Tankar om EEC och bilaterala handelsavtal

av A Zilliacus Forum 1972-07, sida 23-24, 12.04.1972

Av A Zilliacu + Den av Efta och EEC starkt påverkade Industriella och ekonomiska utvecklingen inom det västeuropeiska marknadsområdet ställer varje av sin utrikeshandel beroende land inför svåra och långt in I framtiden verkande handelspolitiska avgöranden. För vårt vidkommande domineras den riskzon som den nyaste sammanslagningen framkallat av marknadsmässiga och prispolitiska aspekter, konkretiserade i frågan om frl handel utan tullar eller tvärtom.

För vårt förhållande till det östeuropeiska samarbetsområdet åter är det. betecknande dess starka utrikespolitiska förankring till vår östra granne och den handelspolitiska principen om den ömsesidiga öststatshandelns balansering till världsmarknadspris. Här är tullarna en likt omsen internt verkande beskattningsfråga och inte ett handelshinder, såsom de närmast blir i väster. Därtill leder de bilaterala handelsavtalen lätt till statiskt tänkande och kontingenteringar, vilket i sin tur resulterar i relativt sett vikande omsättning, om man inte inom statsledningen är på alerten mot dessa i det bilaterala systemet verkande krafter — oberoende av om dylika handelsavtal gjorts mellan kapitalistiska, mellan socialistiska eller ideologiskt olika stater. Vi lever ju numera i en dynamisk värld och inte i ett statiskt medeltidssamhälle.

Tidigare — både före och efter kriget — ansågs det vara politiskt farligt att utveckla våra östliga relationer alltför mycket. Det behövdes den klarsynte Paasikivis hela auktoritet för att få det finska folket att tänka om. Numera är också östhandelns vidare utveckling en självklarhet. Men det var betecknande att för detta behövdes den av inrikes- och idépolitiska hänsyn fria högermannens realism och allt annat än konservativa tänkande. Bakåtsträvare har det alltid funnits och nu tycks det vara vänsterns roll att tänka konservativt. Och historien upprepar sig, för även nu anspelar man på de politiska konsekvenserna.

Stormakterna leds av realister

Stormakterna leds av realister. Detta såg man bla i Sovjetunionens inställning till vår Efta-handel, som ju domineras av England — en före detta stormakt men som ledande Efta-land ändå en politisk faktor att räkna med. Det utvidgade EEC är åter — trots sina inbördes bindande traktater — en på ekonomisk grund sammanjämkad heterogen samling av många jämnspelta nationer med tyåtföljande ringa utrikespolitisk kraft. Den galliska tuppens dominans försvann med de Gaulle och Englands anslutning. Såtillvida är EEC en papperstiger. Men som marknadsområde är det nog en stormakt. Detta vet man

Forum 7/7 fru i England och Norge. Och så småningom också här. Därför är det en direkt dumhet — såsom det hade varit i fråga om vår östhandel — att inte utnyttja möjligheterna inom västhandeln till båtnad för oss själva och — viktigast av allt — för vår östhandel. Ännu dummare blir det om man handlar så av enbart ideologiska skäl.

”Not all eggs in one basket”

EEC-diskussionen återför i minnet vad som hände i Europa efter fem åts krigsisolering-och tidigare traditionellt tysklandsdominerad handel. För oss var det lätt att återgå till fredstida handel — om man frånser krigsskadeståndet — för hela världen behövde våra produkter. Men tex för Danmark var omställningen ett stort problem, ty England ville inte betala samma pris för danska livsmedel som Europa gjort i åratal. England fick dem billigt från olika transoceana länder och den egna ökade produktionen var i motsvarande grad subventionerad. Dess förhandlingsläge var synnerligen starkt och typiskt engelskt: ”Not all eggs in one basket”. Danskarna måste bildlikt talat bita i sitt surnande smör och subventionerade sin livsmedelsexport till England. Detta var tidigare fullkomligt otänkbart, Pengarna fick man nu genom att införa skatt på öl och spritdrycker, En dåtida skämtbild med en bondmoras gnat till sin öldrickande man: ”Jens, drick ej så mycket öl, för minns att det är stadsborna, som skall betala vårt smör och icke vi” visade tydligt konsekvenserna av detta beslut för det danska folket.

Smartast I Norden

För Finlands vidkommande var det intressanta härvidlag de i danska tidningar publicerade uppgifterna om vad olika länder betalade för danska livsmedel. Det var vi, som toppade listan och därtill ordentligt. Och i Finland hade vi smått förundrat oss över, varför danskarna betalade något bättre än andra för vårt gröna guld! För att inte tala om skogsarbetarnas tacksamhet för det goda danska fläsket. Detta betydde ju, att vi hjälpte danskarna att klara sitt överskottsproblem samtidigt som vi försåg dem med varor de hade knappt om. Men så har också danskarna alltid varit Nordens smartaste affärsmän. Ått sådant var möjligt berodde på våra bilaterala handelsavtal och valutareglementeringen, som också gav goda möjligheter att dessutom pungslå det egna folket. Men då var vi i ett nödläge och det vara bara bra, att man inte visste alltför mycket.

Det var också med förvåningens finger i häpnadens mun ma före kriget iakttog hur Hitlers ekonomiska trollkarl, dr Hjal-" mar Schacht, förvandlade Tyskland till ett ”WirtschaftsVänd 23

Resultaträkning 1. 1.—31, 12. 1971

Aktiva Ordinära tillgångar Finansieringstillgångar Penningar och banktillgodohavanden .. 434.588,29 Kontofordringar … I BLA19.725,27 Växelfordringar 646.679,10 Konjunkturdeposition 4.458.000,00 36.958.990,66 Omsättningstillgångar —VA Lager av färdiga varor och varor under arbete 16.287.900,00 Lager av rå-, ärifta” och hjälpmaterial 86.019.839,’ 99 102.307.739,99 Anläggningstillgånga! Skogslägenheter och “övriga jordområden ….s.ssesess 107.143.,874,00 Ökning 2.026.948,52 Minskning 499.186,65 108.671.635,87 Byggnader 30.282.080,71 : Ökning 9.639.112,60 Minskning 1.288,00 Avskrivning .. . 3.623.668,02 36.296.237,29 Maskiner och inventarier… 57.488.551,51 kning – 61,409.914,50 1.806.941;57 15.459.042,00 101,630,482,44 15.941.209,51 d 748.450,12 2.196,82 ve 766.463,93 15.920.998,88 Anläggningar under uppförande — … «+ 10.104.857,91 ökning 4.209.763,95 Minskning 9.753,238,55 = 4,561.383,31 Anskaffningsförskott 847.313,97 Värdepapper 22.270.870,96 Ökning .. 3.970, CK 21 Minskning 100.947,60 Avskrivning 4.000.000,’ 00 22: .139.981,57 290.068.033,33 Värderingsposter 2.025.943,30 Avskrivning . 751,940,51 — 1.274.002,79 Resultatreglerllig —ossosossesserserrererrrrerer ess erna 1.563.629,10 Ansvarsförbindelser: ff me ket ere arr rr rer ens ea mk 51.981.362,10 lsammans med andra…. mk 53.740.799,14 Växelansvar fretanersn rerna mk = 8.769.994,98 Kostnader 43.487,535,70 943.645,45 Rintekosinader” 18.68141508 Skatt H 6,959.446,9! Avskrivningar . 24.601.114, 26 Övriga kostnader 11.11

Räkenskapsårets vinst

Oy KAUKAS Ab

Balansräkning 30. 12. 1971

Passiva

Främmande kapital Kortfristigt

Växelskulder ……. 46.535,007,2 Övriga bankskulder . 25.638.577,91

Kontoskulder -46,731.380,63

Amortering av lån fristiga lån 1972 . . -22.420.860,00 141,325.825,74

Långfristigt

Pensionsstiftelse . 2.507.498,75

Pensionsförsäkringslån 16. 728.376, 8 Övriga inteckningslån 58.191. 441, 17

Debenturelån 8.000.000,00

Andra långfristiga län I, 62.072. 366,75 147.499.683,53 288.825.509,27 Resultatreglering : 8.570.7: Eget kapital p3,86

Aktiekapital 22.500.000,00

Reservfond 11.250.000,0 övriga fonder

Vinst från är 1970 ; Räkenskapsårets vinst ..

.96.483.668,07 130.238.668,0 2.379.036,21 2.158.428,46 4,537.464,67 134.776.132,7 “mik 432.172.305,0 |

Intäkter

Intäkter av rörelsen «+ 105.497.525,07

Ränteintäkter 2.278.787,54 mk 107.776.312,61 ÄTSOMSÄtNing oooserserereerrerrererrr ere rr eter aa mk 215.550.840,90

Tankar om EEC…

Forts. från föreg. sid wunder”. Hemligheten här låg främst i sträng kontroll av valuta- och utrikeshandeln, vilken gav ypperliga möjligheter till prismanipulationer i handeln på bilateral grund. Ibland var det tyskarna själva som pungslogs, men mest var det nog det andra folket. Allt berodde på resp. varas värde för den tyska upprustningen. Ensamma om detta system, som tyskarna var, blev det en stor framgång. Exemplet smittade dock av sig och tillsammans med svårigheterna vid övergång till fredsförhållanden gav det som resultat att Europa förvandlades till ett lapptäcke av svårbearbetade marknader, sammanhållna av bilaterala trådar i en av valutamanipulationer framkallad ekonomisk sumpmark.

I denna efterkrigstida situation, där man hade svårt att s ..skogen för bara träd, var det åter igen en tysk trollkarl, dr

Ludwig Erhard, som förvånade alla — både segrarmakter och besegrade — med sitt ”Wirstchaftswunder”. Även nu var tyskarna, åtminstone i början, praktiskt taget så gott som ensamma i Europa om sitt nya system, som ju var motsatsen till det av Schacht praktiserade. Men nu behövde man int 2 via prismanipulationer pungslå sina egna Pinnebergare utan kunde tillgodogöra sig världsmarknadens fria prisbildning och därav erhållna fördelar för den egna konkurrenskraften. Att det var en stabil grund att bygga på, ser man nu — ett kvartssekel senare.

Dessa plock ur minnet visar vilka svårigheter och oönskade följdverkningar bilaterala avtal kan medföra, om man inte är på sin vakt. Också med EEC. De leder lätt till en tungrodd och byråkratisk kontrollapparat och till ett för dynamiskt skeende främmande handlingssätt. Å andra sidan måste man inse att vi lever i en uppdelad värld med olika statssystem, med skiftande grader av planstyrd och reglementerad handel och med bilaterala och multilaterala handelsavtal os v. Detta innebär att vi måste inrätta vårt handlande enligt de dominerande och för oss betydelsefulla marknadernas handlingsmönster. Allra minst kan vi diktera priser och förhållningsregler för andra. En gång försökte vi-detta-med vår rundvirkesexport, men det blev en hastig reträtt i all tysthet. Och fullkomligt galet är det att ställa vår öst- och västhandel i ett motsatsförhållande i stället för att inse att de kompletterar varandra.

Detta är skillnaden mellan statiskt och dynamiskt tänkande. Också visavi vår östhandel. OO

Forum 7/72

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."