Tamrocks röst i världen

Taggar: Bolag: Tamrock Orter: Tammerfors

TAMMERFORS SPECIAL

Tamrocks röst

I världen

Tamrocks röst i världen -— det är borrmästaren Lauri Nissilä. Fråga inte på hur många språk, för det vet han int själv.

Fanagalo heter ett av dem, ett gruvspråk som talas i Afrika från Sambia nedåt, med beståndsdelar från elv negerdialekter.

= Fanagalo talas överallt i de afrikanska gruvorna. Men ordet borrmaskin finns inte på fanagalo. På samma sätt som eskimåerna inte har något gemensamt ord för snö, bara skilda ord för nysnö, gammal snö, våt snö, kornig snö osv, så finns det i fanagalo endast ord för olika typer av borrmaskiner. En som gör bultar i taket heter helt onomatopoetiskt pom-pom, berättar Nissilä.

Lauri Nissilä reser världen runt 200 dagar i året, instruerar, ger service och skolar upp servicepersonal och användare av Tamrocks borrmaskiner. Hans ”distrikt” är hela Amerika, hela Afrika och södra USA. Innan han kom till Tamrock 1970 jobbade han fjorton år som emigrant i de sydafrikanska gruvorna.

Gruvmännen rör sig fjärran från stora kulturcentra, ofta långt ute i ödemarkerna, och där räcker kultur Termomekanisk massa nyheten som blev en flop?

Den termomekaniska massan har just slagit igenom som den stora nya sensationen inom träförädlingen. Håller fortfaranden på att slå igenom: nyligen sålde Yhtyneet Paperitehtaat en anläggning till USA.

Samtidigt har alarmrapporterna börjat komma.

ww,” En expert uttalade sig vid en kongress i Wien senaste höst ungefär så här: Om inte den termomekaniska massan inom fem år radikalt kan komma ned i energiförbrukning, så är den tekniken också död inom fem år!

Tekniken uppfanns strax före energikrisen, och den är fruktansvärt energiätande. Det har man inte lyckats göra något åt.

Det här betyder sannolikt en definitiv renässans för slipmassa.

Här har Tampella hakat på. Man har produktutvecklat en ny metod att slipa ved under tryck och i hög temperatur, som ger väsentligt bättre fiberegenskaper åt slutprodukten — och lägre energiförbrukning. Vid Tampella är man övertygad om att den här metoden kommer att ta kål på den termomekaniska massan.

Tampellas tunga verkstadsindustri kanske har det svårt med orderingången. Men när det gäller produkt 1 utveckling och nya ideer är det definitivt inget stillastående vatten.

€ Produktutvecklingen kopplas ihop med marknadsanpassning. Vilket bland annat innebär en särskild typ av maskiner för u-länder: pappersmaskiner och sodapannor av enklare design.

Ö Företaget är inte starkt på mindre maskiner, som Centraleuropas köpare vill ha. Där går man in för licenstillverkning. De tidigare licensavtalen har emellertid gett en viktig lärdom: licensköp måste också inkludera marknadsföringsrätt. Det gjord språken inte långt. I Sydamerika klarar sig Lauri Nissilä på kastiljanos, den sydamerikanska spanskan. Men i de sydamerikanska Anderna går det inte alltid ens med spanskan, där talar indianerna ketsu. Då är det bara att lära sig ketsu…

Hur många språk han kan? — Så mycket som fastnar i kläderna, säger Nissilä. Han måste ha magnetiska kläder.

Nissilä har världsresenärens lättsamhet och slagfärdighet. Vilka kunder är bäst? — Alla kunder är goda kunder!

Vad har han fått för utbildning för sitt yrke? — Ingen!

Hur lång varsel behöver han för en resa? — Två och en halv timme. (Han har en timmes hemväg från Tamrock.)

Sen är det bara att ta kappsäcken och sticka iväg. Den här gången till Sydamerika.

Vart han reser helst? — Hem inte 50-talets avtal, och därför håller de nu på att avvecklas eller utvecklas.

€Ö Det finns konkreta planer på att inleda tillverkning utomlands inom ett år: i Brasilien har man redan fattat beslut om att bygga en pappersmaskinfabrik i samarbete med Valmet och Wärtsilä (TVW). Nu står USA och i Frankrike i turen.

Ö En prototyp för en helt ny pappersmaskin står färdig i Ingerois. Nyheten ligger i formeringsenheten, alltså i våtpartiet, där arkformandet sker. Konkreta underhandlingar pågår med två amerikanska företag, och börjar närma sig sitt slut. Den nya maskinen är nära exploatering.

På bilden den termomekaniska processens centrala apparat; defibratorn.