Tar EU emot utbrytarstater?
av Esko Antola Forum 2007-10, sida 17, 25.10.2007
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2887
ANTOLA
Esko Antola är Jean Monnetprofessor vid Åbo universitet och direktör för Centrum Balticum i Åbo.
Tar EU emot utbrytarstater?
I Finland och i många andra länder grubblar man över varför medborgarna har förlorat intresset för EU, och till och med vill lämna unionen. Samtidigt ökar intresset för EU på annat håll. Färöarna söker ett närmare samarbete med unionen och självständighetsivrarna i Skottland har på fullt allvar räknat ut hur mycket stöd ett självständigt Skottland skulle få som medlem i EU,
Ett fullt medlemskap är ändå ingenting som intresserar färöingarna, De har helt korrekt beräknat att 48 000 invånare utspridda på 18 öar skulle drunkna i ett EU med 500 miljoner invånare. Men de vill komma så nära som möjligt.
Färöingarna spelar med samma EFTA-kort som Finland gjorde för 20 år sedan. De har närmat sig EFTA där Island, Schweiz, Norge och Liechtenstein för tillfället är medlemmar. På Färöarna ser man ett medlemskap i EFTA som ett fullt möjligt alternativ.
Skottland letar efter en väg till EU-medlemskap. Men först måste man få ett slut på unionen med England! Skottarna räknar med att de automatiskt kan bli medlemmar i EU. Från unionens sida har man ändå påpekat att ett självständigt Skottland måste gå genom samma procedurer som övriga ansökarländer, även om skottarna har varit EU-medlemmar i över 30 år som en del av Förenade Kungariket. Frågan kommer att bli ett synnerligen intressant prejudikat, som sysselsätter jurister en lång tid framöver.
Juristernas arbete är ändå inte förgäves. Många observatörer gissar att Belgien kommer att splittras i tre delar, Skulle de tre delarna automatiskt bli medlemmar i EU, eller tvingas de inleda medlemsförhandlingar?
Det är många områden och regioner som under årens lopp längtat efter självständighet och en position inom EU. Detta är ett helt nytt problem för Europe lanserades begreppet regionernas Europa. Begreppet var en del av den regionala politik, som man började kalla strukturpolitik. I den här verksamhetsmodellen fick regionerna ett större politiskt ansvar både när det gäller initiativ och förverkligande. Tanken var då att detta skulle gynna regionernas autonomi och stärka deras förhållande till Europeiska kommissionen,
Kommissionen trodde att den med pengarnas hjälp kunde knyta regionerna närmare till sig och samtidigt försvaga de enskilda staternas ställning som centralmakter.
Så gick det inte. Det är Finland ett bra exempel på. Esko Ahos regering skapade det nuvarande landskapssystemet och gjorde landskapen till så kalllade kompetenta partners till kommissionen. Men samtidigt fattades beslut om att så gott som alla planer och ansökningar om utvecklingsmedel går via de centrala ministerierna, Strukturfonderna ledde i praktiken till att landets centralförvaltning stärktes.
Diskussionen om regionernas Europa har samtidigt dött ut. Det beror också på att det finns stora skillnader i regionalförvaltningen mellan olika länder, Förutsättningarna är också olika. Vissa av länderna är federationer, där delstaterna till och med har rätt att stifta lagar, Den andra ytterligheten är konstgjorda regioner som saknar traditioner eller ens möjligheter att föreställa sig en autonomi.
Men det är möjligt att vi håller på att gå in i ett nytt tidevarv. I integrationen och globaliseringen har nationalstaterna försvagats. Kapitalet är i dag rörligt och placerarna investerar inte i stater utan i regioner och städer. Den verksamhetsmiljö där företagen verkar granskas med helt andra ögon än tidigare. Det är regionerna som tävlar med varandra, inte staterna.
Detta kan ytterligare bidra till att staterna vittrar sönder, och att viss iska unionen, Hittills har en- Många GS sar att regioner blir självständiga. Det kanske dast Grönland, som är en del kd mm inte är nödvändigt att stater som uppav Danmark, lämnat unionen, Belgien ko . er stått ur EU:s medlemsländer måste Men ingen har ännu tänkt ut att splittras 1tre uppfylla alla kännetecken för en suvevad som händer då ett med- M rän stat. De kan låta unionen ta hand lemsland delas upp i mindre bi- delar. Blir de tre om utrikes- och försvarspolitiken. tar och de enskilda område- delarna Vi kommer kanske att få se Korsina vill fortsätta i unionen som hj ka, Katalonien, Tyrolen — och eventusjälvständiga stater. auto matiskt . ellt Åland — höra sig för om möjligheUnder slutet av 1980-talet Me dle mmar I EU? terna att blir EU-medlemmar! m