med oförminskad styrka under 70-talet — och då har man ändå inte kalkylerat med de nya produkterna … O