Tävlar med världens toppuniversitet
av Heidi Backas Forum 2010-02, sida 20-23, 25.02.2010
Taggar: Personer: Eva Liljeblom Organisationer: Hanken
FIRPmm t01000000 9 mn
VA
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2018
PROFILEN
Tävlar med världen toppuniversttet
Blivande rektorn EVA LILJEBLOM vill locka de bästa talangerna till Hanken. Det kräver en tillräcklig finansiering och täta internationella kontakter.
HEIDI BACKAS TEXT
ANTON SUCKSDORFF FOT x En av de viktigaste uppgifterna för HANKENS rektor är att fortsätta internationaliseringen. Det säger EVALILJEBLOM som i augusti tar över som rekOr efter MARIANNE STENIUS.
”Jag kommer att försöka att yterligare stärka Hankens profil som en akademiskt och forskningsmässigt stark internationell högskola”.
Sedan år 2009 är en utlandsviselse obligatorisk för alla hankeiter. I minst tre månader ska de studera eler praktisera utomlands.
”Studenterna har varit positiva till utbytet och det har på alla sätt löpt nästan bättre än väntat”
Liljebloms mål är att också läraråren och forskarna är mer internaionaliserade om fem år.
”Vi har i dag ganska långt en inhemsk lärarkår. Det här har påpekats av internationella experter som evauerat Hanken i olika sammanhang?”
Ett aktivare forskarutbyte är att vänta.
”Jag hoppas att våra forskare ännu mera nätverkar utåt och att Hanken på så sätt blir tillräckligt attraktivt och lockar fler internationella forskare?
Forskning går i dag allt mer ut på teamarbete.
”Man vinner på att ha kontakter till internationellt framstående fors INTERYJU
Eva Liljeblom Född: 1958 i Uleåborg.
Familj: Nej.
Bor: I Helsingfors. Jobb: Professor i finansiell ekonomi på Hanken. Blir i augustirektor för Hanken. Utbildning: Ekonomie magister från Hanken 1981, ekonomie licentiat 1984 och ekonomie doktor1989.
Karriär: Doktors tjänst på Handels i
Stockholm19g0-92 professor på Hanken sedan1992. Styrelseuppdrag: Bland annat Stockmann, försäkringsbolaget Fennia och
Kommunfinans.
kare. Därför är det viktigt att våra forskare exponeras utåt”
En utredning som FINLANDS AKADem låtit göra om forskningen i Finland visar att en av svagheterna är att forskarna fortfarande inte är tillräckligt internationaliserade.
Liljeblom betonar ändå att Hanken klarar sig bra i en inhemsk jämförelse.
”Vi är Finlands mest internationella högskola enligt många kriterier, men vi är inte lika internationella som vissa amerikanska toppuniversitet”.
En handelshögskola med starkare internationaliserad forskning lockar sannolikt också flera utländska studerande.
”Problemet som alla högskolor har är att gallra ut de allra bästa bland alla ansökningar?”
Terminsavgifter och ackrediteringar. Frågan om att införa terminsavgifter för utländska studerande diskuteras med jämna mellanrum på universiteten. EvaLiljeblom ställer siginte strikt negativ till terminsavgifter, men är inte heller 100 procent positiv.
”Så länge de finländska universiteten inte är så fantastiska att utländska studenter i första hand skulle söka hit är det möjligt att terminsavgifter avskräcker en del”
Men terminsavgifterna är enligt Liljeblom en intressant möjlighet om universiteten är säkra på att de är tillräckligt attraktiva trots avgifterna.
”I Finland är det än så länge möj ligt att införa terminsavgifter enbart för studerande utanför EU-området, så avgifterna skulle inte beröra inhemska studerande eller studerande från resten av EU” För att locka utländska studerande blir det allt viktigare med internaionella ackrediteringar. Hanken har deneuropeiska Equis-ackrediteringen. Equis står för European Quality Improvement System, som är ett inernationellt program för att utvärdera handelshögskolor. Hanken håler också på att söka en amerikansk ackreditering. Därtill har Hankens fortbildningsprogram sina ackredieringar: AMBA för MBA-programmet och det ackrediterade CEFA/ CIIA finansanalytikerprogrammet.
”Ackrediteringarnaär viktigakvaitetsstämplar, men man måste komma ihåg att processen att få en ackreditering är väldigt tung för högskoan”, säger Liljeblom.
”Om man hela tiden producerar rapporter för den ena ackrediteringen efter den andra belastar det personalen. Någon måttfullhet bör det finnas?”
EE Självständig. Sedan årsskiftet är
Hanken Finlands enda självständiga handelshögskola. Den finskspråkiga grannen, HELSINGFORS HANDELSHÖGSKOLA, är en del av AALTO-UNIVERSITETET som bildades då TEKNISKA HÖGSKOLAN, KONSTINDUSTRIELLA HÖGSKOLAN och Helsingfors handelshögskola slogs ihop. I Åbo har finskspråkiga ÅBO HANDELSHÖGSKOLA slagits ihop med ÅBO UNIVERSITET. Sammanslagningarna hänger ihop med den nya universitetslagen som trädde i kraft vid årsskiftet. Enligt den nyalagen är universiteten antingen stiftelseuniversitet eller offentligrättsliga universitet. Hanken valde, precis som de festa andra universitet i landet, den offentligrättsliga modellen. Det nya Aalto-uni INTELLEKTU ELLT NYFIKEN.
Eva Liljeblom läste konsthistoria som biämne, men inte för karriärens skull. “Det är väldigt svårt att kombinera konsthistoria och aktiemarknaden. Jagläste konsthistoria för att jag är vetenskapligt intresserad. Därför läser jag historia, biologi, genbiologi, och astronomi versitetet och TAMMERFORS TEKNISKA UNIVERSITET är de enda stiftelseuniversiteten.
Enstor skillnad mellan de två universitetsmodellerna är finansieringen. Aalto-universitetet har ett grundkapital på 700 miljoner euro, varav staten står för 500 miljoner förutsatt att universitetet självt samlar in 200 miljoner av privata finansiärer.
”Det är klart att så mycket pengar åt enskilt universitet ger enorma möjligheter”, säger Liljeblom.
Hon jämför situationen med att bygga upp ett ishockeylag.
Har man tillräckligt med pengar kan man åtminstone realistiskt sett vara med och tävla om toppspelarna i ett dream team. Men även om man har råd att köpa spelarna är det int givet att man får teamet att fungera bra ihop”
Enligt Liljeblom är den avgörande frågan hur Aalto-universitetet förvaltar pengarna.
”Vi får hoppas att de satsar pengarna på att stärka forskningen ochinte till att bygga nya huvudbyggnader?”
Liljeblom anser dock inte att det nya Aalto-universitetet ändrar på konkurrenssituationen för Hanken.
”Vi konkurrerar inte i första hand med varandra, utan vi konkurrerar båda tillsammans på en internationell marknad om de bästa forskarna och studenterna. Lyckas vi stärka forskningen internationellt är det inga problem för Hanken i framtiden?”
Hanken har forskning och undervisning både i Helsingfors och i Vasa. Enligt Liljeblom är Vasa campus en viktig del av Hanken som helhet. Hon var med då undervisningen inleddes i Vasa och höll sin första kurs där 1981. Sedan dess har hon varje höst hållit föreläsningar där.
”Jag ser Vasa som en verkligt lyckad satsning och en integrerad del av Hanken. ”
Penninginsamling. Den nya universitetslagen ger universiteten större självständighet, men ökar också kraven på ekonomiskt ansvar. Privat finansieringen får därför en allt större roll. För att universiteten ska kunna lägga grunden till en självständig ekonomi pågår under 2009 och 2010 en medelinsamlingskampanj där Undervisningsministeriet lovat lägga till 2,5 euro för varje insamlad euro privatkapital till universitetens grundkapital.
Hanken inledde sin fundraisingkampanj i juni 2009, i samband med högskolans 100-årsjubileum. Målet är att fram till slutet av året samla in 10 miljoner euro, vilket skulle ge ett statsbidrag på 25 miljoner euro.
Hittills har kampanjen kommit ungefär halvvägs: 4,6 miljoner euro är insamlat. Nästan ett år återstår och Liljeblom är rätt övertygad
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 201 ”Företag har nytta av att förstå hur marknaden reagerar, men en enskild bank är sällan tillräckligt intresserad för att finansiera forskningen. om att Hanken lyckas nå målet på 10 miljoner.
”Vi hoppas förstås att staten sedan håller löftet och lägger till 2,5 gånger de insamlade pengarna. Allt annat vore att totalt svika ett givet löfte, speciellt då staten redan har finansierat Aalto-universitetet”
Medelinsamlingen kommer att fortsätta även då den pågående kampanjen med tilläggslöfte från staten tar slut vid årsskiftet.
”Jag hoppas att företagen i Finland går mot den svenska modellen där man stöder sina samarbetspartner ochutbildningsanstalter, speciellt om statens budgetanslag är knappa”
Hittills har den finländska kulturen inte gynnat medelinsamling.
”I många andra länder finns det starka skatteincitament för donationer, och vi får hoppas att situationen blir bättre också i Finland på sikt”
Också alumninätverket kan bidra.
”Jag utgår från att vår alumniverksamhet fortsätter och på sikt eventuellt också hjälper till med fundraising”, säger Liljeblom.
Styrelsen väljer. Universitetsreformen har gett styrelsen en starkare roll. Det är styrelsen som väljer rektorn, ochrektorn är föredragande för styrelsen.
”Jag ser det som en mycket bra sak att styrelsen är en stark ryggrad för en rektor att jobba mot. Jag är van attjobbaiföretagsstyrelser och tycker att det är bra om rollerna är tydliga och det finns en klar och tydlig riktlinje för beslutsfattandet”
Eva Liljeblom känner Hankens styrelseordförande BJÖRN WAHLROOS väl från förut, eftersom de samarbetadeinom finansforskningen på Hanken på 80-talet.
En stark styrelse bidrar givetvis också med kunskap och viktiga kontakter till företag och samhället. Liljeblom anser överlag att det är bra att universiteten tar modell av företagsvärlden. Men det går för långt då universiteten anammar inte bar > HANKEN ka han nhar He h Vasa. anken har 30 studee för kandi dat- eller m terexamen. Hö; olan erbjuder åtta internationella magisterprogram på engelska. ntalet ällda är cirk ochrelationsmarknadsföring.
de goda utan också de dåliga sidorna.
”Undervisningsministeriet har till exempel infört sin version av resultatstyrning som är för mycket kvantitetsfixerad i stället för kvalitetsfixerad.”
De viktigaste elementen från företagsvärlden finns med, men de har applicerats för mekaniskt.
”Tankegången omatt prestationer ska mätas och definieras kan användas, men man ska förstå på vilken sikt resultatet börjar synas. Forskning är per definition någonting som inte går att mäta omedelbart utan på sikt”
Innovativ grundforskning, Eva Liljeblom säger att det allra viktigaste är att det finns utrymme för grundforskning vid universiteten.
”Grundforskningenär relativt sett mer nyskapande och innovativ. Tilllämpad forskning handlar oftast om små kontributioner där man applicerar vissa forskningsresultat eller kombinerar dem för att lösa specifika problem?”
Det jobbiga med grundforskningen är att den är oförutsägbar.
”Tbland produceras inga tydliga forskningsresultat, men det hör till forskningsprocessen. Om vi skulle veta resultaten på förhand är det inte fråga om forskning”
Liljeblom är oroad över att alltför få instanser förstår vikten av grundforskning.
”Om all finansiering från TEKES, Finlands Akademi och externa finansiärer betonar att forskningen ska vara omedelbart applicerbar och göras i samarbete med företag finns inget utrymme för grundforskning”
Den som kräver att all forskning omedelbart ska gå att tillämpa förstår inte forskningsprocessen.
”De sanna innovationerna kan inte produceras på löpande band på beställning av företagen”
Studerar hur marknader reagerar. Eva Liljeblom forskar själv i finansiell ekonomi, ett ämne som brukar delas in företagsfinansiering och prissättning av värdepapper (asset pricing). Hon har bland annat forskat i optimal portföljdiversifiering, företagens dividendpolitik och corporate governance.
Forskningen är empirisk, men har ändå vissa drag av grundforskning.
”Den absoluta grundforskningen är ofta teoretisk forskning och jag är en empiriker. Men det typiska för finansforskning är att du sällan kan sälja det åt ett enskilt företag”
Forskningen handlar om hur marknader fungerar, och för sådan forskning finns inga direkta företagsbeställare.
”Företagen har nytta av att förstå hur marknaden reagerar, men en enskild bank eller annan beställare är sällan tillräckligt intresserad för att finansiera forskningen”
I stället når forskningsresultaten ut till företag via undervisningen. ”Vi lär ut de senaste forskningsresultaten av hela den internationella forskningen både på basutbildningsnivå åt våra studenter ochiskräddarsydda fortbildningsprogram för sådana som redan har en examen. Personerna applicerar sedan sitt kunnande i företagen, till exempel utvecklar portföljförvaltarna sina metoder baserat på forskningen”
Forskande rektor. Eva Liljeblom har för tillfället ett tjugotal forskningsprojekt på gång i olika skeden. Dessutom ska hon göra en utredning om värdepappersmarknaden för finansministeriet. Från februari till augusti, då hon tillträder som rektor, har honen forskarperiod utan undervisning. Och hon kommer att fortsätta forska också som rektor.
”Jag tänker se till att jag kan återvändatill att vara professor, och det är via forskningen som man hålls å jour med vad som händer idet egna ämnet. Rektorsperioden är alltid bara fem år ochjag har inget intresse att blipensionerad från enrektorspost. Dessutom trivs jag bra med forskning”
