Talmu reflexledare

av Erik Bagerstam Forum 1986-10, sida 14-15, 05.06.1986

Taggar: Teman: trafiksäkerhet

Talmu reflexledare:

TRAFIKSÄKERHET ÄR BUSINESS

Vad har den helige Bartholomeus och papiljotter i plast med trafiksäkerhet att göra? Egentligen ingenting alls. Fast papiljotterna fanns med från början när bonden Arvi Lehti i Pertteli eller St Bertils landskommun utanför Salo definitivt föste ut korna ur sin ladugård för att börja tillverka de han kallade hushållsplast.

Det var året 1955 och till det ursprungliga sortimentet hörde även pabpiljotter.

na reflexbrickor. Chansen är nittionio på hundra att det i något hörn står TALMU Made in Finland.

St Bartholomeus då, aposteln som blev flådd och korsfäst med huvudet nedåt? St Bertils är alltså hemkormmun för Oy Talmu Ab. En landskornmun med idag 3 000 invånare, några kilometer från den gamla kungsvägen från Åbo till Helsingfors, i dag kallad E 3. St Bertils var kommun och församling redan på katolsk tid. Bartholomeus — Pertteli — var skyddshelgonet.

St Bartholomeus med flåkniv i ena handen och bibel i den andra och med en lysande gloria kring sitt huvud finns på kommunvapnet vid kommungränsen, som skär den fridfulla landsväg som slingrar sig genom den rika jordbruksbygd där plogar bearbetar åkerjord med minnen från stenåldern.

En traktor plöjer bara någon meter från staplar med lastlådor med namnen Saab

T: på din varningstrianogel eller på di — Nu satsar Talmu på cykelreflektorer, säger VD Ahti Niemenmaa. — Vi levererar redan reflektorer till svenska Monark.

och Volvo mitt på den leriga åkern.

— Jadå, han har den nya LGF-skylten monterad, säger Talmus exportchef Harri Solja. — LCF är den rikssvenska förkortningen för långsamtgående fordon.

Det var så det började, med en varningstriangel för de traktorer som på 50-talet alltmera började ersätta hästarna på Halikkoslätten. Företagets grundare körde även buss, och hade kanske direkta erfarenheter: Varför inte göra en varningstriangel!

På den vägen är Talmu bokstavligt och bildlikt. I dag omsätter Talmu 150 miljoner mark i året. Ladugården finns kvar, tillbyggd, och rymmer företagets tillverkning av specialverktyg och formar. Men på åkern nedanför finns nu fabrikshallar med plats för 300 anställda. Familjeföretaget är sålt till västtyska Hella-koncernen. För den nya ledningen, VD Ahti Niemenmaa, exportchefen Harri Solja och ekonomichefen Christer Mattsson, har starten för 30 år sedan blivit

Harri Solja, Talmus exportchef, berättar att två tredjedelar av produktionen går på export.

3 i ad R 1 mytologi där fakta och sägner ur folkmun blandas.

— Vi har tyvärr ingen företagshistorik, säger Ahti Niemenmaa, som varit VD i arygt ett år.

Exportchefen är äldst i teamet, tre år på Talmu. Ekonomichefen Christer Mattsson hade, när jag hälsade på, knappt avverkat sin första månad.

Exporten dominerar

Till mytologin hör detta med ladugården och papiljotterna. I själva verket var bonden Arvi Lehti en självlärd och driftig man, som var öppen för kontakter och idéer utifrån. Mycket snart insåg han att trafiksäkerhet var en nisch på tillväxt, och satsade all sin energi. | dag är Talmu i huvudsak ett exportföretag. Två tredjedelar går till utlandet, ännu mera om man beaktar att Saab-Valmet i Nystad tillverkar bl a alla Saab 90 i världen och exporterar de flesta.

Saab och Volvo ger Talmu tyngd, och tar hälften av produktionen. Bl a gör man Volvos stötfångare och Saabs olikfärgade varningslyktor.

30 procent av produktionen består av varningslampor, varningstrianglar mm. 20 procent av produktionen består av reflexer för den lättare trafiken, alltså alla de lysande plastbrickorna på cyklar och för gående.

— Varje invånare i Sverige äger minst två av våra reflexbrickor, säger Ahti Niemenmaa. — Sverige är också Talmus största marknad och står för 40 procent av omsättningen — ännu mera om man räknar Saab i Nystad och Volvos fabriker i Holland och Belgien.

Den stora framgången för Talmu kom på 70-atet. En rad länder införde under kort tid kravet på varningstrianglar i bilarna. Talmu, som en gång börjat med varningstrianglar på traktorer på mörka landsvägar, hade kvalitetskunnandet och produktionsresurserna.

1989—270 sålde man en halv miljon varningstrianglar i Norge.

1971—72 sålde man över en miljon trianglar I Finland och Sverige.

1974-—75 sålde man 1,2 miljoner i Frankrike.

1979—80 sålde man 2 miljoner trianglar i Japan.

Framgången i Japan var exempellös.

— Vi hade japanska inspektörer här, som granskade kvaliteten. Vi producerade 18 000 trianglar per dag och chartrade en jumbojet, som flög trianglar direkt till den japanska marknaden. Alla arbetade för högtryck, berättar Ahti Niemenmaa.

Han kommer samtidigt in på alla förde arna med att ha sin fabrik i en liten landskommun. — Arbetskraften är stabil. Gäller det, så jobbar vi alla övertid. Om man varit jordbruksarbetare så vet man vad arbete vill säga. Man är lite stolt över att kunna hugga i om det gäller. I St Bertils har man sin idenitet. Här investerar vi nu i framtiden, 10 miljoner 1984, lika mycket 1985.

10/1986 PORUN,

Flexibilitet viktig

Problemen är många. Alla länder har sina speciella kvalitetskrav och normer. Konkurrenter finns, Verktygen, specialtiliverkade i Arvi Lehtis gamla ladugård, kostar störa summar i investering. Serierna måste vara långa, samtidigt som man måste ha flexibilitet när man i exportländer skapar nya trafiksäkerhetsbestämmelser eller inför nya normer. Då skall man vara inte bara bäst, utan också först — Alia transporter, all automation flyter inte, medger Ahti Niemenmaa. — Vi har det delvis trångt, en trängsel i expansion.

Själv sitter Ahti Niemenmaa I det minsta VD-rum jag sett, hans ekonomichet har en vanlig tvåmodulare, exportchefen saknar tom fönster i sin modul. Alla företagets 300 anställda äter och dricker kaffe i den gemensamma kantinen. Det finns vänskaps- och släktband tvärs äver verkstadsgolvet ut till det omgivande agrara lanadskapet och till grannstaden Salo, som inte är mycket mera än ett förvuxet köpcentrum för den omgivande jordbruksbygden.

Vad betyder Hella-koncernens ägande — Ingenting annat än vi kan sälja på Europa via Hellas organisation. Dessutom har vi fått friskt investeringskapital.

På Talmu här man intensiva kontakter med Sverige. Företagsledningen talar gärna och självklart svenska. Ekonomichefen är finlandssvensk. Agent i Sverige är Bi AB Atlas.

FRUN 10/198 — De har varit vår agent i 30 år, säger Ahti Niemenmaa med en generös gest mot ett smålandsbolag som en gång trodde på en självlärd bonde, som i St Bertils började tillverka varningstrianglar.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande i Sverige (NTF) och dess direktör CarFGunnar Hammarlund har haft stor betydelse för utvecklingen av reflexbrickor. NTF:s sätt att argumentera för reflexer är inte bara Talmus försäljningsargument, det är även något av överideologi. Sverige är ju ledande i Europa när det gäller trafiksäkerhet, fastslår man tveklöst hos Talmu.

Cykelreflex ny produkt

Nu satsar bolaget på cykelreflektorer. Jag får en föresläsning med demonstration: Vidvinkel i vitt framme, I rött bak. Och i ekrarna gula reflexer med vinklar. 700 CIL (millicandel per lux) är normen, den vinklade reflekterar dubbelt upp eller kring 2 000 CIL

Konkurrenterna ligger i startgroparna, bl a ett företag i Jakobstad, som specialiserat sig på cykelprylar.

Talmu är dock redan inne på den viktiga svenska marknaden genom att redan leverera sina reflektorer till Monark. Den 1 april 1986 blev det lag på cykelreflektorer i Sverige. Talmu hade länge produktplanerat. Att bevaka europeiskt trafiksäkerhetsarbete är ett villkor för framgång.

Jag känner inte den självlärde bonde ru

Inf | Oy Talimu Ab 1986 Omsättning 120 Mrmk 104 ,Försäljnings- I intäkter 124 Mmk / Personal 34 | e Huvudprodukter: bil-, cyke | fiksäkerhetsprodukter, tekniska dukter. sl Ve Produktgrupper i storleksord ing: bila branschens produkter 65 Yo; cykelpröv| dukter 25 Yo, övriga produkter, b gängarreflexer 10 Ya. € Export: två tredjedelar av total duktionen. Huvudexportländer: Sve | BRD, Belgien; Holland; Norge.

É EEE

Arvi Lehti annat än genom hörsägen. Han var bonde, bussägare och så småningom fabrikör i efterkrigstidens sargade republik, som skulle bygga upp en ny industri. Arvi Lehtis satsning på hushållsplast och sedan varningstrianglar för traktorer har blivit multinationell storindustri.

Men kanske finns någonstans i begynnelsen en vision som Arvi Lehti fick på en mörk landsväg en mörk höstnatt. Den visionen lever nu i formsprutad plast, ultraljudssvetsad i en nästan helautomatisk produktion. Erik Bagerstam &

DEN KLOKE BOKAR I TID!

Var säker på att Du får Din panna i tid. Reservera redan nu den ekonomiska Jämä Plus 115 S — pannan och

Amimat-reglersystemet.

”Enligt min åsikt är Jämä Plus 115 S den bästa oljeeldningspannan på marknaden. Den har den starkaste isoleringen och tomgångseffekten med olja är under 200 W, med el under 100 W. Den har också ett inbyggt reservenergimotstånd. Oljebrännarutrymmet är både värme- och ljudisolerat. Den över 180 liter stora vattenvolymen ger den bästa bruksvattenavkastningen. Om Du dessutom utrustar pannan med Amimatvärmereglersystem får Du verkligen en ekonomiskt fungerande oljeeldningsenhet” — säger fackmannen.

JAMIN 22 Ky

OY JÄSPI & MÄKINEN AB NIITUNNISKAVÄGEN 18 SF 20340 ÅBO, tel. (921) 391 31 15