Tampella tillfrisknar men kampen är seg

Taggar: Bolag: Tampella Personer: Nils G Grotenfelt Orter: Tammerfors

TAMMERFORS SPECIAL

Tampella tillfrisknar men kampen är seg

För något år sedan ingick en uppseendeväckande artikel i landets största dagstidning. Den var stort uppslagen över en hel sida, och rubriken löd: ”Tampella är allvarligt sjuk”.

Hur känns det för företagsledningen att få en sådan artikel på halsen? Och hur mår Tampella i dag y» Nils G Grotenfelt hör till de företagsledare, som anser att både företagen och pressen ska få arbeta på sina egna villkor: — Man måste jobba inom den värld som bolaget bildar. Journalistik är en sak för sig. Men också negativ press kan utnyttjas positivt av bolaget.

— I våra ögon har det vänt sig för Tampella för cirka 14—16 månader sedan, i allmänhetens ögon för två månader sedan, Det tar tid att bygga upp förtroende, och trenden måste vara bestående. Nu verkar den stadig.

Tampellas täckningsbidrag nådde botten hösten 1976. Efter det har ma sakta, sakta kunnat notera förbättringar. Det resultat som redovisades för år 1976 var ”uruselt” medger vicehäradshövding Grotenfelt. Men han påpekar att kalenderåret ofta bryter en trend, som i det här fallet började i oktober 1976 och var tydligt framträdande under hela år 1977. Senaste års resultat var också avsevärt mycket bättre, men absolut taget ingalunda bra.

Skuldbördan har dock hållits under kontroll, dvs inte vuxit trots devalveringarna. Lineära avskrivningar har gjorts på anskaffningsvärdena, 41 miljoner mot 25 miljoner mark året innan. De flesta sektorernas lön NNE OR ngr samhet har förbättrats.

I långtidsplanen från år 1973 förutsattes realisering av vissa objekt. Planen genomfördes i sin helhet 1977 i och med att resten av Strömbergs aktier såldes. Nu återstår inga större realiseringar.

Dags alltså för en ny långtidsplan. Och vad innehåller den? Grotenfelt: — Nu kommer bolaget in i ett skede där investeringsverksamheten måste aktiveras. Vi vilade på hanen 1976— 77 och inga större investeringar gjordes. — Nu försöker vi i första hand komma i gång med sysselsättningsinvesteringar, och det omedelbart. Vi kombinerar våra mest aktuella behov med tunga verkstadsindustrins magra orderstock, så att sysselsättningen där kan förbättras. Vi ska göra en ny ångpanna till sågen i Tolkkis. Vi ska företa en grundreparation av pappersmaskinerna i Anjalankoski. Hela pappers- och kartongtillverkningen där bör på fem års sikt ses över. Där finns ett mycket gammalt sliperi och 3 kartongmaskiner från sekelskiftet. Förpackningssektorn fordrar också tilläggsinvesteringar.

Friskt framåt alltså inom ett företag, som redan är skuldtyngt. Hur ska alla dessa investeringar finansieras — Lånebördan är avsevärd, medger Nils Grotenfelt, nettoskulden är cirka 69 procent av omsättningen. Och aktiekapitalet är naturligtvis litet. Men vi hoppas på ökat täckningsbidrag, ökat förtroende för bolaget och därmed ökade möjligheter för finansieringen.

Han kan inte blunda för svårigheterna, som främst koncentrerar sig till den tunga verkstadsindustrin. Varje order sitter hårt åt. Samma sak gäller textilsidan. Båda är offer för strukturella förändringar, säger Nils Grotenfelt, som på lång sikt fordrar speciella åtgärder. Vilka — På metallsidan måste vi, med tanke på utvecklingen i världen börja sälja mera sk invisible (osynlig) vara, tex knowhow. Under svåra perioder blir alla länder mera nationalistiska och försöker försvara sin egen produktion. Men genom utländska investeringar och deltagande på kontinenten och i nya världsdelar ä — Förbättringen är en kamp om varje millimeter. Vi slåss för varje framsteg — det är ingen glamorös historia. Men vi åker i Saab och investerar försiktigt.

FOA

FORUM 8/7 det möjligt att aktivera verksamheten, så att det börjar löpa in beställningar också till hemlandet. Arabländerna och u-länderna är i blickpunkten,

Det är i dag svårt att få något land att placera hela maskinorder utomlands. Sovjetunionen vill helst tillverka dem inom ramen för tekniskt-industriellt samarbete. Men det gäller också andra länder, Storbritannien tex, där Tampella nyligen gick miste om en stororder. — Vi får gå in med knowhow — dvs ge garantier för att maskiner som tillverkas någon annanstans fungerar! Men det kan också vara lönsamt att sälja osynliga varor…

Den andra kritiska sektorn är textil, som stått inför en chockartad, tullfri import från u-länderna och de östeuropeiska länderna. — Det gäller att koncentrera sig på sådana ytterst smala remsor där utvecklingsländerna ännu inte har hunnit etablera sig. Tampella finns på några sådana smala remsor: finländsk design, konstnärlig produktion av tryckta tyger, som skiljer sig från den stora massan.

— Vi måste bibehålla vår produktion av industrigarn — där fordras en speciell kvalitet. Brandslangar, presenningstillverkning och -uthyrning är andra ganska nya sektorer för Tampella (Lainapeite köptes år 1966). Nya sektorer försöker vi kom ma in på.

”De smala remsornas strategi” förefaller vettig. Men hur är det med basproduktionen — Det är klart, säger Nils Grotenfelt, att textilindustrins basproduktion är olönsam. Vårt land kan dock knappast helt upphöra med den av strategiska skäl. Men den kan inte upprätthållas utan statligt ingripande. Vilket inte nödvändigtvis behöver innebära direkta subsidier. Det betyder redan mycket om alla order från staten till skolväsendet, försvarsmakten, sjukhusen osv, koncentreras till finländska tillverkare.

— Om staten köper inhemskt till armén betyder det jobb för hundratals textilarbeterskor.

Pacifisterna får en släng: — Det är lätt att prata, men vilka följdverkningar har det för sysselsättningen?

Och politikerna en annan: — Sysselsättning är ett svårt begrepp för teoretiker att bemästra. Ingen har tänkt efter vad det i praktiken betyder. Med ganska små medel kan man sysselsätta många människor — om man vill. O

FORUM 8/78

Tunga verkstaden ut i världe — Vi försöker komma bort från trend- och siffertänkandet. Sträva efter flexibilitet och alternativa handlingsmöjligheter. Så här låter det när Peter von Koskull, marknadsföringsdirektör vid Tampellas tunga verkstadsindustri, dyker upp mitt i de pågående diskussionerna om företagets långtidsplanering.

Varav hjärtat är fullt . . .

yr — Vår långtidsplanering måste vara resultatorienterad säger Peter von Koskull, men den kan inte vara styrande. Det är vår omgivning och de möjligheter som dyker upp efter hand som är styrande. Vi måste vara förberedda på förändringar. Det är svårt ju tyngre industri det gäller. Processindustrin är låst vid sina investeringar och den tunga verkstadsindustrin är låst vid processindustrins investeringar.

— Omvärldsanalysen visar en entydig trend på marknadssidan: protektionismen sätter tydliga spår. Tampella har ramlat på 50 och 80 och 100 miljoner marks projekt just på grund av detta. Det är något vi måste leva med mycket länge. Och just nu är den utvecklingen extra katastrofal. Varför?

Jo, 1965—70 hade Tampella ungefär förhållandet 50/50 mellan hemmamarknad och export. År 1970—75 var förhållandet detsamma. Men redan år 1975 hade exportandelen ökat till 75 procent, den ökade till exceptionella 85 procent följande år för att 1977 åter sjunka till 75 procent — en andel man räknar med att ska vara lika stor detta år.

— Vi har alltså på nolltid kommit in i en period där vi är fullständigt beroende av exporten, konstaterar Peter von Koskull. Men på nollti klarar inte den tunga verkstadsindustrin den omställningen, något som vi märker i alla våra fem profit centers. Det tar fem till tio år att komma in med en ny investeringsvara.

— Vi är också oerhört bundna a räförädlingsindustrins investeringar, konstaterar Peter von Koskull. Nu örsöker vi bli mångsidigare och minska detta beroende. Tampellas verkstadsindustri satsar på produktutveckling, marknadsöring och en mycket stark internationalisering. Det finns redan en kanal: TVW, uttytt Tampella-ValmetWärtsilä, ett marknadsföringsnät som kanske kan utnyttjas ännu efektivare.

Verkstadsindustrin hade 1977 det bästa resultatet genom tiderna. Men nu väntar två tunga år -— faktureringsmässigt. Det här är trögheten i den tunga industrin. Underhandlingarna inför en affär tar 1—2 år. Därefter räknar man med en TMAperiod (TMA = tuotannon myyntiarvo, dvs maskinen är i produktion och har ett visst värde fastän den inte ännu är levererad). Först efter leveransen kommer faktureringen. Försäljningstriumfen är redan historia när resultatet syns i bokföringen.