TAT ger hopp om en ljusare framtid

av Christer Ekebom Forum 1987-07, sida 10-11, 16.04.1987

Taggar: Teman: byggextra

TAT ger hopp om en ljusare framti början av 90-alet gör elemenibyggondets redje generation sin entrå på vår marknod.

Den ska ge större flexibilitet, bättre samverkan planeringsskedet och effektivare byggande.

Högre kvalitet till lägre relativt pris.

och ett antal stora företag i byggbran schen har slagit sina kloka huvuden ihop inom ramen för ett utvecklingsprojekt, som går under benämningen TAT (toimistoja asuinrakennuksen järjestelmien tuotekehitysprojekti) och vars uppgift är att utveckla nya system för bostads- och kontorsbyggandet.

TAT-projektet är en del i ett större sammanhang som bland annat omfattar utredningar beträffande vår boendemiljö och samhällsbyggandet i stort. TAT begränsar sig till ren byggnadsteknik och därtill hörande organisatoriska och administrativa frågor. TAT är dessutom avgränsat till att gälla

S tatens tekniska forskningscentral (VTT större komplex, eller flervåningshus. Därmed ägnar man sig inom ramen för detta projekt i första hand åt betong- och stenmaterialkonstruktioner och problem i samband med dem. Vid sidan om huvudprojektet rullar också diverse sidoprojekt, vilka är intimt förbundna med byggnadstekniken.

Inga nya element

Inom ramen för TAT kan vi knappast vänta oss något nytt och revolutionerande byggnadselement. Elementen är redan idag rent fysiskt mycket långt utvecklade och den revolution som 70-talets BES-system innebar, upprepas inte.

TAT-struktur och realisationsmodell

Dagens teknik — problem — fördelar

Nya teknologisk landvinningar — material — produktion

Nya produkter

OM Företagsniv 4

Produktutveckling

Nya produkter

Men en revolution i sitt slag kommer det nya systemet nog att innebära I och med att den moderna ADB-tekniken kommer att tas ibruk med full kapacitet. ADB-systemens utveckling möjliggör helt nya former av samverkan mellan olika planerare. Gemensamma databanker med alla uppgifter intakta och till alla inblandade parters förfogande, gör planeringsskedet avsevärt snabbare i och med att en hel del dubbelarbete faller bort. Vidare minskar felriskerna eftersom förändringar i en sektor genast kommer övriga planerare till kännedom.

Dylika system finns redan för vissa delar av planeringen, såsom vvs- och elplaneringen.

Jämsides med utvecklandet av ADB-systermen, utarbetas normer och instruktioner som ska förfina elementbyggnadstekniken och medge en ännu längre driven förädling redan i fabrikshallarna. Fogarna är ett typiskt problemkomplex som kräver en vidareutveckling. Dessutom förekommer ett otal detalier i dagens byggnader, som kunde förändras för att rationalisera byggandet och elementtillverkningen.

Friare spelrum för arkitekter

TAT handlar om helheter. Byggnadens funktioner och effektivitet har mycket hög prioritet i det nya systemet. Den tredje generationens elementbyggande ska tillåta hus med arkitektonisk personlighet. Ännu under 70talet planerades byggnaderna i stor utsträckning utgående från de krav elementen ställde. De ”berömda" lådhusen är ett typiskt resultat av detta tänkesätt. Elementbyggandet är inte längre något revolutionerande och glamoröst. Snarare betraktas elementet idag som en helt normal och naturlig byggnadskomponent. Därför har också intresset flyttats från elementet till helheten. Arkitekternas skapariver börjar göra sig påmind i allt högre grad. Man vill inte längre slaviskt underkasta sig elermentfabrikernas stränga krav.

Elementidén innehåller i sig oanade och j det närmaste obegränsade möjligheter. Men element med ovanliga former brukar betyda kraftigt stegrade kostnader. Detta beror inte så mycket på själva tillverkningsprocessen som på extra planeringsarbete. Elementtillverkarna har redan länge framhållit att de kan tillverka element av praktiskt taget vilken form som helst.

7/1987 FORUM

Samordning ger effektivitet

En mera mångsidig formgivning av huskropparna måste ermellertid kunna göras till ett skäligt pris. För att så ska kunna ske, måste det finnas standarder, normer och rekommendationer som säger hur olika lösningar ska förverkligas. Annars blir resultatet en hel del dyrt handarbete på själva byggplatsen. Det är bland annat detta TATprojektet sysslar med. En av TAT-projektets slutprodukter kommer att vara en diger samling tekniska rekommendationer för hur olika byggnadstekniska problem ska lösas i olika sammanhang.

Det verkligt revolutionerande i sammanhanget är de nya möjligheter till samspel i planeringsskedet mellan alla inblandade parter som den nya informationstekniken ger. VVS- och elplaneringen kommer i framtiden att ske helt integrerat med den egentliga byggnadstekniska planeringen. Avsikten är, att de ovan nämnda rekommendationerna också ska innehålla lösningsmodeller för vvs- och elsystemen i byggnaderna.

Projektgrupp på hög nivå

VTT drar projektet tillsammans med Partek och Lohja, som båda är stora tillverkare av byggmaterial, samt Polar, Perusyhtymä, Puolimatka och Haka, som alla representerar byggnadsföretagens stora skara. Projektet leds av professor Asko Sarja vid VTT.s betong- och silikatlaboratorium. Industrin deltar i finansieringen tillsammans med bland annat TEKES

ST

T

Dagens elementteknik medger trevliga lösningar, speciellt vad gäller fasadmaterial. Formen måste dock vara ganska enkel om man också vill minimera kostnaderna.

— TAT-projektet ska leda till att befintlig, nyutvecklad teknik aktivt ska tas ibruk och att balansen mellan kvalitet och kostnader ska bli förmånligare än idag, berättar specialforskare Antero Kajava vid VTT. Han är anställd vid VTT enkom för detta projekt. Kajava konstaterar också att projektet startats som ett resultat av det tryck som branschen känner. Det behövs förnyelser. Nybyggnadsverksamheten beräknas minska fram till år 2000, speciellt i fråga om nya bostäder. Detta betyder självfallet hårdare tider för branschen, som därmed måste finna nya vägar att nå resultat. Ett sätt är att

Modeller för billiga bostäde £ i Gräsviken I Helsingfors.

ellan 3 500 och 4 000 lägenhete på totalt ca 300 000 m? skall byg gas i Gräsviken fr 0 m början av 90-talet. I höst utlyser staden en tvådelad planeringstävling.

Det är som underlag för denna tävling Esko Kahri gjort sin undersökning. I den har han konstruerat 15 ”byggklossar” där förhållandet mellan kvaliteten och priset utnyttjats på olika sätt. Kahri har rett ut kostnaderna för 15 faktorer. Det gäller bi a husens höjd, parkeringsutrymmen och placering av serviceutrymmen.

Kvalitetsnivåer

Kahri har skapat ett antal kvalitetsnivåer som använts som lösningsmodeller för de olika klossarna. Därefter har han räknat ut kostnaderna för de olika alternativen.

Resultatet som Kahri kommit till är att bostäderna i området kan byggas till en kvadratmeterkostnad om mellan ca 10 000 och knappa 6 000 mark.

FÖRUN, 7/1987

Det ör möjligt att bygga bostadslägenheter för mindre än 6 O0O mark per kvadratmeter

Det här TL Esko Kohr ommit till i en undersökning som han gjort på uppdrag av staden — Men bygger man enligt det billigaste alternativet är standarden verkligen därefter. Då prutar man på all kvalitet, konstaterar Kahri.

Han utgår från att en genomsnittsbostad i Gräsviken bör vara omkring 70 m? och att idealhöjden för husen är sex eller sju våningar. En finess i hans planer är att omkring 10 procent av lägenheterna kunde vara små ettor som byggs och planeras så att de I ett senare skede kan anslutas till en större lägenhet.

Blandade socialgrupper

Förslagen bygger också på ett visst socialt nytänkande. Kahri har övergett den gamla modellen med skilda hus för hyreslägenheter och ägobostäder. Han föreslår att alla typer av bostäder, oberoende av finansieringssätt, finns blandade i samma hus.

— För att få en så bred social bas som möjligt kan man också tänka sig att placera ett antal student- och åldringsbostäder i de här husen, säger Kahri.

Extravaganser är dyrbara i dag. TAT- projektet kommer förhoppningsvis att erbjuda nya lösningar som ger arkitekterna friare händer utan starkt förhöjda kostnader.

ägna sig åt renovering, ett annat att bygga effektivare och mera mångsidigt.

Kanske kan den nedåtgående trenden dämpas en aning om nybyggena görs så attraktiva att flyttningsinstinkten igen börjar göra sig påmind.

Kartläggning och konkretisering

TAT-projektet är uppdelat i två skeden. Det första skedet, som nu befinner sig på slutrakan, ägnas åt kartläggning av behoven.

vän | planerna ingår ytterligare att staden placerar olika servicefunktioner i husen för att skapa en bättre helhet som höjer boendestandarden.

Enligt Kahri ställer sig Penningautomatföreningen positiv till att delta i finansieringen av en del utrymmen som är gemensamma för invånarna.

Som en sista trivselhöjande faktor undersöker man nu möjligheterna att förse området med utomhuskonst.

Billiga parkeringshus

Kahri har också beräknat kostnaderna för olika — parkeringslösningar. Underjordiska parkeringsutrymmen har han helt slopat. — De skulle kosta ca 100 000 mark per bilplats och det är för dyrt, förklarar han. Istället föreslår han olika kombinationslösningar där en tredjedel av områdets bilar alltid parkeras på gatan. Resten kan fördelas I olika proportioner mellan gården och små parkeringshus, som visat sig vara rätt billiga. Kahri betonar att det är ett utpräglat forskningsarbete han utfört och att det inte kommer att utnyttjas som sådant. — Tanken var att åstadkomma ett enhetligt materia! om förhållandet mellan kvalitet och kostnader som tävlingsdeltagarna kan utnyttja. Och trots att jag själv tänker delta i tävlingen kommer jag säkert inte att använda de lösningar jag nu tagit fram, säger han.

Peter Nordling &

STOFE0n 11