Tävlingsinstinkt som drivkraft

av Patrik Harald Forum 2021-01, sida 19-22, 04.02.2021

Taggar: Personer: Rasmus Östman

[caption id=“attachment_132106” align=“aligncenter” width=“2834”] Bröderna Rasmus och Sebastian Östman diskuterar företag nästan hela tiden, men på fotbollsplanen är det paus. ”Där koncentrerar vi oss bara på bollen”, säger de.[/caption]

För bröderna Rasmus och Sebastian Östman på Genero är bra marknadsföring ett verktyg, men inte ett mål i sig. ”Vi är entreprenörer med passion för att få företag att växa. Sedan råkar vi bara hålla på med marknadsföring. Men drivkraften är inte att vinna reklamtävlingar”, säger de.

På mindre än tio år har bröderna Rasmus och Sebastian Östman varit med och startat den digitala marknadsföringsbyrån Genero, hamburgerkedjan Friends & Brgrs och den digitala bokföringsbyrån Nooga – företag som alla växer och mår bra. I dag är Genero en av Finlands största marknadsföringsbyråer med över 100 anställda och en omsättning på 14 miljoner euro. Friends & Brgrs har 13 restauranger runtom i landet, medan Nooga har ett tjugotal anställda och ett växande kontorsnät.

Att starta eget var en självklarhet för bröderna. Rasmus hade tidigare jobbat som låssmed och Sebastian som byggarbetare, och de visste vad livet som anställd går ut på.

Hösten 2009 inledde de sista studieåret i marknadsföring vid yrkeshögskolan Arcada. De hade fått praktisk inblick i marknadsföringsbranschen genom att parallellt med studierna sälja roll-ups och pop-ups till företag och reklambyråer. De märkte att många företag skötte sin marknadsföring väldigt ostrukturerat.

”Många såg marknadsföring enbart som en kostnad och inte som en investering”, konstaterar de.

Den här insikten ledde till att de grundade Genero tillsammans med Jonathan Björkskog, expert på sökmotoroptimering, som fortfarande är med i bolaget. Starten var småskalig.

”I början var det inte Genero som gav pengar till pålägg på brödet. För att få referenser var vi tvungna att sälja oss väldigt billigt. Parallellt med företaget och studierna jobbade vi som truckförare på ett logistikföretag”, berättar Sebastian Östman.

Gott självförtroende. De första uppdragen utförde Genero åt barndomsvänner och släktingar, men efterhand växte kundkretsen. Ungefär ett halvt år efter starten gjorde företaget sin första rekrytering, en art director. Då hade man redan tillräckligt med projekt för att sysselsätta sig. Det första hela räkenskapsåret låg omsättningen på cirka 130 000 euro, följande år på 300 000 euro och året därpå på 700 000 euro.

”Vi fick ganska tidigt en stor kund som lade ut all marknadsföring till oss. Och snart fick vi in foten hos Snellman. Sett så här i efterhand hade vi nog ett stort självförtroende och låtsades kunna mer än vi gjorde. Å andra sidan hade vi analyserat Snellmans webbplats noggrant och kunde peka på en stor förbättringspotential. Vi fick förtroende och jobbade upp oss vartefter”, säger Sebastian.

I dag hör Snellman fortfarande till de stora kunderna, tillsammans med bland andra Halti, Maitokolmio, Pihla Group och italienska Mutti.

Enligt bröderna kom en av Generos styrkor att bli att man jobbade med små tillväxtföretag där man hade hand om helheten, allt från re-branding och digital marknadsföring till att driva trafik, bygga webbplatser, jobba med konvertering och försäljning till kunderna.

”Vi märkte att branschen var väldigt uppdelad. De flesta större företag jobbade med fem-sex byråer där en hade hand om webbplatsen, en annan om medieplanering och en tredje om digital medieplanering. De kunde ha en skild byrå för sociala medier, en konsultbyrå och en branding-byrå. På ett sådant företag sitter marknadschefen hela tiden på möten med fem-sex byråer och ingen tar ansvar för helheten och resultatet”, säger Rasmus.

Stark företagaranda. Pojkarnas uppväxt i Kållby utanför Jakobstad var starkt präglad av företagsamhet. Mamman tillhör släkten Snellman, känd för sitt stora livsmedelsföretag, och pappan Peter Östman var företagare i låsbranschen innan han blev politiskt aktiv och riksdagsledamot för Kristdemokraterna.

”Vi har vuxit upp i en kultur där man jobbar och där arbete är någonting bra och roligt, oavsett vad man gör. Från 13 års ålder har man tjänat egna pengar. Det har alltid funnits något företag där man har kunnat få sommarjobb”, säger Rasmus.

Hemifrån säger bröderna att de aldrig haft någon press på sig att bli det ena eller det andra. Sebastian berättar att han under låg- och högstadiet var helt ointresserad av skolan, och att idrott var det enda som gällde.

”Jag hade så dåliga betyg att jag inte kom in i gymnasiet. Men för mig var det helt ok att börja i yrkesskola och bli byggarbetare, även om jag sedan märkte att det inte var någonting för mig. Visst finns företagandet i generna, men inställningen till entreprenörskap har också påverkats av tävlingsinstinkten som kommer från allt sportande, att spela i lag och försöka vinna”, säger Sebastian.

Dessutom gäller det enligt bröderna att våga tro på sig själv, eftersom andra inte alltid gör det. De drar sig till minnes ett besök vid en företagsinkubator i Helsingfors när Genero ännu var i startskedet. Där skulle de presentera sin affärsidé inför en måttligt imponerad jury, som påpekade att reklambyråer finns det tusentals av i Finland redan. Det svala mottagandet gav en revanschlusta som i viss mån fortfarande fungerar som drivkraft.

Vilka andra drivkrafter har ni som företagare? ”Resan, att bygga någonting bra som man kan vara stolt över. Efter att ha gjort ett par exit kan vi konstatera att det inte är det som driver en, utan själva byggandet”, säger Sebastian.

Är ni som bröder lika eller olika till er natur? ”Rätt olika, vilket har varit en styrka från första början”, säger Sebastian, och fortsätter: ”Jag vill få saker gjorda direkt och har kanske lite dåligt tålamod. Rasmus är mera strategisk och lugn, och ser mera långsiktigt. Det har gett en bra arbetsfördelning, där jag har varit mera ansvarig för försäljning, att driva och utveckla den verksamheten, medan Rasmus har ansvarat för personalen och strategin. Det har fungerat bra.”

Patrik Harald text Karl Vilhjálmsson foto

Läs hela artikeln i papperstidningen.